Det är trångt men lätt att gå upp i kyrkans till synes stympade torn. Hulterstads kyrka bjuder inte på några fantastiska vyer, men väl på intressanta interiörer. Inlägget om mitt förra besök här kan du läsa genom att klicka här.
Kyrkan i Hulterstad är en knubbig liten sak med lågt torn. Den är svårfotograferad. Ställer man sig bara några meter längre bort än här dränks den i trädgrönska, se sista bilden.
Ovanför ingångsporten kan man läsa denna text.
Kyrkan saknar konventionell predikstol, vilket sannolikt är ganska ovanligt.
Det blir säkert korsdrag när kantorn drar på för full sula i denna mastiga orgel.
Interiör halvvägs upp i tornet. Trots fyra stora urtavlor står tiden definitivt stilla här.
De två kyrkklockorna är tämligen små. De drivs av ett mycket enkelt system med elmotorer och kedjor.
Här ser vi kedjedriften till en av klockorna. Hur många onda makter denna bronsklump kan fördriva är svårt att uppskatta.
Utsikt över kyrkogården och gången mot entrén. Nån förklaring till den märkliga ”stentrappan” vid sidan av ingången har jag ännu inte fått.
Tornet är så lågt att man i flera väderstreck ser rakt in i trädtopparna. Mer dramatiskt blir det om man kikar rakt ned mot trädets mörka skugga.
Här ser vi precis över den vindpinade klorofyllen och anar Östersjön åt nordost.
Åt sydost, vill jag minnas.
Kyrkogården är stor i Hulterstad, mycket stor i relation till själva kyrkobyggnaden.
Här i skuggan var det skönt att stå när det för bara några veckor sedan var 30 grader varmt…
alvarsamt 