I väntan på Berit

Det är bitande motvind ned till Södra Bruket, där vi ställer cyklarna och börjar gå stigen genom strandskogen mot Albrunna. Visst blåser det hårt, men det är långt kvar till storm. Jag hoppas det blåser upp ännu mycket mer under natten.

Så länge vi går i rask takt hållar vi kylan stången. Men vid stopp och belägg för den enda kafferasten vid stranden blir man genast en darrande vekling med vackert blå läppar.

Apropå blå… Det är bara några månader sedan sommarens grönska fullständigt bländade oss i denna skog. Men nu, knappa månaden före jul, drar det mesta åt blått, blågrått och grått.

Att stirra ut över Kalmarsund när det blåser hårt är lika fascinerande som att stirra in i en eld. Det är svårt att förklara vad som lockar, men ”något” är det. Slå på högtalarna och unna dig tolv sekunder för att stirra ut över havet i filmen nedan – in mot det avlägsna Sverige. Men bli inte rädd för de missilsnabba svanarna. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: