I väntan på sommargyllingen

Ottenbylund, lördag. Min fru och jag hade pratat om Ernst-Hugo Järegård vid morgonkaffet. Nu strosar jag ensam omkring och tänker på Samuel Beckett. Ljuset silar mellan smäckra trädstammar. Trädens kronor skimrar i grönt. Livet känns helt ok. En lång väntan är – kanske – över. Väntan på sommaren. På en av lundens stigar möter jag gänget.

– Vi är från Grythyttan, säger en man runt 70 som ser ut att vara gängledare. I dag har jag fått en mindre flugsnappare på bild. Men helst vill jag fota sommargyllingen.

– Jaså, är den sällsynt?

– Ja, ganska. Vill du se den?

Mannen visar den i sin kamera.

– Är det en sommargylling? frågar jag.

– Nej, det är en mindre flugsnappare. Vi är från Grythyttan, säger han.

– Jaha, där Carl-Jan bor, svarar jag. Han med maten och vinet och…

– Han kan prata, han! säger en man i grön kamouflagemössa.

En yngre kvinna i gänget berättar medan hon spejar i kikaren:

– Jag satt på bussen och Carl-Jan var med. Han pratade i telefonen ända till Örebro. Hela tiden! Nej, jag ser ingen sommargylling.

– Ja, han kan prata, han! säger mannen i grön kamouflagemössa.

– Men han har gjort väldigt mycket gott för bygden, säger en skäggig man i kakijacka.

– Ja mycket, instämmer den yngre kvinnan som spejar i kikaren. Sommargyllingen är gul. Gul som raps.

– Han kan prata han! säger mannen i grön kamouflagemössa.

– Sommargyllingen är svår att komma nära. Så snart man ser den brukar den flyga sin väg, säger gängledaren.

– Jo, så är det nog, säger mannen i kakijackan. Men han har gjort mycket gott för bygden. Det kan ingen ta ifrån honom. Mycket gott! För bygden, alltså.

– Vi brukar åka hit till Ottenby varje vår, berättar den yngre kvinnan som spejar i kikaren. Vi är elva. Jag gillar Carl-Jan. Han har gjort mycket gott för bygden.

– Det tror jag, svarar jag.

– Han kan prata, han! säger mannen i grön kamouflagemössa.

Vi önskar varandra lycka till och skiljs.

– Hoppas ni hittar sommargyllingen, säger jag.

– Ja det ska nog gå bra, säger gängledaren. Man får aldrig ge upp.

– Sån är han, Carl-Jan, säger kvinnan som spejar i kikaren.

Mannen i grön kamouflagemössa vinkar.

Taggad ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: