På samma väg

Att cykla på Öland är inte bara intressant. Det är även ”frejdigt och folkligt”. Vinkar jag till postisen, traktorföraren, busschaffen så vinkar de tillbaka. Och vinkar de vinkar jag – om jag ser dem, för moderna bilar har ofta tonade vindrutor. Alla cyklande ölänningar vinkar spontant och ivrigt och ofta hjärtligt, vare sig de tar sig fram på en Fram från 1940 eller en ”kines” av i dag. Cyklande turister vinkar också, även om några av dem kanske känner sig lite blyga inför det öländska hojvinkandet. Skulle jag stanna för någon av dessa cyklistkategorier får jag garanterat en givande pratstund. De allra flesta tar sig tid och gillar sina medmänniskor. Jag räknar dem till Homo sapiens.

Sedan har vi den nya rasen, den allt vanligare Ego sapiens. Hon/han är ung, bär nästan alltid ”nåt som låter” i öronen och ögonen täcks av antracitsvarta glasögon. Klädseln är ofta dyrbar, cykeln likaså. Blicken är riktad rakt fram i vägbanan. Hon/han skulle aldrig nedlåta sig till att se in i mina ögon. Hon/han skulle aldrig komma på idén att vinka tillbaka – eller ännu värre – besvara min ljudliga hälsning med ett endaste ”hej”.

Vi cyklar på samma väg. Men Ego sapiens cyklar i en bubbla, och aldrig möts våra vägar.

Taggad

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: