Dröstorp, en ödeby

Tidig morgon i Dröstorp 4 juni 1776. Senare under året kommer nyhemmanet att skattskrivas. Nybyggaren Carl W Jonsson, född 1744, funderar över framtiden där han står i dörröppningen till sitt minimala bostadshus och ser ut över de magra tegarna:

Olivia nedkommer inom en månad. Då blir vi fem i det enda lilla rummet. Betet är redan slut. Vår enda ko har gått i sin, ett får har dött och ett är försvunnet och det har inte regnat sedan i början av maj. Grannen Per har övergett sin gård. Det sägs att han nu arbetar som dräng på fastlandet. Han har klarat livhanken men ingen vet hur det gått för hans Anna och barnen… Skafferiet är snart tomt. Ska vi tro på regn och stanna? Eller ska…?

Så kan den av mig uppdiktade Carl W Jonsson ha funderat, denna fjärde junidagsmorgon för 236 år sedan. Befolkningen på det fattiga Öland hade under de senaste decennierna ökat kraftigt, och de jordlösa tvingades ut på Det stora alvaret för att finna sin försörjning. När bosättningen inleddes i Dröstorp väster om Gårdby under mitten av 1700-talet regerades Sverige av Gustav III. Som mest fanns ett 30-tal invånare i byn under början av 1800-talet. I slutet av samma århundrade dukar byn under och överges. Sedan dess är Dröstorp en ödeby – en fantasikittlande legend.

Jag vandrade till Dröstorp häromdagen, ungefär 110 år efter att den sista invånaren lämnade byn då Oskar II regerade. Den tre kilometer långa ”vägen” går på mager jord över i det närmaste nakna kalkhällar. ”Jordlagret” är bara någon eller några centimer tjockt, här och var något djupare. Vildgräs, sten och enar så långt ögat når. Vinden susar, drar och pustar och man tror – garanterat! – att man är i ett land där inga andra människor finns…

Om jag varit Carl W Jonsson denna dag för 236 år sedan hade jag nog lekt med tanken att ”gräset är grönare på andra sidan staketet”…

Med denna spartanska entré mötte mig Dröstorp – ödebyn. Efter tre kilometers ”ökenvandring” ger byn intryck av ”en livgivande grön oas”. Jag förmodar att det har suttit något slags informationsskylt på stolpen till höger i bild. 
 
En vacker vårsommardag som denna kan Dröstorp ge idylliska intryck. Men den nästan pastorala framtoningen bleknar snabbt om man har förmåga att föreställa sig livet här för 200 år sedan när torkan slog sina klor i landskapet, eller då fåken drev upp snö som begravde hus och ladugårdar, och kylan åt sig in i enkla pörten med stampade jordgolv och minimala vedlager.
 
I Ölandsbladet 27 mars 2012 skriver författaren och fotografen Anders Johansson om Bo Anderssons bok ”Dröstorp: en by på Öland som blev öde”. I artikeln sägs att utflyttningarna till de marginella jordarna sannolikt skulle ha blivit ännu flera om inte den kungliga förmånsrätten till villebrådet stadgat att utmarken skulle betraktas som det ekologiska underlaget för viltet. Denna förmånsrätt fanns reglerad i den så kallade ”Djurgårdsinrättningen”, gällande ända fram till 1801.
 
I samma artikel som refereras i bildtexten ovan kan vi läsa att Anders Johansson 1972 träffade Augusta Ahlgren, då 91. Hon berättade om hur hon tillsammans med sin mor besökt Sara Boman på Dröstorp. Augusta lade bland annat märke till att huset hade jordgolv.  
 
Runt Dröstorp liknar alvaret en uttorkad stäpp, trots de många enarna. Men i Dröstorp finns vackra lövträd, mest ask och oxel.  
 
Om detta är betesfållor förstår alla som vet hur mycket ett kreatur sätter i sig att gräset här inte skulle räcka många dagar åt en enda kossa.
 
Sannolikt ser vi här bygatan, som väl lika gärna kan kallas fägatan. Människor och kreatur fick nog finna sig i att dela det lilla som fanns. 
 
Ordet ”unik” missbrukas ofta. Men jag vågar påstå att ödebyn Dröstorp är just det, unik. Resterna av byn är dessutom skrämmande vackra i det milda försommarljuset.
 
Allt av det som finns kvar av mänsklig hand i Dröstorp är av sten. Men i Skarpa Alby finns ett trähus från Dröstorp bevarat. Det är i dag det äldsta huset i hela Sandby socken.
 
De kreatur som numera betar i Dröstorp kommer från Skarpa Alby Gård, vars fina hemsida är värd ett besök. På den finns en hel del intressant information om Dröstorp. Exempelvis berättas att det finns två järnåldersgravar intill byn, och att det första barn som föds och kyrkobokförs i byn är Brita, född 1764. Det sista barnet föds 1886.
 
Bostadshusen i Dröstorp var byggda i trä. De är för länge sedan flyttade eller förstörda. Men ruiner av några fähus av staplad, så kallad kallmurad, kalksten finns kvar. 
 
Murar och fähusruiner. En knapp kilometer nordost om Dröstorp står runstenen ”Björnflisa”, som jag tyvärr inte hann ta mig fram till under mitt improviserade Dröstorpsbesök. Stenen har en kort text: ”Jörund uppreste stenen efter sin broder”. 
 
I Dröstorp finns ett mindre antal träd. Men alvaret runtom är i stort sett trädlöst. Frågan maler i mitt huvud: Hur fick man tag i tillräckligt mycket ved? Den som har vedeldat en fastighet under en kall vinter vet vilka enorma mängder som går åt.
 
En nästan hel vägg med ett ”fönster” i ett av fähusen.
 
En annan av Dröstorps ”entréer”. Det är nog inte särskilt djärvt att påstå att besöken från världen utanför byn var få.

38 tankar om “Dröstorp, en ödeby

  1. monica andersson skriver:

    var på väg till Dröstorp men hittade inte dit.

    • degerhamn skriver:

      Vad synd. Byn är verkligen nåt att se – eller höra, för där råder ett slags ”historisk tystnad” som känns mäktig. Gör ett nytt försök småningom, men kolla ordentligt på kartan först – eller fråga nån i Skarpa Alby. Skyltningen är tyvärr dålig.

  2. monica andersson skriver:

    Jag ska göra ett nytt försök.Jag ska söka efter en bra karta.Fick ett mail, men min dator var
    sönder så jag vet inte vad det stod i det.monica

    • degerhamn skriver:

      Monica. Om du går från parkeringsplatsen i Skarpa Alby är det tre kilometer till Dröstorp. Gå ”vägen” rakt fram. Det går lite ungdjur lösa där men de är inte ett dugg farliga, bara nyfikna. Efter ungefär en kilometer delar sig vägen – tag den högra. Då har du runt två kilometer kvar. Du ser träden i Dröstorp när du är nån halvkilometer från byn. Good luck. Staffan

  3. monica andersson skriver:

    Tack för hjälpen.Ska på semester till Dalarna,men jag vill gärna se Dröstorp sedan.

    Monica

  4. gun skriver:

    Jag tycker synd att det inte står en vägvisare vad vägen går till Dröstorp vi har varit där idag gick rakt fram hittade inte byn

    • degerhamn skriver:

      Håller fullständigt med dig, Birgitta. Personligen tycker jag Dröstorp är skandalöst dåligt utmärkt. Här har Öland ”en riktig pärla att visa upp”. Men icke. Folk går vilse i stället. Ingen berättande skylt – om man väl tar sig dit. Vem är turistchef? Vad gör kommunen? Det är nog många som skulle behöva väckas… 😉

    • degerhamn skriver:

      Gun. Ser att du heter både Gun och Birgitta. I föregående kommentar kallade jag dig Birgitta… /Staffan

  5. gun skriver:

    tack för ditt svar. Om jag fattat dig rätt så går vägen till ödebyn där det står cykelväg det kan väl inte vara så svårt att sätta en liten skylt ner under cykelskylten. Det ska gå en väg från Eklunda till Ödebyn är den inte så lång?Jag är så intresserad av denna byn skulle så gärna vilja se den. Men det var inta förjäves när vi gick fel vi hittade dammen med guldfiskar i. Där såg det ut som att det fanns ruiner efter någon bebyggelse ochså. Om du känner någon som kan följa med oss och berätta lite om ödebyn vore jag tacksam vi betalar naturligtvis. Man får väl inte köra dit.Birgitta, Gun

    • degerhamn skriver:

      Gun.

      Om jag vore du skulle jag gå ut från Skarpa Alby. Där skulle jag knacka på i nåt hus och fråga om vägen. Jag hade turen att träffa ett sällskap som var på väg tillbaka från Dröstorp. Det leddes av en ”lokal expert” som sa ungefär så här – om jag nu minns rätt:
      – Gå en kilometer utefter stigen. Där den delar sig tar du höger. Då har du två kilometer kvar.

      Från parkeringen och stättan i Skarpa Alby är det alltså tre kilometer. Stigen är tydlig och bara ni tar höger vid rätt ställe ska det inte vara svårt att hitta rätt. Men som sagt: Knacka på i nån kåk först och fråga.

      Ett annat tips är att ringa eller mejla till Skarpa Alby Gård. Åke & Elisabeth Nilsson, 0485 – 330 75, säkrast kvällar. E-post: info@skarpaalbygard.se

      Där vet man säkert mycket mycket mycket mer än jag. 😉

      soliga hälsningar

      Staffan

    • Anonym skriver:

      Var exakt finns dessa guldfiskar?

  6. gun skriver:

    Tack för upplysningarna dom var värdefulla.Jag ska mejla till adressen jag fick av dig och hoppas att jag får rätt upplysning. Sedan ska jag ta kontakt med länstyrelsen i Kalmar om skyltningen. Jag för står att man är rädd om naturen på Alvaret men jag tror att folk är medvetna om det och sköter sig. Ha en fortsatt trevlig sommar önskar Gun och Lasse

    • degerhamn skriver:

      Envis vinner. Så enkelt är det, Gun. Ha nu en fin sommar och njut av magin i Dröstorp – när ni äntligen kommer dit…

      soliga hälsningar från

      Staffan

  7. gun skriver:

    Har idag varit i ödebyn hittade rätt. Jag kontaktade Elisabeth en mycket trevlig kvinna som berättade hur vi skulle hitta ödebyn. Vi hyrde cyklar där ochså. Såg även björnflisa och var än en gång vid dammen och även en källa.Det var en helt underbar dag. Så tack än en gång för dom värdefulla upplysningarna. Nu är det bara att framkalla foton och börja skriva. Jag skriver min egna berättelser om vad jag upplever och ser.Jag ser det ingen annan ser Hälsningar från Gun och Lasse

  8. Stina skriver:

    Tack för fina bilder från en underbar ”by”. Härifrån har jag mina rötter har det framkommit i släktundersökning som jag gjort med hjälp av min pappa. Det är på min morfars sida som det finns rötter i Dröstorp. 🙂

    • degerhamn skriver:

      Intressant. Med rötter i den byn måste du vara en riktig tuffing. När jag vandrade omkring där ensam förstod jag inte hur någon människa kunde leva – och överleva! – där. Dröstorp skulle alla pryltokiga nutidsmänniskor vandra igenom under en hel dag för att få lite ny infallsvinkel på tillvaron. Hälsningar Staffan

      • Stina skriver:

        De som känner mig väl beskriver mig som en urtypisk ölänning med ett hjärta av guld och en envishet som heter duga. Om jag ska sträcka på mig eller inte har jag ännu inte kommit underfund med men det låter bekant i mina öron i alla fall 🙂

  9. Anonym skriver:

    Fina bilder från Dröstorp!

    Vid vår(min fru o jag) årliga Ölandsvecka blir det ofta en hel del vandring på Alvaret. I år besökte vi bland annat Dröstorp med omgivningar, jag tror för fjärde gången. En plats att begrunda. Inte långt därifrån, efter hjälp av boende vid Vället, ”nyupptäckte” vi även en annan boplats som nu ligger i ruiner på Alvaret, f.d. fårvaktarbostället Södra Vället. Vad jag förstår kan vi säkert finna fler liknande platser som vittnar om helt andra levnadsförutsättningar än vi har i dagens samhälle.

    Sörmlänningen

    • degerhamn skriver:

      Tack för det. Intressant med fårvaktarbostället Södra Vället. Det har jag aldrig hört talas om. Det är synd att informationen om och vid Dröstorp är så minimal. Flera jag talat med har trots flera försök inte hittat dit. /Staffanhälsningar

      • Anonym skriver:

        Inspiration till våra strövtåg på Alvaret har vi hämtat främst i två böcker. Dels Hagtornen blommar(Anders Johansson) och dels, Dröstorp- en by på Öland som blev öde(Bo Anderson o Anders Johansson). Mkt intressant läsning.

        Sörmlänningen

  10. Stefan skriver:

    Hej! Jag planerar att vandra så snart vädret är säkert nog. Det verkar vara svårt att hitta rätt dock. Finns det möjligen gps-koordinater att tillgå? MVH Stefan

  11. Anonym skriver:

    Idag var vi åter igen i dröstorp och vi gick till dammen med guldfiskarna. Men inga fiskar vad har hänt😤 hälsningar Gun

    • degerhamn skriver:

      Har tyvärr ingen aning om vad som hänt firrarna. Men såg du dem vid förra besöket? Vi ska till både dammen och Dröstorp småningom. Då ska jag verkligen kolla in läget. /Staffanhälsningar

  12. Anonym skriver:

    Jag såg hur många som helst förra gången. Men jag tror att dom är borttagna det var så mycket skriverier om dessa fiskar i tidningar så tyvärr är dom nog borta

    • degerhamn skriver:

      Vad trist! Men om de är fångade finns nog några kvar. Det är nästan omöjligt att fånga alla fiskar i ett vatten. Jag hoppas på det. Då kan de föröka sig igen… 😉

  13. Anonym skriver:

    Ja kanske eller få vi hjälpa till😷

  14. Anonym skriver:

    😆guldfiskarna har inte försvunnit jag skickade ett mail om fiskarna var försvunna men det var dom inte. Hon svarde att vissa dagar kommer dom bara inte upp till ytan och vattnet hade blivit så grumligt och vattenståndet har blivit väldigt lågt. Denna torkar har gjort mycket elände. Även källan som kommer från kalkstenarna och rinner ut var inte mycket flöde i den.
    Men hoppet finns kvar att vi får mer regn. Vi får samla dom som kan dansa regn dansen om det hjälper

    M.V .H Gun m. Familj

    • degerhamn skriver:

      Det var goda nyheter! Jag hade nog på känn att de var kvar. Som akvarist vet jag hur svårt det är att fånga alla fiskar, till och med i ett större akvarium. Nu hoppas vi på rikliga regn under hösten för ett blötare 2017. Bra att du följde upp din egen fråga till punkt. Du kanske är en kraft för ”Uppdrag granskning”? 😉 /soliga!

  15. Anonym skriver:

    Ja där det behövs. Har jag gjort insatser och till och med räddat saker som har varit en skatt till omvärlden men man få vara stark och kämpa på.Det är inte lätt att som kvinna få rätt. Men jag har haft tur. Ja nu får vi gå ut och dansa regn dans till midnatt jag ska samla mina vänner som vet hur man dansa. Sen ska hela allvaret komma till sin glans. Till ett bättre och finare 2017

  16. Doourg Borg skriver:

    I had the good fortune to visit Dröstorp this past August 14th.
    I am a direct descendant of Dröstorp and I’m always looking for more information. Casja Danielsdotter (direct ancestor 5 generation) was born I believe at Dröstorp in 1777, daughter of Daniel Persson and Kjertin? . Continued generations married, had children and stayed until the 1870’s. I probably have cousins in the area but have yet to find them. I would appreciate hearing from those with stories and more information. I am Canadian born and unfortunately never learned the Swedish language. I rely on Google.
    Thanks, from Alberta Canada.
    Doug Borg

    • degerhamn skriver:

      Hello Doug.
      Thanks for your interesting comment. The world is shrinking!
      I have written a few lines about you and your comment on my new blog, alvarsamt2. I urge people who want to contact you to first contact me by email. My address is alvarsamt@yahoo.se If anyone do, I might give them your email address?

      best regards

      Staffan Lagerström

  17. […] i dag en ödeby på det magra alvaret, där bara betesinhägnader och några husgrunder står kvar. Du kan se dem i detta inlägg från juni 2012. Fem år senare kommer alltså en reaktion från andra sidan Atlanten. Längst ned bland […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: