Södra Möckleby i kubik

Det var Återvändardag och Bruksdag och Världsarvsdag – på en och samma dag. I lilla Södra Möckleby! Imponerande.

Alvarsamt hann inte fram i tid för att kolla, men räknar kallt med att även landshövdingen var impad när han invigde Världsarvsveckan. Det brukar ju landshövdingar vara när något ska invigas.

Alvarsamt hann bara med en kort rond nere vid Navet och en något längre rond uppe vid Konstens Geologiska Trädgård. I den sistnämnda läste Walle Dickson egna dikter och Dalsjö dramatiska teater bjöd på en pjäs om skepparfamiljen Släthår.

Arrangören Södra Möckleby Hembygdsförening gjorde ett finfint jobb och tackades med prima väder, full rulle, mycket musik och massor av människor. Det kan knappast bli bättre.

Många fick jobba hårt denna dag. Bara ”detaljer” som bänkar, bord och stolar krävde stora insatser. De skulle lastas, köras, lastas av och ställas upp – och plockas ned igen, lastas på och köras hem.
 
Diverse stenarbeten visades upp på Navet, en plats som berättar om just sten och berg. Här fanns också stånd med diverse varor. De var i huvudsak ätbara: bröd, honung, grönsaker.
 
Alla som uppträder och allt som visas vid Konstens Geologiska Trädgård får en kraftfull inramning – med utsikt över Kalmarsund. I bakgrunden ska det snart spelas teater…
 
Orkestern heter ”Durlaget”. Den assisteras här av temporär, tvåbent textbladshållare i shorts.
 
Durlaget spelade för glatta livet. Och ibland sjöng man också. Sannolikt gick de flesta låtarna i dur.
 
Som arrangör bör man ha tumme med vädergudarna. Och det hade Södra Möckleby Hembygdsförening denna soldränkta dag.
 
Ljudanläggningar kan många gånger bete sig ouppfostrat och sluta fungera. Så även denna. Men alla tog det med ett leende.
 
Här är tjejerna som vann tipspromenaden. De gör sitt bästa för att mellan skratten och fnissen få i sig de ätbara priserna.
 
Det gnistrade om Margaretha Magnussons rollkaraktär i pjäsen ”Ett brev betyder så mycket”. Hon kan det där med att improvisera. När ljudanläggningen tog siesta drog Margaretha ned extra applåder genom vitsiga kommentarer och sluga sceniska grepp.
 
– Så här dricker man på fat. Och det är noga med hur man blandar kaffet med brännvinet. Uno Magnusson är en driven skådespelare som vet hur man fångar publikens intresse.
 
Här behövs sannerligen ingen ljudanläggning! Det visade Margaretha Magnusson i pjäsen om skepparfamiljen Släthår, ”Ett brev betyder så mycket”, som hon själv har skrivit. Även Bernt Petersson hade en roll i pjäsen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: