Ledare: Skriv så alla förstår!

Nu lämnar vi Danmark för ett tag och släpper loss vår ledarskribent Sune Flisa. Från sitt pörte ute på alvaret ska han nu brassa av en bredsida som kan få hela Byråkratsverige att rasa samman som ett korthus – påstår han själv i alla fall.
Låt oss se – och begrunda.

– – –

Jag fick ett brev från Skattemyndigheten. Jag förstod inte ett ord av det man skrev och krävde.

Nu är det dock min tur att kräva: Jag Sune Flisa kräver ett enklare språk från byråkrater! Ett språk med korta meningar och vardagliga ord. Ord som jag förstår. Ett språk som alla förstår! Låt mig utveckla mina tankar en aning.

Visst ska språket präglas av modifikationer och även aparta, idiomatiska uttryck, dock icke idiotiska eller amorfa. I det hävdvunna språket är kutymen ofta transparens: intentionen är ofta att obstruera i stället för att definiera och bekantgöra. Domvärjor, profosser, kämnärsrätter, patricier och andra nimbusar vill gärna ridikylisera som otadligt lysande asterisker mot den klärobskyra heliga arvedel i ljuset. I denna ävlan gör de det ominösa misstaget att ta till de intrikata vokablerna i konfessionen att de med dem frambringar en större devotion och konsideration. Inget kan vara inkorrektare eller mer förblommerande, det byråkratformalistiska, eforala språket har sett sina bästa kråknedan, nu väntar utelyckning till den perpetuella packisen.

”Frys in vissa ord”, krävde den littauiske språkforskaren Kekko Nikka redan vid språkkonferensen i Mjoukka 1987. Hen visste inte då hur rätt hen hade! Må det hereditära sällhetsruset hemula just henem!

Svengelskan måste assisteras till förnagling och corruption. Engelskan likaså. Ingen mår bra av detta eviga danglande i de anglosaxiska liankantiljerna. Redan Jonny Weismuller, som Tarzan, lär ha sagt: Don´t swing in the ropes of English, they can burst”.

Det klärobskyra, episkopala myndighetsspråk som i dag florerar i alla skriftliga liaisoner måste tillbakakastas för att slutligen avdagatagas. Om inte regering, synod och koncilium gör det får jag exekvera det själv – i värsta fall med motorsåg. Det gäller att – i alla sammanhang – leverera. Den språkliga kontamineringen måste gå mot krepering. Eller som den kända gospelsångerskan Birgit Friggebu sjöng under sin karriärs apogenum: We shall overcome.

Hen kunde, hen!

Eder
Sune Flisa,
ledarskribent

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: