I röret…

Alvarsamt kommer naturligtvis att berätta en hel del om den stundande Skördefesten. Vi börjar med ett besök i Albrunna och bymuseet där, av föreståndaren Lars ”Perennen” Henell kallat ”Albrunna – Förr och Nu”

Vi fortsätter till bland annat Seby och Ventlinge, där man på båda ställena kan uppleva märkliga saker efter solens nedgång…

Ett enda äpple fyller upp ett helt inlägg. Anledning: Det är så vackert.

Så har vi glädjen att berätta att vår högt aktade ledarskribent Sune Flisa har varit på mentalhygienisk charmkurs i Rättvik, betald för stora slantar av tidningsledningen.
”Kursen har förändrat hela mitt liv, jag är en helt ny människa”, skriver Sune i ett mejl till redaktionen.
”Förr var jag så kantig i mina åsikter. Jag såg allt i svart eller vitt och hade svårt att tygla mitt temperament. Nu är jag sval som en västanvind och ser livet på ett nyanserat och mångfacetterat sätt”, skriver han. Och han avslutar:
”Kurskamraterna här kallar mig `Ölands Dalai Lama´. Det förpliktigar. Gosekramar, Eder Sune Flisa.”

Redaktionen håller med. Denna älskvärda framtoning förpliktigar.

Vi avslutar september med – förhoppningsvis – en presentation av månadens vinnare i tävlingen Vad heter byn? Många felaktiga men också två rätta svar har kommit in, men ett kom onekligen först… 😉

Ungefär så ser det ut framöver…

Staffan

Taggad ,

2 tankar om “I röret…

  1. Lars Henell skriver:

    Det är högt värderade mänskliga egenskaper han utvecklat på sin mentalhygieniska charmkurs,Sune Flisa, dom pengarna kommer att betala sig Staffan, och rena mindfullnesstänket han anammat på så kort tid att lära sig betrakta tingen och människorna utan att först behöva värdera eller döma. Sunes vistelseort Mansgröta framstår för mig allt mer som ett öländskt Shamballa som kommer att locka andliga sökare långväga att förena sin feminima och maskulina sida för att gå upp i ett slutgiltigt hen.
    I övrigt: Tack för en kul eftermiddag på bymuseet och för redaktörens goda omdöme att sluta i tid och inte riskera en uppföljare till filmen ”En natt på museet”, filmen där museiföremålen väcks till liv nattetid och stökar till det. Vem vet vad som hade hänt oss om dynggrepen hade börjat gå loss där nere i gödselrännan eller sotare Palm kommit ur bilden, och full och dan härjat med sin sotviska? Tack, för att du besparade oss dessa tricksters, Staffan!

    • degerhamn skriver:

      Du har så rätt, Lars. Pengarna för den mentalhygieniska kursen kommer att förränta sig som en paradvåning vid Strandvägen och skicka OMX-börsen mot all time high inom några dygn.

      För övrigt kan jag berätta att Sune just ringde från Rättvikslägret och berättade att han har registrerat bolaget Shamballa Buss AB för att – som han säger i sitt storsinta altruismrus – “ta knäppgökarna i klump till Mansgröta och klä av dem varenda spänn!” Hen är ett fynd, hen Sune!

      Om ditt unika muséum… Hur förpacka alla intryck av tusen föremål? Tio eller hundra bloginlägg, på raken eller utspridda under året? Den som lever får se…

      handslag

      Staffan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: