Månadsarkiv: januari 2013

Dimman lättar

Mycket händer helt plötsligt på Öland. I morse var nästan all snö puts väck. Jag tog bilen ut i dimman. Plötsligt brände det hål i molnen och vi fick en kvart solsken. Dimman lättade.

I Gräsgård sitter ofta stora rovfåglar på toppen av en gödselhög. Så ock i dag. Men bara en. Jag stannade och smög försiktigt ut med min lilla kompaktkamera i handen. Men fågeln hade redan lyft. Jag slängde iväg ett desperat skott. Detta.

dimfågel

Fotograf Staffan stiger till väders

Grönhögen

Att se världen ett stycke uppifrån kan många gånger ge aha-upplevelser. Jag tar redan i dag på mig fotouppdrag med höghöjdsstativ. Kameran sitter då upp till sju meter över marken och perspektivet blir ofta ”annorlunda/dramatiskt”.

Höghöjdsfotografering passar bra för motiv som villor, gårdar och industri-fastigheter, men kan också sätta lite extra krydda på sport-, fest-, marknads- och evenemangsmotiv.

Men ibland vill man ännu högre upp än sju meter. Från i höst kommer jag därför att även fotografera och videofilma från radiostyrda flygplan. Möjliga arbetshöjder blir då ”noll till 300 meter”.

Min hemsida hittar du förresten här.

kameran på höghöjdsstativDet är märkligt hur mycket perspektivet ändras om man går från marknivå till bara sju meter upp i det blå. 
 
Eketorp
Från normalhöjd hade denna bild inte sagt någonting om Eketorps borgs vackra omgivningar. Från sju meter ser vi alvaret, en mindre vårsjö och Östersjön i öster. Bilden hade berättat ännu mer om den tagits från något större höjd, kanske 20 meter. Från i höst blir det möjligt. Då fotograferar jag från noll till 300 meters höjd – från radiostyrda flygplan.
 
 
 

Södra Ölands Tidning

Våra planer på en papperstidning för södra Öland börjar ta form. Nu finns en första skiss av Södra Ölands Tidning utlagd på webben. Du hittar den här:

Dagens Ölandsbild 56

ostsida_0102Brand- och hungerbekämpning i Norra Möckleby. På vischan gäller det att hitta fiffiga kombinationer för att överleva.  

ostkustfragment V

ostsida_1Svindlande historia: Under 900 vintrar har S:t Knuts kapells västra fasad stått emot vind och snö. Ungefär 30 generationer ölänningar har travat vägen förbi…
 
ostsida_1_B
Sannolikt var kapellet också ett sjukhus, eftersom sjukvård och själavård var intimt förknippade under medeltiden. Intressant att notera är att Skandinaviens största sjukhus under medeltiden låg vid Kronobäck på Smålandskusten. Det finns uppgifter om att S:t Knuts kapell var en föregångare till Kronobäck.
 
ostsida_2
Modernt avtryck i historien. Det kommer att ses av bara en generation. Hela Snöröjaröland har fått spänna musklerna den senaste tiden.
 
ostsida_3Lite hårddraget skulle man kunna säga att denna hårdkontrastbild visar Ölands själ. En väg, en åker, en stenmur, en åker, en väg, en åker, ett stängsel, en…
 
ostsida_4Denna skapelse i Frösslundatrakten ser mer ut som en gigantisk insekt än en harv.
 
ostsida_5Här porlar det skönt i Frösslundatrakten.
 
ostsida_6De öländska kreaturen har tusen och åter tusen ton käk i frysboxen. Men menyn är inte särskilt varierad. Inom lantbruket serveras inte efter ”kostcirkelns principer”.

Ostkustfragment IV

Utanför Bläsinge hamn gungar isflaken allt tyngre. Vi har haft några kalla nätter och snart lägger sig nog isen fast och stark även utanför hamnen. Men vintern kan bli kortvarig. Redan nu spås röda tempsiffror för nästa vecka.

ostsida_0095Inloppet till Bläsinge hamn ger ett iskallt intryck. Det mesta är inbäddat i ett centimetertjockt ispansar.
 
ostsida_0054Vägen ned till Bläsinge hamn visar att det är mycket snö på Öland just nu.
 
ostsida_0069Hon kommer inte ur fläcken. Rönnskär ligger infrusen i Bläsinge hamn.
 
ostsida_0083Rakt österut från Bläsinge hamn ligger den lettiska staden Liepäja. Dit är det ungefär 35 mil.
 
ostsida_0085
Stockankare och paravan vid Bläsinge hamn.
 
ostsida_0088Dukningen utanför denna husvagn i Bläsinge hamn står ännu så länge utan gäster.

ostkustfragment III

På dagens resa såg jag många djur. Vanligast är kon och fåret. Men har man tur kan man också se delfiner och ugglor – och kanske till och med en tupp.

smide_1

smide_2

smide_3

Taggad

ostkustfragment II

I Norra Möckleby blomstrar telefånin. Där finns fortfarande telepatiautomater. En människa står i telesortieautomaten och telefånerar. Tyvärr går det inte att få upp dörren för all snö. Sannolikt pågår ett långdistance teleportisamtal.

telefåni_1

telefåni_2

telefåni_3

telefåni_4

Ostkustsfragment I

Jag gjorde en resa. I dag. Den var inte lång. Den var 46 kilometer åt ena hållet. Och den var 46 kilometer hem. Så långt är det mellan Södra Möckleby och Norra Möckleby. De ligger alltså inte som man kan tro – precis efter varandra. Men Södra Möckleby ligger söder om Norra Möckleby. Så långt är allt logiskt. Men sedan blir det ologiskt. Södra Möckleby ligger på västra Öland. Norra Möckleby på östra. Bara så du vet.

Jag åkte till Norra Möckleby och därifrån körde jag faktiskt en bit till. Till Borgs by och Gråborg. Ska man vara petig blev resan alltså längre än 46 kilometer – enkel resa. Men varför ska man vara petig!

Vad fick jag nu med mig i bilder från min i runda slängar tio mil långa fram-och-tillbaka-resa? Jo, bland annat denna nedkylda, skuggade vägg med detaljer. Dessa fyra bilder har mycket att berätta för den som vill se och höra.

Se! Lyssna!

resefragment

resefragment

resefragment

resefragment

Fototipset

Bättre bilder med extrablixt till kompaktkameran

Kompaktkameran av i dag är bra. Liten som ett kreditkort tar den många gånger överraskande fina bilder. Men så snart du ska blixtfotografera är det slut med det roliga. Den direktverkande, svaga blixten förstör mer än den ger. Jag använder den bara i motljusporträtt och i ”sommarbilder i bländande solljus” – i sistnämnda fallet för att minska kontrasten.

Men det finns ett knep för bättre blixtbilder – om du har en gammal extrablixt. Du behöver inte ens ha synkuttag på kameran, du behöver bara ett tillbehör – en slavutlösare.  Jag har en hotshoeblixt från stenåldern. Automatiken är för länge sedan trasig men blixten funkar manuellt i vått och  torrt – och går att ställa in i olika styrkor. Du bör kunna köpa en sån på begagnatmarknaden för 50 kronor.

Den lilla slavutlösaren kostar lite över hundralappen. Fäst den under lösblixten och slå på blixten. Du kan nu ta bra blixtbilder med din kompaktkamera, som måste vara inställd på att blixtra. Det är nämligen kamerans lilla blixt som tänder den stora lösblixten – tack vare slavutlösaren. Slavutlösarens ”öga” måste alltid vara något så när riktat mot din kompaktkameras blixt – annars tänder inte ”storblixten”. Man får pröva sig fram.

Med din lilla kompaktkamera kan du på detta vis ta blixtbilder av hela rum, jämnt utlysta – om du slår den lösa blixten indirekt, alltså i taket eller en vägg.

blixttips_1Ett löst blixtaggregat och en slavutlösare, även kallad slavtändare. Slavutlösarens ”öga” pekar hitåt. Det är det ögat som ser ljuset från din kompaktkameras blixt – och då utlöser den lösa blixten.
 
blixttips_2
Här är slavutlösaren monterad på blixten – som utlöses av den lilla blixten på kompaktkameran.
 
blixttips_3Denna bild är tagen med min kompaktkamera. Den har – som alla kompakter – en klen blixt som slås rakt fram. Utlysningen är dålig; bilden blir mycket ljusare i mitten än i kanterna.
 
blixttips_4På den här bilden hjälper den stora extrablixten till. Jag slår den i taket/högerväggen och får på så sätt en mycket jämnare ljusspridning i rummet – och därmed också i bilden. Med lite övning kan man många gånger få nästan lika bra blixtbilder med kompakten som med en systemkamera. Och har man två eller tre gamla blixtaggregat går det bra att sätta slavtändare även på dem. Då kan du lysa upp hela Blå hallen. 😉

en vandring i solen

snöpromenad_1Hamnen vid Södra bruket, Degerhamn. En båt ligger redo för sjösättning. Man vet aldrig när det blir vår igen… Vi ser västerut över Kalmarsund. I fjärran anar du Sverige.
 
snöpromenad_2I den täta skogen mellan Södra bruket och stranden i Albrunna ligger snön orörd och mjuk.
 
snöpromenad_3
Dagens skönaste musik kom från denna strida bäck, vars porlande ackompanjerades av två hackspettar på talltrummor. 
 
snöpromenad_4
En båt igen. Till och med med motor. Ölänningen verkar alltid beredd på att lägga ut.
 
snöpromenad_5
En lugn bild med ett dramatiskt inslag. Den med falkblick kan se svanmamman längst till vänster jaga iväg sina tre ungar. Nu är det på tiden att ni klarar er själva!
 
snöpromenad_7
Solen börjar bädda in sig i molnen…
 
snöpromenad_6En kaffeskål för solen och ljuset – och för hoppet.

också ett sätt att sortera

tipsKatalogiseringsrubriken vid röda pilen kan användas för att snabbt se alla inlägg inom just den rubriken. Klickar du en gång på exempelvis DAGENS ÖLANDSBILD – i inlägget under detta – så kommer alla 55 inlägg med den rubriken upp, det senaste överst.

Detsamma gäller förstås alla andra katalogiseringsrubriker, exempelvis detta inläggs katalogiseringsrubrik, Bloggtips. 

Dagens Ölandsbild 55

BildNatten har varit kall, ned mot tio minusgrader. Dessa Ottenbyfår klär sig helt rätt, det vill säga efter väderleken.

Kioskvältare

Mina damer och herrar… Håll i er! Här kommer årets nyhet: Jag har sett den! Jag har sett solen och till och med fotograferat den. Här döljer den sig i dis men jag kan berätta att den är rund och gul. Bilden är från Ölands östsida, runt klockan 10 i förmiddags. Men eftersom jag så ofta framhåller att kameran ljuger är det väl ingen som tror mig.

solen

St Johannes kapellEn timme senare var dock ordningen återställd. Solen var puts väck – som här vid korset som står på platsen för tidigare St Johannes Kapell i Ottenby.

 
Taggad

Upp till kamp på södra Öland!

Många voro kallade, och rätt så många kom – 22 av 47 för att vara exakt. Man kom till kvällens möte i Båthuset i Degerhamn, inbjudna av Södra Möckleby Sockenförening och en arbetsgrupp med namn som Sten Persson, Båt och sportfiskeklubben i Degerhamn, Ingvald Petersson, Norrgårdens Grönsaker i Ventlinge och Anette Kronlund, borgchef för Eketorps borg.

Ämnet var enkelt – men bautasvårt: Hur kan vi på södra Öland marknadsföra oss tillsammans? Går det överhuvudtaget? Hur ska vi få besökare att stanna längre, uppleva mer, upptäcka mer? Finns ett liv efter Skördefesten? Och finns det ett före? Och om det gör det… var, hur och när ska vi marknadsföra oss?

De flesta gav uttryck för att det saknas ett sammanhållande grepp, ett koncept att jobba vidare med. Ska vi annonsera i press eller tv? Ska vi trycka broschyrer eller ha blogg och hemsida? Ska vi vara på Facebook och/eller ska vi göra en app?

Småningom utkristalliserades en lös skiss. Kanske kan vi kalla oss typ ”Södra Ölandsslingan” och samla företagare och andra utmed varvet Södra Möckleby-Torngård-Ottenby-Södra Möckleby? På så vis skulle vi bli en geografiskt glasklar region i vilken alla hjälper alla. Ungefär så gick snacket.

Efter en givande diskussion kunde Sockenföreningens ordförande Eva Hansson Törngren trumma samman en liten ”arbeta-vidare-grupp” som nu ska låta hjärncellerna gå varma inför nytt möte någon gång i februari. Vi önskar gruppen lycka till, eftersom södra Öland behöver en livgivande injektion – om och om igen.

Eva Hansson Törngren informerade även om en framtida fiberanslutning. Tyvärr får jag intrycket att alla ännu inte förstår hur viktig en sådan investering är. Minns att Bill Gates, Microsofts grundare, spådde att datorernas internminnen i datorns barndom skulle vara fullt tillräckliga även i framtiden. Minns att vår kommunikationsminister Ines Uusmann så sent som 1996 sade: ”Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet. _ _ _ Att sitta och surfa på nätet tar en himla massa tid. Vad är det bra för?_ _ _ Det kanske är så att det är något som vuxit upp nu. Alla pratar om internet men kanske är det övergående och sedan blir inriktningen mer specificerad.”

Jag hoppas innerligt att ingen i dag tror att internet är ”övergående”. Vi vet inte vad fibernätet kommer att fyllas med om fem år. Men vi vet att enorma kapacitetsökningar krävs för allt som har med datorer och datakommunikation att göra.

Tidning
Som ett led i försöken att utveckla näringslivet och besöksfrekvensen på södra Öland berättade jag att min fru och jag ska försöka starta en papperstidning om möjligheterna och guldkornen på just södra ön. Som gammal datafreak och journalist tror jag nämligen på en välkomponerad mix av information över nätet – och på papper. Det ena utesluter inte det andra.

Att starta en tidning är en lång process. Under resans gång har det varit mycket intressant att konstatera att ”instanser som talar vitt och brett om regional utveckling och tillvaratagandet av goda idéer” har varit helt kallsinniga till förslagen. Några har inte ens svarat på brev. Andra har nöjt sig med ”avlivning i en enda mening”. Ett lysande undantag utgör Ulrik Brandén på Nyföretagarcentrum Kalmarsund – en uppmuntrande, lyssnande och kunnig kraft som jag kan rekommendera alla som har frågor om företag och företagsutveckling.

Söder om Kastlösa bor bara tusen människor, berättade en ölänning för mig. Det är få själar på ett stort stycke mark – intressant, bördigt, spännande. Södra Öland är genuin glesbygd. Och i en sådan måste man hålla ihop.

vinteröland

Siarna lovade sol i dag. Jag for runt och letade. Förgäves. Solen uteblev. Men jag hittade annat. På östsidan, ned mot Eketorps borg, såg jag fyra havsörnar. Två satt som stora ruskor i några kala trädkronor, två andra syntes på en kilometers avstånd trots att de satt på marken. Men kameran nådde dem inte. Jag vände mig om och tog nedanstående foto ut över havet. Då kom en femte örn inflygande i bild. Vilken linslus!

Ölandsnatur_1Ung havsörn mot den murriga himlen. Under en minuts tid hade jag fem havsörnar inom synhåll.
 
Ölandsnatur_2
Unga sångsvanar. En fågelskådare berättade att de legat här i flera veckor. – Så länge dom har mat flyttar dom inte, sa han.
 
Ölandsnatur_3Speglingar i hamnen i Grönhögen. Den är ännu så länge isfri.
 
Ölandsnatur_5
Den smala vägen mellan Näsby och Grönhögen går bra att köra så länge man inte får möte. När man kör från öster till väster märker man hur snötäcket växer i tjocklek.
 
Ölandsnatur_6
Träden nere vid Ottenby är kammade av vinden – från väster mot öster.
 
Ölandsnatur_7
Kajor plockar läckerheter ur nytippad ströbädd mellan Gräsgård och Näsby.
 
Ölandsvinter_01Hamnen i Gräsgård. Ljuset har blivit aningen bättre, men ingen sol.
 
Ölandsvinter_02
Hamnen i Gräsgård ligger tyst. De enda ljud man hör är vindens diskreta sus och gnötet från tågvirket i den svaga dyningen.
 
Ölandsvinter_03
Kan man kalla denna bild för ett hamnstilleben? Jag gör det. Detta är ett hamnstilleben från Gräsgård.
 
Ölandsvinter_06
Skutor, kuttrar och smackar i Gräsgårds hamn. Minus en grad och snålblåst.
 
Ölandsvinter_07Gräsgårds hamn. Vinterfiske på en sådan här båt måste vara både slitsamt och kylslaget.
 
Ölandsvinter_13
Beatrice med sina gröna flätor som lyser i skumtimsljuset.
 
Ölandsvinter_10
Drivis utanför Gräsgårds hamn för tankarna till en nebulosa.
 
Vinteröland_0097
I Gräsgårds hamn finns ett litet däck med en enkel stol. Här kan man sitta och spana efter fåglar och sälar eller bara kura skymning med en kopp kaffe.
 
Vinteröland_0091
Resningen av den här minnesstenen blev ett av mina första blogginlägg från Öland. Den beställda videofotografen kom inte så Morgan Backman, en av männen bakom minnes-stenen, frågade mig om jag kunde videofilma hela ceremonin. Jag hade bara en tio år gammal kompaktkamera i fickan med ett litet minneskort. Mer än halva kortet var dessutom upptaget, men det var bara att chansa. Jag satte upp kompakten på ett stativ och där fick den gå tills minneskortet var slut. Det räckte precis på minuten, visserligen i sämsta videokvalitet. Men ”man ser vad det föreställer” och – viktigare – man hör vad som sägs. Du kan lyssna på talen och se inlägget här.
 
Ölandsvinter_08
Isskulptur i Gräsgårds hamn. Konstnär: Naturen.
 
Ölandsvinter_09
Isskulptur bildad av havsvatten på växter. Polarisationsfilter och svag direktblixt.
 
Ölandsvinter_12
Ölands ostkust mot norr sedd från hamnen i Gräsgård.
 
Ölandsvinter_11
Is i böljande, dansande, nästan organiska former.
 

Jag fick alltså inte se solen i dag heller. Men jag såg mycket annat. Man får vara nöjd. Det blir en dag i morgon också.

gryning

Det var tur att vi lät cyklarna stå installade ytterligare en tid. Det var också tur att jag satte tulpaner häromdagen. I dag går det nämligen varken att hoja eller plantera. Öland har ömsat skinn. Det är vinter.

Bilderna nedan är tagna med en enkel kompaktkamera under morgonens promenad. Det är fortfarande ganska mörkt ute, bilderna är tagna på fri hand, full öppning och 400 ISO.

snöDet går ibland att få hyfsat skarpa bilder på fri hand med så lång exponeringstid som här, 0,6 sekund. Men lite flax måste man ha – som med så mycket annat här i livet. Vi går här på Degerhamnsvägen i riktning mot hamnen.
 
snökanoner_0004Bra bilder ska vara skarpa. Det är en av fotografins grundregler. Men ibland kan man tolerera undantag, speciellt då alternativen bara är två: ”papperskorgen” eller ”låt gå för en visning”. Här fotar jag på fri hand med kompaktkameran med lite teleinställning, full glugg och 400 ISO. Exponeringstiden blev 0,6 sekund och självklart blir skärpan därefter. Men här gör oskärpan mindre. Den kanske till och med tillför något till bilden. Det blåser hårt här nere vid Strömmeln och då och då brakar en snökanon in från norr…
 
brukshotelletBrukshotellet i Degerhamn. Morgonen börjar överglänsa natten. Exponeringstiden har nu blivit så kort som 1/20 sekund och skärpan blir bättre.

En dag som gjord för tulpanplantering

När jag vaknade hade jag världens bästa novell i huvudet: En dag som gjord för bananfisk. Fråga mig inte varför. Hur som helst, här är intressant läsning om den komplicerade författaren till novellen, J D Salinger

Nå, tänkte jag. Vad är denna dag som gjord för? Svaret kom till första javan: tulpanplantering! En dag som gjord för tulpanplantering. En vacker titel.

I en kommentar till förra inlägget skriver Solbrith: ”Ur led är tiden.” Om detta är riktigt bör tulpanplantering gå bra i början av januari. Denna ovetenskapliga profetia grundar jag på följande konstateranden:

  • att gräsmattan är sommargrön
  • att vi fortfarande skördar persiljan
  • att sommarens ringblommor har självsått sig och att plantorna hittills har klarat både kyla och snö

Om tiden är ur led får jag säkert anledning att återkomma till. Det hör till människans natur att då och då känna sig i otakt med tiden – eller att tiden är i otakt med henne.

Sådana dagar kan man plantera tulpaner.

tulpanplanteringDet är lätt att gräva i den otjälade jorden. Lökarna, som förvarats i mörk och kall källare, tycks ha genomskådat årstidernas spratt och börjat växa…
 
persilja
Persiljan är lika grön som på sommaren – och smakar fortfarande gott.
 
ringblommor
Självsådda ringblommor. Om jag minns rätt är ringblomman ettårig. Men ibland kan den kanske bli tvåårig?
 
gräsmatta
Är det juli eller januari? Gräset är grönt och det vet i 17 om inte grannens gräs är ännu lite grönare.
Taggad ,

protest

Nä, så här kan vi inte ha det! Jag protesterar. Nu får det förbanne mig vara nog. Vad gör Reinfeldt? Vad gör EU?

Dag efter dag, vecka efter vecka har de drivit in – de grå tomteskäggen på himlen. De har kommit från Ryssland, från Baltikum, från sydsydost och från Atlanten och från nordnordväst och nord. Ja, till och med från söder. Detta grå får mig att känna mig som Jolo en gång skrev: ”Tråkig som en påstigande i Alvesta”.

Men nu blir det revolution. På tisdag blir det fyra grader varmt. Då tar vi fram hojarna igen och låtsas att det är vår…

För att inte helt tappa hoppet om att nån gång åter få se solen visar jag denna julibild från bryggan i Albrunna.

Sommar

Fototips

Bättre foton utan blixtautomatik

En av nyheterna i Alvarsamt under 2013 blir enkla fototips, ofta grundade på erfarenheter av egna mindre eller större fiaskon. Det blir alltså rent personliga tips som du kan ta till dig helt eller delvis – eller förkasta.

Som fotograf råkar man förr eller senare ut för ”katastrofer”. Man tabbar sig – eller tekniken rasar. Jag har flera gånger glömt att ställa om från manuell till automatisk fokusering, vilket lett till oskarpa bilder och många svordomar. Minneskort och ridåslutare kan plötsligt ställa ut skorna. Ackumulatorer kan gå i ide mycket tidigare än du räknat med. Fel i synkkablar och kontakter kan få den mest hängivna fotograf att bittert ångra sitt yrkesval.

En fotografisk härdsmälta för några år sen fick mig att gå över till M – på blixten. Växlingen till manuell inställning i blixten/blixtarna har lett till säkrare jobb och bättre bilder.

Under en viktig fotografering – man ska veta att alla katastrofer alltid slår till under viktiga uppdrag – slutade den automatiska ljusdoseraren i min blixt att fungera. Jag stod där som ett fån. Efter tio sekunders mental kortslutning slog jag över blixten till manuellt läge, men innan jag hittat lämpliga exponeringsvärden hade artisten jag skulle fotografera lämnat scenen. Ridå.

Av detta lärde jag mig att ofta använda manuellt läge på blixten. Fördelarna är flera. Du tvingas lära dig att uppskatta exponeringsvärdena, vilket är mycket lättare än man tror. Fotona blir jämnare exponerade än med automatik. Fotar man med blixtstuds i tak eller vägg är det sällan man vill ha svagare blixtstyrka än max. Manuell blixt gör att ingen kraschad automatikfunktion kan sabba ditt jobb eller rykte.

Men det är viktigt att kolla på histogrammet att bilderna blir rätt exponerade. Att se fotot i displayen duger inte. Displayen är opålitlig beroende på inställd ljusstyrka och hur ljust det är i din omgivning. Histogrammet visar kalla fakta. Du ser omedelbart eventuell felexponering.

Fördelarna med manuell blixt fick mig att senare gå över även till manuell exponering i kameran. Mer om det i kommande tips.

PS. Det finns faktiskt ytterligare en fördel med manuellt fungerande blixtar. Modeller med automatik, exempelvis ETTL, är mycket dyrare än de utan.

Taggad