Månadsarkiv: februari 2013

Äntligen

I dag var det dags. Rattmuff av, cykel ut. Stålhästen var alldeles sjövild med mycket spring i hjulen och så snart jag bromsade protestgnäggade växlar och bromssystem. Två mil får duga som prolog.

cykelpremiär

Svansjön

– Jag utfodrar runt ett dussin svanar här varje dag. Jag har hållit på några veckor. Nu börjar deras kondition att bli bättre, nu orkar dom flytta – om dom vill. Men det ligger många döda svanar här ute vid dagvattenutloppet, i vattnet eller begravda under snön. Det berättar Sandra Brunsberg, Mörbylånga.

SandraBrunsberg– Det vore bra om fågelskådarna inte bara tittade på fåglarna, utan också hjälpte till att mata dom när vintern är som värst, säger Sandra Brunsberg. Vi är två eller tre här i Mörbylånga som stödutfodrar dom.

vete_varmt_vFodret som håller liv i svanarna. Vetekorn som är utrörda i hett vatten. Enklare kan det knappast bli. Man kan eventuellt komplettera med lite grönfoder som kålblad och rivna morötter vid sidan av.

svanarna_5– När svanarna har ätit färdigt brukar det vara en hel del mat över. Den tar änderna, berättar Sandra.

11svanarUngsvanarna har det svårast när kylan är sträng. De är dessutom skyggare än föräldrarna.

svanarna_4Vetekornen innehåller fortfarande lite värme när svanarna kommer vaggande till det dukade bordet. – Så snart jag märker att dom klarar sej på egen hand slutar jag utfodra, säger Sandra Brunsberg. Dom får inte bli beroende av mej.

mörbylånga runt hamnen

Två hamnar och stora magasinsbyggnader dominerar Mörbylånga åt Kalmarsund. City är litet, bebyggelsen låg och gatorna breda. Så här års verkar livet på orten gå på sparlåga. Går man en hel huvudgata kan man mitt på dagen möta en eller två människor.

Vi kommer in från norr, från Norra Viken…

MBLvandring_00Gamla industribyggnader har alltid intresserat mig rent fotografiskt. Runt dem är livet inte polerat utan ruffigt och rått, ofta med inslag av förfall.

MBLvandring_01Vi ser upp från hamnen – in mot ”city”.

MBLvandring_02Den här yachten ligger där den ligger – åtminstone någon vecka till. I bakgrunden syns hamninloppet.

MBLvandring_03Båt på vagn. I dagarna räknar nog många båtägare dagarna fram till sjösättning. Kanske återstår mycket av det arbete som skulle vara gjort för länge sedan… 

MBLvandring_04Och så var det där med att skrapa rent från snäckor och rost. Och måla!

MBLvandring_05Alla vill bli bekräftade.

MBLvandring_06En spännande fasad. Man kan många gånger undra varför saker och ting ser ut som de gör…

MBLvandring_07Här kränger vi på torra land.

MBLvandring_08Det ska vara ordning och reda på småbåtarna i hamnen.

MBLvandring_09Tecken för…?

MBLvandring_10De flesta segelbåtsägare älskar att ligga och njuta på solvarmt däck för att sedan dra iväg mot okänt mål när lusten faller på. Det är frihet, det!

MBLvandring_11Vid hamnen ligger ”Vindöga”, en byggnad i egen stil och med litet vindkraftverk på taket. Den var tom på folk så jag tog för givet att den var låst…

MBLvandring_12Men genom att trycka en kod och OK öppnades Sesam och jag kom in i värmen från den mycket påtagliga kylan. Här inne finns bland annat en stor och fin toalett.

MBLvandring_13Det lilla vindkraftverket på Vindögas tak. Jag vet inte om den producerar någon el – eller bara låtsas.

MBLvandring_14Största delen av vindens och kylans Kalmarsund är isfri. Änder och svanar tar ibland isflak till hjälp för att förflytta sig. Varför simma då man kan åka?

MBLvandring_15Nästa hamn, söder om den förra. Jag tar för givet att denna är för småbåtar.

MBLvandring_16Stockankaret användes redan för flera hundra år sedan. Det kallas också amiralitetsankare.

MBLvandring_17Här i södra delen av hamnen tar vår strandpromenad slut. Tyvärr är informationsskylten vid stenen borta. Jag har alltså ingenting att berätta om flisan. Men någon av Alvarsamts läsare kanske kan sprida lite ljus i mörkret? Vi fortsätter att utforska Mörbylånga om en dag eller två. Du hänger väl med!?

Norra viken, Mörbylånga

Vår promenad i Mörbylånga på Ölands västsida börjar i norr. Vi går söderut från Norra Viken, där just nu den första av många planerade villor byggs.

NorraViken_1På båda plakaten utlovas något unikt. Men orden har i dag mist sina rätta värden. Unik betyder ”extraordinär”, något som knappast kan sägas om en villa vid en strand. I reklamens och idrottens värld är nästan allt ”unikt” och ”fantastiskt”. Men allt är förstås relativt.

NorraViken_2Villan från strandkanten.

NorraViken_3Här är kameran riktad mot norr. När jag ser kåkens läge slår mig diskussionen om att inte bygga för nära vattnet på grund av framtida översvämningsrisker…

NorraViken_4Vi vandrar söderut ned mot Mörbylånga hamn. Promenaden går genom en liten läcker allé.

NorraViken_5Där borta vid magasinen ligger hamnen. Vi är snart där…