En scen – eller två – för södra Öland

Vad vore världen utan entusiaster? Svar: Tråkigare. Att spela opera, operett, musikal, jazz, visa och dessutom dansa och spela teater på en scen på södra Öland låter som ett aprilskämt. Men trots april är det sant. Det har till och med stått i tidningen!

Lilla scenen vid Södra bruket börjar ta form. Den kommer att premiäranvändas under Öland Spirar. 

Bara tanken på att sitta här på sluttningen ned mot scenen och lyssna till en bra konsert medan solen går ned som en glödande apelsin i bakgrundens Kalmarsund får mig att vilja skynda på tiden…

Den gamla alunfabrikens ruiner i Degerhamn skapar stämning för många slags framföranden. Varför inte spela Hamlet här småningom?

På lite håll ser scenen ganska liten ut. Men den tappra skaran kulturivrare bakom projektet tänker sig småningom även en andra, större scen – också den på Södra bruket. Den som lever får se…

Fotoskola i juli

Att bara ta upp sin telefon- eller systemkamera ”och bara klicka av en bild i all hast” ger sällan bra resultat. Som i allt måste man kunna grunderna för att lyckas och utvecklas.

I sommar kan du gå någon av mina fotokurser och lära dig i stort sett allt du behöver kunna för att tillräckligt bra bemästra din kamera i de flesta fotografiska sammanhang.

Det blir en nybörjarkurs och en för dig som kommit en bit på väg. Vi vandrar tre timmar på alvaret i Albrunnatrakten och utmed kusten vid Södra bruket och här och var stannar vi för roliga, praktiska lektioner och genomgångar. Omfattande kursmaterial ingår.

I nybörjarkursen lär du dig det viktigaste om:
kameratyper, exponering och exponeringsval, andra kamerainställningar, bländarens påverkan av bilden, tydning av histogram, slutartyper och slutartider, bildeffekter och förhållanden mellan bländare-slutartid-ISO, skärpa och oskärpa, bokhe, kamerors och objektivs skärpedjup, objektivval, gråkort och vitbalans, ISO-inställningar, blixten, enkla reflexskärmar (en har du alltid på dig, en annan gör du på en sekund), de vanligaste filtren, olika stativ, att fotografera så att bilden alltid blir skarp – om kroppsställningar, stöd och knep.

Under kursen övar vi:
landskapsfotografering, porträttfotografering, makrofotografering, konventionella och udda beskärningar redan i sökaren, rörelseoskärpa, zoomoskärpa, strålande sol – då behövs blixten! Vi lär om indirekt och direkt blixtljus.

I fortsättningskursen tillkommer ämnen och vi lär oss mer om:
gråkort, gaffling, raw- vs jpg.format, höghastighetsblixtfotografering, reflexskärmar – enkla och proffsiga, porträttfotografering med softbox och paraply, radioexponering, fotografering med slavtändare, fotografering med två eller flera blixtar, användning av trådutlösare och makrofotografering med mellanringar.

Är du intresserad? Mejla då till alvarsamt@yahoo.se för ytterligare information.

Sinnesseminarium – Näsa för affärer

När jag såg titeln tänkte jag ”trams”. Men så tänkte jag efter… Och anmälde oss. Och vilket seminarium det blev!

Här ska icke ordas långt och randigt om innehåll och verkan. Extremt kortfattat gick det ut på att marknadsföra i stort sett allt med hjälp av våra sinnen. I dag kan exempelvis doft- och ljudprofiler vara lika viktiga som de grafiska – ja till och med viktigare. Exempel är den brittiska hotellkedjan Doubletree Hotels. Den har i tre decennier bjudit sina hotellgäster på en kaka vid incheckningen. Kakan är unik för just hotellkedjan och bakas på alla ingående hotell i kedjan.

Ett annat exempel känner vi alla: Hemglass med sin tutande försäljningsbil. Den lilla trudelutten – älskad och hatad – är till och med patenterad. I dag kan man faktiskt patentera lukter och smaker, även om det är svårt.

Miljön för övningarna var Kalmar slott. Denna historiska dignitet lämnar ingen oberörd och i dess sällskap finns ingen möjlighet att endast ägna sig åt ”marknadsföring medelst smak och doft”.

Hur som helst… Slottet doftar sten, murbruk, gammalt järn, en aning hav och en gnutta mögel. Men hur smakar ett slott? Jo, lite havssalt, en aning tjära, lite läder. Men det är nog så hårdsmält.

Slottet har anor från 1100-talet. Det är alltså snart tusen år. Tanken svindlar. Från vattnet kan man gå rakt in i mystiska portar på båda sidor om vallgraven…

En skräckinjagande flygel med bastanta galler för gluggarna. Man kan bara gissa hur livet tedde sig därinne. Smaken av jord och murbruk ökar i intensitet, liksom dofterna/odörerna ”kaminrök, matos, svett, latrin, sjukdomar”…

Slottsgården är enastående vacker. En av väggarna restaureras just nu. Men arbetet är så krävande att Statens Fastighetsverk får ta en vägg per år.

Det är väggen till höger som nu återfår sitt originalmönstrade utseende. Du anar det också på väggen rakt fram. 

Lektionssalen, ursprungligen en kyrka. Ett femtiotal elever såg på lite avstånd ut som små färgglada prickar. Kolla in takbjälkarna och takhöjden. På den här tiden byggdes inga friggebodar.

Klart för nästa föreläsning! Eleverna samlas. En man spelar på en flygel. Det doftar kaffe, tjära, parfym, vinterkläder, sommarbomull och trä. Smaksinnet hade just i denna fas gått i ide – på grund av överansträngning.

Efter en fantastisk lunch hann vi också kasta ett och annat öga på utställningen 800 år av krig, makt och ära. Margaretas gyllene kjortel i purpurfärgad silke är sydd med guldtråd.

Vi såg också fina modeller av slottet. Här doftade det en aning lim, papp och färg. Smaken av papper och spritpenna steg i intensitet…

Denna vägg är som hämtad ur en Brügelmålning. Här fick man verkligen utlopp för det man lärt sig om doft och smak och syn- och ljudintryck. Smakerna var många: vildsvinskött, korvar, päron, kronärtskockor, gurkor, pastejer, fågel, hare och fisk. Doften av ”charkuteri” gifte sig med lukten av ”nyskördat”.
Här ska tilläggas att våra egna måltider under seminariet sannerligen inte gick av för hackor. Eller vad sägs om ”kaffe och färgglada Petit Chouxer fyllda med frukost” – till frukost? Till lunch fick vi en ”Ceasarsoppa med glass” till förrätt. Som varmrätt tryckte vi i oss ”rödvinsbrässerad torskrygg med korngryn i rostad morot”. Om smak och doft kan jag bara säga ett enda ord: Gott!

En vacker måltid, kanske femhundra år gammal. Man hade öga för dukningens betydelse redan då. Många pastejer var gjorda på fågel. Somliga var så fiffigt gjorda att då man ätit en del av den flög en livslevande fågelstackare ut ur den… Frosseriet var tidvis grovt. Johan III:s familj glufsade i sig 300 får – per månad, alltså tio per dag! Med tanke på den sista uppgiften smakade det mesta skit här. Dofterna dominerades helt av spyor.

Ingen vanlig skjorta från Dressman. Plagget ingår i museets utställning 800 år av krig, makt och ära och har sytts av kostymsömmerskan Mary Engholm. Manteln är Erik den XIV:s kröningsmantel och originalet finns på Livrustkammaren i Stockholm. Erik den XIV var den förste kungen i Sverige som ärvde tronen så han behövde arbeta på sin image: att han var från Gud sänd till att regera landet! Varumärkesbyggande genom ögonfröjd helt enkelt.

Här tar seminariet slut. Från vänster ser vi föredragshållarna Niklas Broweus, Stephanie Juran och Vanja Franzén. Till höger om bordet Mimmi Mannheimer, slottschef, och Therése Börjesson, projektledare.

Niklas Broweus har skrivit boken Sinnesmarknadsföring. Här kan du läsa en snutt om doft. Stephanie Juran är doktorand vid Institutet för miljömedicin. Hon berättade om hur vårt komplicerade doftsinne fungerar. Vanja Franzén är gourmé. Hon lade ut texten om jätteämnet ”Nation branding, storytelling, smaksinnet & smakprofilering”.

Som avslutning fick vi elever en kul give-a-way. Vi vandrade hemåt över bron över vallgraven. I den varma eftermiddagssolen förhörde vi varandra om dofter och smaker. Den bestående smaken blev ”Bästa seminariet på länge – med bismak av skratt”. Bästa doft blev ”Kulig – en liten trestegsraket byggd på historia, god mat och nytänkande marknadsföring”.

– – –

PS. Den skönsjungande mannen på bilden nedan heter Lamine Cissokho. Han är från Senegal och spelar här på en kora. Se och hör honom här.

Allting går att sälja med…

I går kväll kom ett mejl från Lars Henell, vd vid Albrunna Perenner, till Alvarsamt:

” Jag kan nu meddela att bukinicziorna är slutsålda! 12 dagar innan min egen prognos för slutförsäljning. X och Y blev dom sista lokalt boende lyckliga ägarna och under kvällen gick dom två sista på postorder. ALVARSAMT är sannerligen stor…”

Ja, vad säger man? Jo, att det lönar sig att annonsera. Passa därför på att göra det i ett ännu bättre forum: Södra Ölands Tidning, SÖT, vars förstanummer slår ut sina kronblad 1 juni. Där är det just nu gratis att annonsera.

En upplevelse att minnas

När han började sjunga 09:30 i morse tystnade kajorna på taken till Kalmar slott. Mjuka tonslingor letade sig ut över slottsgården och steg mot en blå himmel. Det låg förväntningar i luften. När han sjungit och spelat färdigt hälsade han oss välkomna. Till vad? Ja, om det kan du läsa på Alvarsamt i morgon. Då berättar vi också vad mannen på bilden heter och om hans instrument…

Sommarlängtan

På väg ned mot Södra bruket accentueras min längtan till sommaren. Jag associerar bruket med varma sommardagar, musik och sång och långväga gäster. Flisan på fotot, från juni 2010, står söder om vägen när du åker ned mot bruket. Den är gravsten för – en häst! Du kan läsa mera här.

Dagens Ölandsbild 66

Ruinen av alunfabriken vid Södra bruket, Degerhamn, i behagligt kvällsljus. Runt 1820 gick fabriken som bäst och då bodde fler än 300 människor i bostäderna intill ruinen. Omkring 1900 lades fabriken ned och övergavs.

Skövla först – ansök sen om tillstånd

Östran ska ha credit för att man orkar och vågar mangla på i sina nyheter och inte fegar ur halvvägs.

19 april berättade Östran om hur mark skövlats i Norra viken – utan tillstånd. I dag följer man upp händelsen. Bra jobbat!

Alvarsamt följer utvecklingen.

Det är väl inte denna?

Läser i Östran att en strandpromenad har skövlats i Norra viken. Jag blir orolig. Det kan väl för guds skull inte vara denna vackra allé som jag njöt av – och skrev om – i februari!?

Södra Ölands Tidning, SÖT

Så heter den. Och första numret utkommer 1 juni. Vår ambition är att skildra livet på södra Öland tillsammans med dig och andra som bor och verkar här. Du är mycket välkommen att bidra. Låter det intressant? Då kan du läsa mer här.

Arontorpsrosen

I Albrunna lund hittade vi i går en(!) utslagen arontorpsros. Det är märkligt hur en blomma kan locka så mycket folk. Under den halvtimme vi var där kom nog 20 personer för att titta.

Ovanför och lite till höger om blomman ser vi en ännu inte utslagen knopp. Blomman slår bara ut i solsken.

Arontorpsrosen – eller våradonisen – lyser starkt gul och ser ut som en märklig mix mellan blomma och barrväxt.

Det är blött och sankt på alvaret just nu. Stövlar rekommenderas. Här en liten göl öster om Albrunna lund.

Kärt återseende

Den mediala jakten på våren känns jobbig ibland. Men jag smälter som vax när jag ser henne. Och det gjorde jag i går. Jag såg henne i det som kan beskrivas som en ”öken” av döda löv, små pinnar, torra kvistar och barr. Och mitt i detta torra ”elände” står hon i klungor – lysande blå, skir, så kysk.

Så här ser det ut just nu på vissa partier av stigen mellan Södra bruket och Albrunna.

Prålig? Nej. Påträngande? Nej. Exhibitionistisk? Nej. Hon bara ”är” – blåsippan.

En tidning ser snart dagens ljus…

Första juni smäller det. Då kommer premiärnumret av Södra Ölands Tidning, SÖT.

Enkelt uttryckt vill vi bakom SÖT skildra vardagsliv och evenemang inom Mörbylånga kommun. Vår målsättning är inte att ta upp kampen med de glassiga tidningar som redan finns. Vi vill berätta om vardagen, om företagande, utveckling och om människor som jobbar för det de tror på – och älskar. Vår blygsamma förhoppning är att SÖT på sitt sätt kan bidra till en utveckling av södra Öland.

Mejladressen är sodraolandstidning@yahoo.se

Vi tar gärna emot: evenemangstips, insändare, nyhetsnotiser, artiklar, nyhets-, intervju- och reportagetips, foton, teckningar, målningar, inlägg till Dagens Ros och Dagens Ris – och förslag på annat innehåll.

Du kan läsa mer här.

Årsvariationer

Dessa ludna backsippor fotograferade jag 17 april – förra året. Undrar när de slår ut i år.

Drömmare i Wallanderstad

Stora delar av Turismöland tog bussen till den lilla dimmiga staden på Skånes sydkust. Vi skulle lära om filmturism. Och är det något man kan i Wallanderstad så är det just filmturism. Herre min skapare, efter alla föredrag om filmens betydelse för stan kan man tro att Ystad är ett filmbolag där Kurt Wallander är vd och Krister Henriksson springpojke.

Vi lämnar Öland och siktar det vedervärdiga Sverige om babords sida. Det är stunder som denna man förbannar sin tidigare reslusta.

Cineteket är svårt att missa – till och med i dimma. Typsnittet i endast versaler är tämligen stort. Plejset är ett filmmuséum och ingår i Wallanderstads filmsatsning. När vi var där var det lugnt men det har stormat en del om Cineteket…

I denna lilla filmsal trycktes vi 50 personer in med skohorn och glidsalva. Därpå pratade två personer om Wallanders fantastiska inflytande på staden alltmedan syrehalten sjönk. Då en av talarna påstod att ”en krona in i Wallander ger fyra ut” tittade jag mig omkring efter en enarmad Krister Henriksson-bandit men såg bara bleka åhörarkollegor nära svimningsgränsen. Själv var jag så groggy att jag trodde på både talarna, tomten och Henning Mankell. Men så här efteråt är jag inte riktigt säker på om det var Wallander eller Mankell som snackade. Syrebrist ger märkliga minnesförluster.

Här ser ni grabbarna som dragit Ystad upp ur dyn och fått fart på affärerna. Nu är det hårdför kommers som gäller! Allting går att sälja med mördande reklam. Trådarna i spindelnätet löper till trions filmiska kontakter.

Syrebristen börjar få konsekvenser. Drömmande blickar tyder på koncentrationssvårigheter. Mannen längst till höger och tjejen längst upp till vänster är på god väg in i nirvanan…

Hela stan lever på Wallander. Utan honom är det bara att dra därifrån och lägga stan i malpåse. Någon berättade att det vore en dröm att få tillverka och sälja en Wallanderdocka, men till det hade Henning sagt blankt nej.

När föredragande blev alldeles upp i hejsan av Wallanderviruset var jag så syrenödig att jag började fotografera donnan som jag just skulle kyssa…

Ute i friska syret igen berättade vd Ralf Ivarsson om Film i Skåne. Gode Ralf förtäljde bland annat att indierna har förlagt en Bollywwodproduktion till Skåne. Om detta kan höja kvaliteten på svensk film är väl inte alla övertygade om.

Det är segt virke i ölänningar. Man börjar kvickna till igen efter en halvtimme utan syre…

Ystad studior måste naturligtvis stavas på engelska. De anglosaxiska komplexen är fortfarande stora.

Ralf Ivarsson är vd för Film i Skåne. Jag minns inte exakt vad han sade just i denna balettliknande posé. Kanske drömde han om att också han en vacker dag ska få höja ett riktigt skjutjärn mot skyarna och skrika ”halt, innan jag skjuter”.

Samling vid pumpen. Om jag minns rätt ska vi här gå in och kika på Wallanders polisstation. Men det var becksvart därinne och man fick treva sig fram. Personligen är jag mycket glad för att jag hittade ut igen.

Nästan allt är som bekant illusion inom filmvärlden. Ett helt hyreshus kan man vika ihop och använda som servett eller stoppa i bröstfickan. Om tjejen också går att vika ihop förtäljer icke bruksanvisningen.

Jag minns inte, troligen på grund av skador efter syrebristföredraget, hur jag kom upp så högt att jag kunde ta en helbild av Fifunernas 61 meter långa skepp. Kanske gjorde jag ett Stina Dabrowsky-hopp och tryckte av uppe vid taknivå?

Den här trevliga kvinnan, som jag dessvärre glömt namnet på, älskade miljön i Vintergatan.

En klappa, filmvärldens mest utslitna symbol. Jag har själv ”klappat” en hel del i livet, men märkt att få vet vad klappan egentligen fyller för funktion. Är du nyfiken lär du dig här.

På väg mot Turistbyrån genom den skånska dimman. Längst till höger ser vi Lars Lundberg, som jobbat mycket med Gillberga stenbrott. Lars samtalar med en trevlig man som representerade Alséns i Färjestaden. Cyklisten är sannolikt wallanderstadbo.

På Turistbyrån fick jag än en gång bekräftat att man fått Wallander på hjärnan i den lilla staden. Själv minns jag bäst och mest av Ystad från Ernst-Hugo Järegårds mycket personliga, tevesända spatserturer genom sin ungdoms stad. Men se det var mycket, mycket, mycket länge sedan…

Träningsmatch

Nej, det var inte Zlatan som spelade för Degerhamns IF i lördagens träningsmatch mot Skruvs IF. Liraren med ”Zlatantofs” heter Amadeus Marmolin och var kanske inte i Zlatanklass – men bra nära. Han var i alla fall en av de bättre i laget.

Siffrorna skrevs 1-4. Men siffror säger inte allt. Undertecknad tycker att Degerhamn långa stunder förde matchen. Men målkanonerna visade sig vara lite slarvigt kalibrerade. För att uttrycka sig på skidskyttespråk rekommenderar Alvarsamt ”två snäpp vänster” så kommer näten i  motståndarkassarna framdeles att behöva lappas och lagas mycket ofta.

Marcus Andersson, nummer 2, i Degerhamn vände många gånger på en femöring och var en av hemmalagets bästa spelare – kvick som en vessla.

Léonell Vallée i vitt slet och jobbade som ett djur. Trots det vann gästerna matchen på Svarta Valla. Fotboll är otacksamt ibland.

Från vänster: Amadeus Marmolin, Pontus Johansson (skymd i blå mössa), Stefan Lovren, Calle Karlsson och Daniel Karlsson.

Hemmaspelarna Calle Karlsson och David Grenmyr framför motståndarmålet. David har verkligen ögonkontakt med kulan i luften.

Ett längre reportage om Degerhamns IF kommer småningom att publiceras i andra sammanhang. När och var meddelas på Alvarsamt.

Styckmord

Till denna plats vallfärdade i går representanter för Ölands näringsliv och turism – ”för att se och lära”. Man kan undra hur desperat situationen är och vilka medel man är beredd att ta till för att få fart på vår ö. Alvarsamt var med som objektivt öga och det var en skärrad, blek och darrig reporter som kom hem till Öland igen – med livet i behåll. På torsdag kan du läsa mer om dessa fasansfulla löpandebandetmord som folk betalar för att få se – om och om och omigen… 

Sockenboken

Arbetet med sockenboken går som på räls. Kapitel efter kapitel ramlar in till undertecknad, som bara håller i tåtarna och småningom ska få det stora nöjet att layouta detta praktverk om Södra Möckleby socken.

Är du intresserad av att medverka kan du mejla alvarsamt@yahoo.se Ett par tre kapitel söker fortfarande sina författare.

Planer finns på att marknadsföra boken under Skördefesten.

Förra inlägget om sockenboken kan du läsa här.

Ryktet går

Det tisslas och tasslas om att Zlatan spelade för Degerhamns IF i lördagens träningsmatch mot Skruvs IF. Ryktet lär ha sitt ursprung i Alvarsamts foto taget under uppvärmningen strax före avspark.

Inom kort kommer inlägg om matchen där vi rätar ut alla frågetecken och njuter av en härlig kämpainsats.

Dagens Ölandsbild 65

I går såg jag dem för första gången i år, tranorna. Jag råkade titta upp när jag fotograferade fotboll på Svarta Valla, där Degerhamns IF spelade träningsmatch mot Skruvs IF. Hur det gick behöver vi inte gå in på, men degerhamnarna visade verkligen kämpaglöd och det lovar gott för framtiden. Du kan inom relativt kort tid läsa mer om Degerhamnslirarna i ett reportage som publiceras i diverse olika sammanhang – om allt går som tänkt.

Nu spänner vi bågen

ICA Nära Södra Möckleby brottas med dalande försäljning. Därför slimmar man organisationen och varslar alla utom en. En ägarförändring i bolaget har också spelat in. Anna arbetar nu tillsammans med sin man Torbjörn i Södra Möckleby, efter att tidigare ha arbetat i Torbjörns brors ICA-butik i Grönhögen.

Anna och Torbjörn Arvidsson är nu helt inställda på att vända den negativa trenden. Men riktigt hur det ska gå till är ännu inte glasklart.
– Det vi vet är att det blir tufft med så lite personal, säger Anna. Vi får jobba väldigt mycket själva. Vad det innebär för vår familj på sikt vet vi inte.

Torbjörn ”Tobbe” Arvidsson med fru Anna utanför butiken. Redan här ser man att förnyelsens vindar blåser. Man har städat och flyttat, putsat och möblerat. Två fina soffor ackompanjeras av blommor i krukor. Här kan vi bybor lösa världsproblemen eller ”snacka häst” i den allt intensivare vårsolen.

Att vända ”dyk” mot ”lyft” är inte så lätt som det låter. Det finns inget facit att slå upp, ingen magisk trollformel att rabbla. Att analysera trender, svagheter och styrkor är svårt i en föränderlig värld. Förr blåste förändringarnas vindar svaga. I dag stormar de.
– Det vi vet är att butikens framtid är oviss! konstaterar Anna och Torbjörn sakligt. Vi måste försöka klura ut vad kunderna saknar. Vill dom ha svenska varor eller utländska? Ska vi satsa på kvalitet eller på kvantitet? Ska vi ha ett billigare sortiment – eller ett dyrare? Vi är idel öra. Det viktigaste är att hela tiden förbättra butiken, säger Anna. Vi hoppas att kunderna är uppriktiga och talar om för oss vad som är bra, mindre bra och vad som kan bli mycket bättre.

Full rulle och mycket jobb för både Anna och Tobbe. Så ser framtiden ut. Man fortsätter som ombud för Svenska spel, ATG, Posten och Systembolaget. ”Vi hoppas att kunderna i framtiden ska möta en butik med trevlig och hjälpsam personal, ordning och reda och ett bra sortiment”, skriver de i ett mejl till Alvarsamt.

Men affärens framtid styrs naturligtvis inte enbart av Anna och Torbjörn. Man kan inte dirigera kunderna. Deras köpmönster spelar på egna instrument.
– Väljer våra kunder att handla i Kalmar eller i andra Ölandsbutiker blir vi bara kvar här några år till. Så enkelt är det, säger Anna och Torbjörn med en mun. Dessutom är det marigt att sia om södra Ölands framtid. Hur blir det med jobben, skolan och annan service? När annan service försvinner i byn måste folk hitta den på andra ställen. Då ökar naturligtvis risken för att de också handlar sina livsmedel där. Då blir det svårt för oss att hänga kvar.

Anna och Torbjörn skiner plötsligt upp.
– Men vi tror på det här. Vi tror på kunderna och på oss själva. Vi tror på en framtid för butiken!

Det du minst anar…

Motorn spinner som en katt. Du är ensam på vägen. Det är vår och solen börjar värma. Du njuter av landskapet i den tidiga timmen.

Pang! Bilen kränger till. Något flyger iväg utmed vägkanten. Du hinner inte se vad det är. Du förstår ingenting. Det var väl inte en… ? Du bromsar. Du stannar. Du har 180 i puls. Vad hände?

Du stiger ur bilen. Det är ingen rolig syn som möter dig… Hon kröker en aning på ryggen och hoppar haltande in mellan några skyddande buskar. Efter bara några sekunder är hon borta. Du står ensam kvar i tystnaden…

Vad gör du?

Fortsätter du som om ingenting hänt begår du ett lagbrott. Och det rådjur du körde på får kanske lida i timmar eller dagar innan det dör av sina skador.

Tommy Pettersson är en av tre som rycker ut vid viltolyckor på södra Öland:

– Först stannar du. Sen ringer du polisen på 114 14 eller 112 och berättar vad som hänt. Du får uppge plats för olyckan, namn och telefonnummer och vad det är för slags vilt du kört på.

Tommy Pettersson har jobbat med eftersök i 15 år. – Det har redan inträffat 17 rådjursolyckor söder om Mörbylånga i år – och nästan hundra i hela kommunen. Då ska du veta att dom värsta månaderna återstår, maj och november. Tommys fru Anette Yngvesson jobbar också med eftersök. Den tredje i gruppen är Marcus Janzon i Kastlösa.

– Märk olycksplatsen med något du har i bilen, gärna med en så kallad viltremsa. Häng upp den så nära kollisionsplatsen som möjligt, så eftersökshunden inte blir onödigt trött innan den får upp spåret. Börja absolut inte leta efter djuret. Håll dig på asfalten. Om djuret ligger i närheten ska det inte utsättas för ytterligare stress. Nu har du gjort ditt. Åk från platsen. Polisen ringer mej. Jag kanske ringer dej för ytterligare information. Resten av jobbet är vårt. Mitt och hundens…

Arty, 4 år, för uppgiften iklädd reflexband. Nu är han beredd att jobba. Bilderna här togs vid en övning i Degerhamn häromdagen. Alvarsamt återkommer i ämnet när vi varit med vid ”skarpt läge”, något som – tyvärr – inte ligger långt fram i tiden…

Tommy Pettersson och Arty i aktion. Geväret är en så kallad bockbössa för både hagel och kula. Senast i fredags krockade en bilist med ett rådjur i Ventlinge. Men det är inte bara rådjur som är inblandade i olyckor. Hare, fågel och älg är andra djur som dödas eller skadas i trafiken. – Allt påkört klövvilt måste anmälas till polisen, säger Tommy. Men givetvis ska du kontrollera att andra påkörda djur verkligen har dött vid kollisionen. Om inte ska du eller nån annan avliva det och lägga det ett par meter vid sidan av vägen. Djur som ligger kvar på vägbanan lockar till sej andra djur som i sin tur blir påkörda…

Att sikta högt

Forntid eller framtid? Till vilken kategori vill vi på Öland höra? Europa ska visa vägen. Och Öland hör till Europa. Eller?

Arty

Detta är Arty, en drygt fyra år gammal jaktlabrador. Han hjälper matte och husse med eftersök av påkört och skadat vilt. Läs mer i morgondagens inlägg…

bukiniczia cabulica

– Sådden har misslyckats i flera år. Men nu har den äntligen gått bra, säger Lars Henell på Albrunna Perenner och visar stolt upp en av det dussin Bukiniczia cabulica som har tagit sig och nu är knappa decimetern i diameter.

– Jag är garanterat den enda plantskola i Sverige som har den.

Växten är från östra Afghanistan där den växer på 2 300 meters höjd över havet. Just detta faktum blev grogrund för en ”skrattplanta”. Lars berättar:

– Det var för några år sedan. Man med fru kom hit. Mannen läste informationen högt:

”2 300 meter över havet… Åh fan, blir den så hög. Då ska vi inte ha den!”

Den som i motsats till denne herre vill köpa sensationen behöver bara punga ut med 35 kronor/plantan.

– Varför så billig när den är så sällsynt? frågar Alvarsamt.

– Det är därför jag är så fattig, svarar Lars Henell och gapflabbar så det sannolikt hörs ända bort till landet på andra sidan Kalmarsund.

Lars med en kruka bukiniczia cabulica. Växten ska ha mager jord, bara lite gödning sommartid och inte en droppe vatten under vintern.

Växten blir 20 centimeter hög. När blomman slagit ut och vissnat dör växten. Men om man klipper bort blomman lever växten vidare. Först då blir den alltså en perenn.

Närbild av blomknoppen. Från Afghanistan till Albrunna. Från 2 300 meters höjd till 10. Från bergs- till havsklimat. Stora förändringar – ändå växer den fint. Lars tippar att hans dussin exemplar är slutsålda en vecka in i maj. Alvarsamt följer dramat…

Rar blomma

– I dag är vi den enda svenska handelsträdgård som har denna växt som frösådd, säger Lars Henell på Albrunna Perenner som öppnade i lördags.

Alvarsamt fick i dag titta in handelsträdgårdens barnkammare. Där såg vi bland annat denna extremt ovanliga växt. Den växer ursprungligen i östra Afghanistan på 2 300 meters höjd…

Klockan 22:00 i kväll kan du se den som stor – och i närbild.

Dagens Ölandsbild 64

Vintern känns lång. Det snöade i går. Alla medier letar vårtecken. Fåren betar i vissa hagar. Nu väntar vi på kreaturen. Först då känns alvaret komplett.

I röret…

Ibland får planer byta plats med andra planer. Så har det varit en tid och så blir det ytterligare någon vecka.

Närmast ska vi skåda frösådda exemplar av en mycket vacker höghöjdsväxt. De lär bara finnas på en av Sveriges alla handelsträdgårdar. Och var skulle en sån rar växt slå rot om inte hos Albrunna Perenner…

Vi ska också träffa Anna och Tobbe för att höra hur de ser på framtiden för ICA Nära Södra Möckleby. Denna affär betraktar vi på Alvarsamt som lika viktig som fiberbredband till bygden. Utan affär och utan fiber finns ingen framtid här.

Och så ska vi träffa en man med gevär. Och hund. Mannen är ofta ute – för att döda! Han avlivar trafikskadade djur…

Efter dessa snedsprång hoppas vi att vi ska kunna återgå till den planering som rådde för en vecka sedan…

Nattsvart läsning

Öland sjunker. Att läsa denna artikel får mig att sluta tro på framtiden. Vad gör politikerna här på ön? Var finns kraften? Var finns lite jävlar anamma? Man kan inte bara vänta på vad Telia och andra företag vill – eller inte vill – göra. Ska vi åka trampbil när Sverige kör fyrhjulsdrivna hybrider?

Alvarsamt mot 3 000 foton

Alvarsamt växer som omfångsrik data- och bildbank. Ganska snart lägger jag in foto nummer 3 000. Det finns alltså enormt mycket ”bakom förstasidan” att söka bland både foton och texter. Sökrutan hittar du längst ned på bloggens förstasida.