om den orättvisa framtoningen

LivetsOrättvisa

Den här lilla krabaten var den enda av fåren och lammen nere  i Degerhamn som vågade komma fram och hälsa och låta sig kelas med.

När jag behandlar fotot vid datorn slår det mig hur orättvis all slags framtoning är här i världen. Ulltotten ovan väcker varma känslor. Jag läste en psykolog som förklarade att ”ju rundare ett huvud/ansikte är, desto varmare känslor väcker det. Stora, runda ögon och en mjuk päls får också känslobarometern att gå i taket.”

Lammet ovan föder nog också kärleksfulla tankar tack vare sina långa ben. Den vingliga gången väcker moderskänslor. Jag kan tänka mig att många säger ”oh, ett sånt gulligt lamm” bara för att det står ensamt i bilden, ensamt i världen. Ett foto har alltid en psykologisk aspekt.

En nyfödd orm har mindre chanser till mänsklig värme och kommunikation, trots att den kan vara extremt vacker i sitt glänsande skinn med det spetsiga huvudet med sina smala, stirrande, aldrig blinkande ögon och den spelande, kluvna tungan.

Livet är orättvist.

2 tankar om “om den orättvisa framtoningen

  1. superlille skriver:

    Du har så rätt, Dr Freud! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: