Månadsarkiv: juli 2013

dagens ölandsbild 69

ån_SkärlövMånadens sista dag. Vi kör gamla vägen genom Skärlöv. Regnet har precis slutat falla, luften är klar som glas, men allt är grått som läskpapper. Vi stannar på bron över bäcken. Plötsligt hittar solen ett hål i den täta molnfilten över land. Vi drunknar i ljus. I morgon skriver vi augusti.

Skarpa bilder med fickkamera

NorViking

Fickkameran/pocketkameran/kompaktkameran har sina begränsningar. Men med kunskap om just dessa är den ett lyft för fotografin, för vem orkar släpa med sig en stor och tung systemkamera dagarna i ända? Fickkameran är nu nere i runt 150 gram och storlek som ett kreditkort.

Trots kvalitetsförbättringarna det senaste decenniet tycker många – undertecknad inkluderad – att bilderna ofta inte blir tillräckligt bra. I nio av tio fall beror kvalitetsbristen på fotografen. Ett steg tillbaka i utvecklingen – menar jag – blev kameror med endast displaysökare. Runt om i världen ser vi i dag fotografer som håller i kameran med raka, utsträckta armar mot motivet. Endast en stelopererad bronsstaty kan räkna med skarpa bilder i en sån position. Zooma in maximalt så ser du hur motivet ”gungar som ett fartyg i storm” i sökaren. Displaysökarkameran kräver nästan alltid att fotografen har lärt sig ”att på alla tänkbara sätt ta stöd”. Bäst är naturligtvis stativ. Ett enkelt sådant, eller kunskap om hur man med kroppen åstadkommer maximalt stöd, är ofta skillnaden mellan proffsets glasklara bild och amatörens oskarpa. Som fotograf kommer man aldrig undan livets realiteter. En sådan är att vi alla är mer eller mindre darrhänta. När vi håller en kamera med raka armar skakar vi mycket. En kamera med optisk sökare trycker vi lätt mot pannan och får på så sätt mycket bättre stabilitet.

Den ännu icke övertygade av mitt påstående kan titta i en vanlig kikare. Den är väldigt svår att hålla stilla hur hårt du än trycker den mot dig. Tänk dig då att du håller den med raka, utsträckta armar. Katastrof!

De flesta fågelskådare använder stativ. Men man ser få vardagsfotografer som bemödar sig med de allra enklaste ”stabilitetsknep” – hur lång brännvidd och exponeringstid de än använder. Och så blir det som det blir…

Ovanstående bild av fartyget Nor Viking i Degerhamns hamn är tagen med en mycket enkel fickkamera – med endast displaysökare – zoomad till längsta brännvidd. Jag har valt manuell inställning, bästa bländare (8) och en tillräckligt kort exponeringstid, 1/320 sekund. Eftersom jag stödjer armbågarna mot ett bastant bord blir skärpan tillräckligt bra. Fotot är inte på något sätt märkvärdigt, men jag gillar det hoptryckta perspektivet och kontrasterna mellan ”det kalla, blå stålet i fartyget och hamnen” och ”den ringa men dock varma växtligheten i det svaga solljuset från havet”.

Tack vare min skakningshämmande position blev bilden skarp, vilket givetvis alla bilder ska bli – om man inte av någon anledning vill ha oskärpa. Hade jag tagit bilden med kameran på raka armar hade den legat i papperskorgen nu.

Dagens Ölandsbild 68

_MG_5825_0143Det är hett. Det är nästan vindstilla. Det är torrt. Den här Charolaisflocken om ett 20-tal djur hinkar i sig 1 500 liter vatten – per dygn! berättar ägaren.

Tulpanen i trädet

Du vet väl att tulpaner växer i träd!? Det vet ju varenda människa. Den här tulpanen växer i ett träd i Mörbylånga. På nedre bilden har jag pratat vänligt med den. Då slog den ut och visade sina bästa sidor.

PS. Nyligen kom sensationsförstörande granne och sa att den inte alls är en tulpan i ett träd, utan ett tulpanträd!

So, what!?

tulpanträd_1

tulpanträd_2