I dag var det filminspelning vid Gettlinge gravfält. Vi hann inte fråga vilken film som ska få draghjälp av en av södra Ölands vackraste platser, men vi hörde att det pratades mycket tyska.
Die Fotos sprechen für sich…
alvarsamt
Icke allvarligt om livet runt alvaret
Månadsarkiv: maj 2014
Solmålaren med museúm på fastlandet
På stenen läser vi: P Ekström 1844-1935. Här vilar alltså Per Ekström, ”Solmålaren”, Ölands mest kända konstnär.
Hur har Öland förvaltat minnet av honom? Jo, med ett muséum som först låg i Mörbylånga, senare i Kalmar – men nu i Orrefors!
Placeringen ger mig ”marknadsföringsmässig kortslutning”. Vem skulle komma på tanken att bygga ett Selmalagerlöfmuséum i Dalarna eller ett Zornmuséum i Värmland? Vi får trösta oss med att Per Ekströms ateljé finns kvar i byn.
Intressant läsning om en av Ekströms grannar, John Emil Engström, finner du här.
Det är en elegant sten med naturliga former som pryder Per Ekströms grav på kyrkogården i Segerstad.
Typografin är en aning udda. P i Per kan lika gärna vara ett T och läser man snabbt kan man få för sig att han heter ”Ektsöm” i efternamn.
kyrkogård blottar öländsk kulturblunder
Dagarna innan hettan slog till på allvar strosade vi runt på kyrkogården i Segerstad. Vi lade märke till en större gravsten med ett namn som vi genast associerade med Ölands mest kända målare. Men eftersom vi inte var säkra kollade vi med moderna tiders Mimers brunn, alltså internet, och fick svart på vitt. En man en man med det namnet, född 1844 och död 1935 måste vara han: vän till Strindberg och vars alias figurerar som målaren Sellén i Röda rummet…
Fortsättning följer…
Kyrkan i Segerstad sedd från öster. Den har rötter i 1100-talet.
Segerstads kyrka i nuvarande form invigdes 1843.
Bra valdeltagande
Drygt 420 personer hade EU-röstat när Alvarsamt besökte vallokalen i Folkets hus i Södra Möckleby strax före stängning.
– Det gör runt 49 procent, berättade röstmottagare Bength Andersson och sken som sola. Det är ett mycket bra resultat, ungefär som för fem år sen. Men då gällde ju valet även andra saker.
Bength berättade också att få ungdomar röstar.
– Dom riktigt gamla verkar heller inte intresserade.
Stalltips, Bength?
– Miljöpartiet går framåt och Piratpartiet mister sitt mandat.
20:55 visste han inte hur rätt han skulle få, Bength Andersson…
Röstmottagare Bength Andersson, Södra Möckleby, var nöjd med valdeltagandet. I bakgrunden skrattar röstmottagare Ninni Petersson. Åt vad får förbli en hemlighet.
Annika Mellborg satt som grindvakt sedan klockan 16 i Folkets hus. Hennes uppgift var att dela ut valsedelskuvert.
dynamiskt glas
Tre korta dagar under Öland spirar visade Ann Wåhlström sin glaskonst på Capellagården i Vickleby. Hennes imposanta, svällande pjäser för formmässigt mina tankar till keramikern Hans Hedbergs bautafrukter. Det är stort. Det är enkelt. Det är kraftfullt och levande.
Pjäsernas ”nerver” skapar intrycket att glaset ännu inte har kallnat. Här finns en dansande inneboende rörelse.
Stadiga cylindrar och höga ”flaskor” med drag av amforor med tusenåriga anor.
Ett enormt och ”somrigt” och ”fruktigt” fat i rena pastellfärger med inbyggd rörelse.
De vaggar, de rör sig, de dansar. Ann Wåhlströms glaskonst utstrålar ett slags inneboende livslust.
Ju flera av Ann Wåhlströms objekt man ser tillsammans, desto kraftfullare blir uttrycken/intrycken.
Obändig kraft! Finns mustigare glaskonst än denna? Tillåt mig tvivla.
Även andra konsthantverkare ställde ut i Vickleby. Linda Ljungrens kubisminspirerade keramikflaskor skapar rörelse som i ett böljande folkhav.
Formmässigt harmoniska bord av Erik Michélsen. Det enkla är det sköna.
kapa – men kapa rätt!
Det blev ett par hundra bilder innan jag blev nöjd med en enda – denna. Här har jag fått kreaturen att stå diagonalt över bilden, dessutom i olika höjdnivåer, vilket skapar djup.
Att fotografera grupper av människor eller djur är ofta svårare än man tror. Några av besvärligheterna är ”blundande Erik” och ”gäspande Monica”, alltså personer som gör något som inte blir bra på fotot. För att bemästra detta specifika problem kör jag efter regeln ”minst så många exponeringar som antalet människor – multiplicerat med två.” Ska jag fotografera en grupp om 20 personer tar jag i snabb följd 40 bilder. Bara en av dessa blir nämligen bäst. I bästa fall blir den också bra.
En svårighet med grupper av djur är att de inte gör som jag säger. Kor till exempel… De struntar i allt och kan stå och tjurblänga bort från kameran i flera minuter. Lösningen heter tålamod, ett zoomobjektiv och snabba fötter för diskreta men hastiga positionsförändringar. Ofta är det hart när omöjligt att inte få med nån mindre del av ett djur ute i bildkanten. Bäst är att ”kapa stort”, som på bilden ovan. Där har jag kapat kon till höger på mitten. Den kapningen köper det mänskliga ögat. Hade jag i stället kapat så bara mulen kom med på bilden skulle betraktaren genast undra över den ovidkommande detaljen.
Samma gäller vi fotografering av människor i grupp. Skär inte bort deras fötter. Såna bilder ger – av fysikaliska skäl – ett instabilt intryck. Kapa folk strax ovanför knäna – eller i brösthöjd! Dessa snitt ger harmoniska bilder med gränser som ögat finner naturliga.
Det är ett blodigt jobb att vara fotograf. 😉
dagens ölandsbild 81
Jo då, det blev soligt och varmt även i dag – och nästan vindstilla – enligt öländska förhållanden är kanske bäst att tillägga. Snurrorna ute i Kalmarsund rörde inte en vinge men svanarna flög desto mer.
dagens ölandsbild 80
Hela denna dag har södra Öland badat i sol. Man tackar och man önskar mer…
inte bara Färjestaden…
Man hör ofta att kommunen bara satsar i Färjestaden. Rätt eller fel, här och nu finns chansen att påverka livet och framtiden på södra Öland. Kom och lägg dig i paneldebatten i Folkets hus i Södra Möckleby den 4 juni klockan 19:00. Alla partier i Mörbylånga kommun är inbjudna och samtliga ställer upp med en representant. Temat är utveckling och visioner för södra Öland.
Många frågor kommer sannolikt att handla om allt spännande som skissas för Alungården…
Kom och gör din röst hörd. Lyssna. Tänk. Tyck till!
lekfull trädgårdscharm
En årlig vårlig vandring på Capellagårdens environger förstärker livsandarna och ger perspektiv på ”meningen med trädgård – och eventuellt även livet”. Här härskar lugnet och det kultiverade och det vilda ingår i en harmonisk symbios. Här blommar det spontant, lite här och lite där – inte i räta linjer, ordnade av människohand, som för tankarna till exercis. Här frodas träd och buskar utan manisk tukt med sax och sekatör. Så befriande!
En vacker dörr inramad av både kolonner och kornisch. På trappan står penséer och tulpaner i krukor och mellan kalkflaken på gårdsplanen växer gräs och maskros. Så enkelt och så levande.
Alla delar av trädgården ger lekfulla intryck. På muren är stommen till en enklare pergola rest. Slutresultatet får vi kanske skåda i höst…
Näckrosdamm med kontemplerande – alternativt sovande – and uppe i vänsterhörnet.
Enkelheten är överväldigande i denna trädgård. Varför rensa ogräs överallt och ständigt?
Enkla spaljéer av böjda lövträdsslanor.
Spaljé och rabatt utmed värmeabsorberande vägg.
Raffinerade men ändå behagliga färger. Gräsytorna är lyckligtvis inte klippta överallt. Här och var sticker en tulpan upp sitt färgglada tryne.
Tulpanland. Vissa färger känns nästan överjordiska, se bilderna nedan.
Kan man möjligen använda vinrecensionsspråk för att beskriva denna tulpans framtoning ”som en rosa champagnekyss under omvärldens blå öga, kryddad med smak av hav och dekorerad med kärlekens röda rispor”.
Ser vi rätt? Finns sådana tulpaner? Finns sådana färgintensiteter? Är det möjligt? Svaret på frågorna är kort: Ja.
PS. När vi ändå var på Capellagården såg vi förstås glaskonstnären Ann Wåhlströms utställning där. Upplevelsen blev häftig. Se kommande inlägg…
år efter år efter år…
Vad handlade Alvarsamt om för ett och två år sedan?
Den 11 maj 2013 uppmärksammade Alvarsamt bygdens mästarväverska. Och i det inlägget går det att backa tillbaka till ett inlägg en dag senare 2012…
den vita väggen
Om det är sjörök eller dimma som då och då väller in över västra Öland må andra än jag svara på. Hur som helst är den tät som en vägg; sikten är ibland 50 meter eller mindre. Här rullar den in i Degerhamns hamn.
Väggen hör till sjön. En bit inåt land sken solen så intensivt att orden solkräm, skyddsfaktor 50, poppade upp i mitt huvud.
dagens ölandsbild 79
Om man som i fallet ovan står vid Kalmarsund och blickar ut mot Sverige ser man med blotta ögat att jorden är rund. Det är märkligt att vissa människor genom historien påstått att den är platt. Det finns till och med påståenden om att ”den är rektangulär och dubbelt så lång som bred”. Ännu mer iögonenfallande ter sig sammanslutningen Flat Earth Society som ända in på 2000-talet menade att jorden är platt som en pannkaka, trots att skarpsynta som exempelvis Roger Bacon redan på 1200-talet förstod att jorden var rund. Vad man än trodde och tror är det nog föga originellt att tro att den mänskliga synförmågan torde ha varit lika god genom alla tider. Fenomenet att se en rak horisont i stället för en välvd – och därmed mena att jorden är platt – får väl tillskrivas människans förmåga att blunda för ”den så kallade sanningen” och i stället se det hon vill se, höra det hon vill höra. Kul läsning om ”när jorden blev platt” hittar du här.
en bänk – en historia – en människa
Möbelgruppen står på Utsikten vid Bergstigen bara ett tiotal meter från det tvärbranta stupet ned mot ruinerna från tider då bygden levde på vad kalken gav. En skorstensmynning från den epoken skymtar på fotot, men drunknar snart i grönska.
Bänken, som är byggd i kalksten och grovt trä, är en perfekt utsiktsplats för kontemplation, kanske med armbågarna stödda mot den släta bordsskivan, också den av kalksten. Och har man ögonen med sig ser man den – den lilla metallbleckan som visar att möbelgruppen har en historia värd att lyssna till. Skrapar man så undan några av historiens sedimenteringar träder berättelsen fram…
Fiskaren och snickaren Lennart Gustavsson var en gång den drivande kraften i gänget som jobbade med att röja Bergstigen från Strömmelns gård till Pildalen. Man byggde också flera trappor och anlade en grillplats med långbänkar.
När Lennart Gustavsson gick ur tiden ville hans fru att man skulle skänka en peng till hembygdsföreningen.
Degerhamnsprofilen Bernt Petersson berättar i ett mejl att pengarna som kom in blev grunden till möbeln, gjord av konstnären Krister Jansson.
”Och så hjälptes vi åt att sätta upp den på Utsikten – till nöje för många”, skriver Bernt.
löv, löv, löv
Trots den relativa kylan med temperaturer runt ynka 10 grader slår lövverken just nu ut som gigantiska fyrverkerier.
muddring anbefalles!
Anny sa det till mig. En yrkesfiskare i hamnen sa det till mig:
– Hamnen i Gräsgård måste muddras!
Och yrkesfiskaren lade till:
– Snart kommer vi varken ut eller in här.
Alvarsamt är beredd att hålla med. Efter senaste tidens ostvindar ser hamnen ut som en gyttjepöl, ja nästan som en skitbassäng vid reningsverk.
Men som alltid här i världen måste nån göra´t. Vem muddrar? Svenska Muddringsverket?
En gulbrun soppa med enorma mängder alger och sjögräs möter besökaren i Gräsgårds hamn. Avlagringarna på botten torde bli stora.
Tankarna vandrar mer åt reningsverkshållet än åt en fräsch öländsk ostkusthamn. Vem vill lägga till här?
Annys fiskebåt Anny. Redan tidigare har Alvarsamt uppmärksammat förhållandena i hamnen. Klicka här.
kupan hjälper över hela jorden
Det går bra för Kupan i Södra Möckleby. Förra året drog man in nästan 50 000 kronor netto som har fördelats till behövande. Bland andra har drabbade i Filippinerna och Syrien fått 10 000. Man har också bidragit med nästan 13 000 till två hjärtstartare på södra Öland. Andra som fått hjälp är flyktingar och ensamma äldre som bjudits på jultallrik. Man framhåller att arvoden till styrelsemedlemmar utgår med kronor noll! Endast en i butiken har lön, övriga i gruppen arbetar ideellt.
Här finns fräscha plagg för en spottstyver. Man kan få en till synes ny jeansjacka för 50 kronor. För lika lite kan man bli ägare till en kappa av senaste snitt.
Klädesplagg till både damer och herrar. Skor finns också. Handväskor hänger här och var i knippen.
Kupans eget galleri. Här hänger hötorgskonst blandad med mästare som Picasso, Léger och Monet. Nä, nu önsketänkte jag vid tangentbordet… Låt mig säga så här: Här finns verk av olika slags konstnärer.
Det är nog ingen överdrift att påstå att man på Kupan kan köpa inredningen till en mindre lägenhet för bara en tusenlapp. En lampa för 20 kronor, en bokhylla med skåp går på 250…
Porslin finns för ett helt kompani. Vitt, dekorerat och färgat. Ibland kan den skarpögde och kunnige göra fynd. – Porslinet säljer bra, säger Eva Hansson Törngren, som denna dag förestår butiken.
En hel vägg med prydnadskärl av olika modeller. Somliga kan karaktäriseras som ölandiana med väderkvarnar, broar och andra typiskt öländska insignier.
Önskas nubbeglas, pokal eller remmare? De flesta typer av dryckeskärl finns på lagerhyllorna i Södra Möckleby. Till höger skymtar några klubbhuvuden i ett komplett golfset i vagn för 500 kronor.
Denna gatsten kommer exempelvis från Bengtstorpsbacken i Mörbylånga. Kuben är urborrad för värmeljus. För bara 30 riksdaler blir den din.
– Böcker säljer vi i massor, berättar Eva Hansson Törngren. För bara en timme sen kom en kvinna och köpte för hela sommaren. En inbunden bok går på tian jämnt…
historien träder fram
Det har sannolikt inte undgått någon enda vaken ölänning att en avknoppning till Skördefesten slår sina klor i Öland 10 och 11 maj. Begivenheten kallas Öland spirar och innebär full rulle över hela ön med mängder av mindre och större upplevelsemöjligheter.
Den som vill se saker och ting träda fram ur historiens dunkel kan exempelvis besöka prästgården i Smedby där man för första gången visar väggmålningarna. Konstnären är okänd men stilen vittnar om att hen bör vara identisk med skaparen av väggmålningarna i Gärdslösa prästgård.
alvarsamt 