Minnen

Alla minns vi väl våra tidiga skolår – med skräck eller glädje, eller båda delarna. Men minnen bleknar och dör. Minnen dör med människor även i vår digitala värld. Miljarder foton, videor och ljudupptagningar kommer framdeles att upplösas i atomer i kraschade hårddiskar, förlorade cd, tappade minnespinnar, stulna minneskort och konkursade eller kapade molntjänster. Man kan bara försöka göra det bästa för att spara det som är värt att spara.

Ett utmärkt exempel på en sån ambition är den ”skolminnesdag” som i veckan hölls i Smedby sockenstuga, tidigare Smedby Folkskola som lades ned våren 1954. Man samlades för att dela med sig av sina minnen från skolåren under 1940- och 1950-talen. Men man gjorde mer än så: Man spelade in det långa samtalet för lagring på dvd. Om hundra år kan därför – förhoppningsvis! – andra människor sitta i Smedby sockenstuga och fascineras av det samtal som fördes om en tid för sisådär 160 år sen. För oss nu levande skulle det vara som att höra människor berätta om Krimkriget samma år som Jenny Nyström och Oscar Wilde föddes.

Kaffe med dopp inledde skolminnesträffen i renoverade Smedby sockenstuga. Stående i mitten Ingalill Morén Hybbinette och till höger samtalsledaren Lars W Andersson. Av cirka 25 elever kom 10. De placerades i en halvring runt inspelniningsapparaten på stativ.

Ingalill Morén Hybbinette med kaffehurran. ”Uppsnack” pågår…

Still going strong: Mauno Nilsson, Bert Emilsson, Allan Elfving, Bengt Ohlsson, Gudmund Olsson och samtalsledaren Lars W Andersson. Främre raden från vänster: Asta Snövall, Siw Larsson, Britt Johansson, Ally Larsson, Inger Emilsson.

En hel del skolrekvisita fanns att kika på denna minnesdag. Här en ”läsordning”, alltså en föregångare till schema. Pikturen är som nästan alltid på den tiden prydlig och koncis. ”Biblisk historia” och ”katekes” är återkommande ämnen.

Rådgivande böcker, tabeller och övningar. Olika typer av vägledning var mycket precisa – och i våra ögon opersonliga.

Jag vet inte när man slutade med planscher i undervisningen. Men jag minns att de var suggestiva – och tunga. Det märkte man när man hade turen/oturen att få följa fröken till planschrummet för att kånka upp en drös björnar och älgar och änder till kommande lektion.

En inspirerande – men superromantiserad – plansch om kaffe. Slavgörat på kaffeplantagerna är här transformerat till ”en vacker dröm i orörd natur”.

Skolradion är äldre än man kanske tror. Den startade på försök redan 1928 för att bli permanent året efter. I dag heter Skolradion Utbildningsradion, UR.

Att sjunga var viktigt i gamla folkskolan. Mest sjöng man psalmer som man ofta skulle kunna utantill. Du hör mer om sång och annat i ett kommande poddradioinlägg där systrarna Siw Larsson och Inger Emilsson både berättar och sjunger…