önskelista inför 2015

Eftersom tomten blev sur på mig då jag intervjuade honom ute på alvaret blev jag utan julklapp. Nu testar jag att lämna en officiell önskelista till nyår i stället. Men är tomtegubben fortfarande grinig blir det nog ingen klapp den här gången heller.

Hur som helst, här är min önskelista för södra Öland:

• att alla inser att ett kraftfullt bredband är ett måste och att alla tänkbara krafter samlas för en snabb bredbandsutbyggnad. Utan denna tror jag att södra Öland på sikt är dödsdömt; ingen företagare flyttar till en landsdel utan modern kommunikation och tillgång till framtidens alla möjligheter. En region utan bredband i dag kan jämföras med en utan telefon runt 1980.
• att köptroheten till livsmedelsbutiken i Södra Möckleby håller i sig – och förhoppningsvis ökar. Min fru och jag bodde många år i en by där affären lades ned fyra gånger med några års mellanrum. Vid varje nedläggning ”dog hela byn” på bara ett dygn. Det blev dödstyst. Det blev skittrist. Man träffade inte en människa – och många flyttade.
• att Trafikverket nyktrar till och slutar att larva sig med 40-hastigheter genom ”ökenliknande områden utan en människa”, exempelvis Kastlösa. Se till att haffa en och annan av dem som kör 100 och 150 och 200 och 250 på väg 136 i stället.

Alla läsare önskas ett riktigt Gott Nytt År – det bästa hittills!

dagens ölandsbild 101

Detta är Öland. Lite förvinter. Lite sensommar. Samtidigt.

dagens ölandsbild 100

Den lilla hamnen i Skärlöv. Här var det några minusgrader när jag tog bilden. Vid midnatt, om två timmar, ska här vara + 2, västlig vind 5 meter per sekund.

ringblommorna döda

Minus 7 och en gnutta snö under flera dygn blev för mycket för våra ringblommor. De gav till sist upp. Nu ligger de ned med brutna stjälkar och stelfrusna blomblad. Vilka kämpar, dessa så kallade sommarblommor är!

 

dagens ölandsbild 99

Kolla blicken! Det här leklystna fölet blev i går en trevlig bekantskap. När jag kallade kom hen och när jag bad om lite galopp lydde hen. Hela tiden syntes att hen tycker livet är en fest. Snart visar hen sitt fina galoppsteg i en bildserie på Alvarsamt…

dagens ölandsbild 98

Åkerbackar strax norr om Degerhamn.

dagens ölandsbild 97

Eftermiddag. Snöglopp och runt noll. Grått – och blått! Hamnen i Degerhamn ligger ännu isfri. PS. Vi tjuvstartar med det nya fotoformatet. Från och med nu ökar vi på fotobredden från 1 280 till 1 500 pixlar.

snön lurar fotografen

Det går inte att påstå att Öland är vackert vitt i julesnö. Men ett tunt lager pudersnö ligger här och var på vägar och ytor där kylan har fått fäste. Men snart börjar det snöa på riktigt och då gäller det att exponera rätt. Snön sätter nämligen myror i huvudet på den bästa exponeringsmätare och kamera. Plötsligt blir alla bilder underexponerade – för mörka. Varför?

Enkelt förklarat fungerar det så här: Mäter du ljuset där det är som mörkast i motivet blir din bild överexponerad – för ljus. Mäter du där det är som ljusast i motivet blir bilden underexponerad – för mörk.

Snön är extremt ljus och om stora delar av motivet är blixtrande snö mäter kameran så att snön blir rätt exponerad. Men ofta är det något annat i motivet som spelar huvudrollen – en människa eller ett föremål. Att snön lurar kameran beror på att dess exponeringsmätare är kalibrerad till att ställa in rätt exponeringsvärde när mätytan innehåller 18 procent svart. Det är i praktiken ”ordentligt grått”, se fotot nedan.

För att få rätt exponering av andra delar än snön i motivet kan man därför använda sig av ett så kallat gråkort. Det kan vara en pappersbit eller en större skärm där ytan är vit + 18 procent svart – det vill säga ”grå”. Om du ska ta en bild med massor av snö kan du rikta kameran mot gråkortet och mäta ljuset där. Då blir inställningarna så rätt de kan bli – om gråkortet hålls i samma ljus som huvudmotivet, förstås. För att testa kan du också mäta på snön vid sidan av gråkortet. Du får då helt andra exponeringsvärden som kommer att ge dig en underexponerad – för mörk – bild.

Svårt? Inte alls. I vardaglig fotografering är det bara att mäta ”mot en ungefär lika grå – eller ”mörk” – motivdel som gråkortet på bilden nedan. I min kommande bok med fototips ger jag förslag på hur du själv tillverkar enkla gråkort och reflexskärmar – så små att du till och med kan ha dem i fickan.

Det är så lite snö på södra Öland att min fru fick knäböja för att jag skulle få med snön – som nästan bara ligger på vägarna. Den hopfällbara skärm hon håller upp är ett gråkort – med 18 procent svart. Om du exponeringsmäter mot ”ungefär så ljusa/mörka motivdelar” får du en perfekt bild. Detta foto blev i original – helt logiskt – underexponerat, för mörkt, eftersom kameran var inställd på att mäta hela motivet. Hade jag valt centrummätning eller spotmätning och riktad centrum eller spot mot den grå skärmen hade fotot blivit perfekt exponerat. Nu fick jag justera underexponeringen i PhotoShop, vilket går bra om man fotograferar i .RAW Det är svårare i .JPG – det format som nästan alla telefonkameror och de flesta fickkameror arbetar i. Ju enklare kamera du har som spar bilder i .JPG (JPEG), desto viktigare är det att träffa rätt i exponeringen. Det ska tilläggas att gråkortsmätning kan slå fel i motljus. I tufft motljus är det alltid bäst att ta flera bilder med olika exponeringsinställningar.

nytt bildformat 2015

Datorskärmarna blir större och bildupplösningen ökar. Alvarsamt hänger med sin tid och inför ett nytt bildformat efter nyår: 1 500 pixlars bredd. Höjden kan däremot variera en aning.

Alvarsamts första bildformat var 1 024 pixlars bredd, sedan 1 280. Nu brassar vi alltså på till 1 500!

En vrå i ett av mina akvarier – ett så kallat holländskt akvarium, växtakvarium, med ytterst få fiskar. Den yppiga växtligheten uppnås med mycket ljus, flytande kol och tillsats av koldioxid. Fisken är en Endler. 1 600 ISO, 1/50 sek, bländare 8. Fotot blir 1 500 pixlar brett – om du klickar på det.

Dagens ölandsbild 96

Om man inte har alltför stora pretentioner kan man säga att södra Öland är snötäckt. Att definiera snödjupet är dock svårt. Motivet är Pilekulla, en liten by strax öster om Södra Möckleby.

första snön

Gräsgårds hamn i dag. Tidig eftermiddag med isande nordvind. En minusgrad. Ett blåsvart moln glider upp från Baltikum, släpper sina små flingor och upplöses – allt inom fem minuter. Under dessa minuter ändrade sig ljuset varje sekund. Och jag höll på att frysa ihjäl…

Flingor så små att de knappt syns på bild. På samtliga bilder tittar vi söderut.

Sekunderna före en av två snöbyar ökade kontrasterna...

Efter ett av snöfallen blev färgerna varmare och kontrasterna mindre…

Dagens ölandsbild 95

Julafton. Klockan är 14:30. Plus 4 grader. Ett milt regn faller. Några ringblommor i vår täppa ser fortfarande ut att tro på framtiden. Det är tur att de inte vet… Vet att höstens första frost nalkas med nattens nordliga vindar. Det ska bli minus 2. Är dessa gyllengula optimister i livet även i morgon?

poddradio: Alvarsamt intervjuar tomten

Som enda europeisk publikation har Alvarsamt fått göra en intervju med självaste Tomten. Den unika tilldragelsen ägde rum under julaftons morgon, i diset ute på alvaret öster om Degerhamn. Slå på högtalarna och klicka HÄR för att höra Tomten och Alvarsamts reporter i hans livs största scoop.

Du som vill lyssna i egen spelare klickar här.

Gräsgårds hamn

Den dag det inte är spännande att fotografera lägger jag smällorna på hyllan. Plåtandet måste för mig vara som pyrschjakt; jag måste ge allt för att hitta och komma nära motivet. Ofta är fotograferandet mycket vardagligt. Men även då måste det vara utmanande. Jag kände det i dag när jag stod i Gräsgårds hamn och både land och hav såg ut som tecknade med kol. Men så… Solen drog upp kjolen en aning och visade hur vardagstrist kan förvandlas till vardagsraffigt – på en enda sekund. Poff! Klockan är 14:39. 1/60 sekund, bländare 6.3, 200 ISO. En minut senare var ljuset blyertstrist igen.

Fyra minuter senare står jag några meter längre norr ut i hamnen och försöker hitta något intressant i sökaren ut över havet upp mot Seby läge. Nej. En ensam skarv sitter på en stenknota långt bort och ser ut som ett sotigt s i den skymning som just är inledd. Den kraken är för långt bort för mitt korta tele. Shit! Inget att plåta! Men då hör jag suset, det där ”gungande vinandet” som jag hört tusentals gånger förr. Upp med kameran åt öster, aningen högre! Poff! Kameran är helt felinställd, alldeles för lång slutartid och för liten bländare. Men i .RAW kan jag rädda två stegs felexponering. Klockan är 14:43. 1/50 sekund, bländare 7,1, 200 ISO.

Inga märkvärdiga bilder. En väderskittrist dag. Beige motiv. Ingen som helst dramatik. Ändå så spännande! Det kommer att dröja innan jag lägger smällorna på hyllan.

Ölands svunna Amazonas

Den är så fin. Den är så rak. Den är så bred. Den blir så härlig – för dem som aldrig tidigare varit där. Jag talar om cykelleden mellan Södra bruket och Albrunna. För så är det, Sydölands mest mystiska och egenartade skogsremsa utmed Kalmarsund finns inte längre. Det verkar som om man gått in för att ta bort lövträden, de som närapå skapade nattljus mitt på dagen. Kvar finns mest tall. Mystiken är död. Förr var området ett litet Amazonas. Nu är det bara ”typiskt svenskt tillrättalagt”. Förr tog vi dit gäster och alla gapade över det de fick se. Det känns rätt meningslöst nu. Var finns förståelsen för det unika? Inser inte ansvariga att den lilla säregna landremsa som södra Öland är måste behandlas med varsamhet och eftertanke? Svaret är nej.

Vi lämnar Södra bruket och cyklar söderut. Ännu så länge ser allt bra ut.

Här är första bäcken. Här började tidigare ”Amazonas”. Sommartid blev här lövträdens kronor så täta att det kändes som att cykla in i en kolkällare. Här var så mörkt att nästan ingenting kunde växa på marken. En bit längre fram fanns exotiska stammar med enorma rötter. Och det var mörkt, fascinerande mörkt.

Här vandrade vi mot söder…

Här gick backen upp mot Södra bruket. Det ser ljust ut på fotot men det krävdes minst 800 ISO,  full glugg och stadiga händer för att fånga det unika. Detta var en gång ”södra Ölands Amazonas”.

Rakt. Prydligt. Trist. Men visst, årstiden är glåmig i sig och här kommer att se helt annorlunda ut i sommar. 

Bäcken vid Alvkälla ser ut som ett industriutsläpp. Här gick tidigare en liten enkel träspång.

Bäcken mot havet.

Bäcken österut, upp mot Albrunna.

Lövträd. Ned med dem!

Här har stora ytor rensats från den tidigare så spännande vegetationen. Parkeringsplatser? Till för några veckor sedan låg här också en fin blåsippslokal. 

Vi närmar oss stranden nedanför Albrunna. Även här är alla buskage borttagna och en vändplan är gjord runt ett ensamt stackars träd.

Sträckan upp till Albrunna. Den blir säkert fin när den får växa ikapp. Här fanns tidigare ingenting att kapa och skövla.

Vi tittar norrut mot Södra bruket. Tja, vad säger man? En bit trevlig cykelled – lik många andra. Jag kan bara hoppas att min kritik slår helt fel. Och jag vet att det är svårt att äta kakan och ha den kvar.

 

och solen har sin gång

Stormen är historia. Havet lägger sig långsamt. Och solen går upp. Och solen går ned…

dagen efter stormen

Det blev storm. När jag tittade på väderstationen i Albrunna runt halv två i natt registrerades vindstyrkor på 26,4 meter per sekund i byarna. I dag ligger en hel del träd utmed backen, och vägar och gångar är nedlusade med grenar och annan bråte. Det är Lucia. Och Lucia kommer med ljuset – för de flesta…

I årtusende efter årtusende väller vågorna in mot Öland från Kalmarsund. I vattnet började en gång livet…

Luciadagen blev sista dagen för den här tallen vid cykelbron norr om Södra bruket. Den hade otur; den stod oskyddad mot lovart.

Luciadagen blev första dagen för dessa Corydoras Schultzei . De hade tur, eftersom jag upptäckte dem av en ren slump. Massor av syskon kommer under dygnet att spränga äggskalet. Romkornen är dryga millimetern i diameter och de kläckta ynglen drygt två millimeter långa. Den här malen kommer ursprungligen från Amazonas i Sydamerika. Nu bor de i Södra Möckleby. Så kan det gå.

ingångsvärden – utgångsvärden

Våra tre utsända fotografer är tillbaka från sina dokumentationsuppdrag vid Trafikverkets senaste konstruktion för ödeläggning av södra Öland, i folkmun kallad ”bilfångaren i Torslunda”. Det är tre svårt chockade yrkesmän vi möter.

– Vi kunde inte plåta eländet, säger en med darr på rösten och sveper en tolva konjak.
– Nä, det gick bara inte, stönar en annan.
– En mardröm… Såna går inte att plåta! skriker en tredje och ber om mera morfin.

Våra fotografer gick alltså bet på uppdraget och vårdas nu på hemlig ort för posttraumatiska stressyndrom.

Men Alvarsamt har trots det fotografiska debaclet lyckats skaffa fram bildbevis. Nyligen mejlade nämligen Sune Flisa de skakande foton som vi med ensamrätt för Alvarsamt presenterar nedan. Och för bara några minuter sedan ringde Sune och lät de förklarande orden svalla:

– Vad var det jag sa. Får Trafikverket hålla på som dom gör är det snart adjöss med oss söder om Färjestaden. Jag gav er ingångsvärden som ni betvivlade. Men man ska lita på Sune Flisa. Jag repeterar: Man ska lita på Sune Flisa. Nu har ni utgångsvärden som chockar hela trafikvärlden. Titta. Tänk. Begrunda. Trafikverket är södra Ölands största fiende. Skicka mej nu tio lakan för bilderna. Filmen är dyr till min Voigtländer Superb. Morsning.

Redaktionen sände omedelbart dubbla det krävda honoraret till Sunes Poste Restanteadress på alvaret. Bilder som nedan kan icke nog värdesättas. Ungdomar under 18 år och vuxna med dålig nattsömn/svaga nerver ombedes att icke beskåda den chockerande bildsekvensen.

Ett fordon har så när fastnat i bilfångaren i Torslunda. Bilen före denna slet sig loss ur fällan varpå två fängsel drogs upp ur asfalten. 

En bilist från fällans motsida bromsar kraftigt. Sannolikt har föraren insett faran. Lägg märke till de mejade fängslen.

Så går det med Trafikverkets lömska och livsfarliga konstruktioner. Sätts det upp nytt fängsel är det mejat inom kort.

Sorti, Trafikverket. Sorti!

I Torslunda finns sedan lång tid tillbaka ytterligare en bilfälla av lite annan modell. Finessen med den är att ingen vet vem som har förkörsrätt, ity inga skyltar berättar om detta. Avsikten är given. Bilisterna gasar och bromsar, laddar om och tvärnitar – eller smäller. Bildtexter och foton: Sune Flisa, F:a Renhållaren.

800 ISO i Albrunna lund

Det är snålt med ljus nu – även mitt på dagen. I Albrunna lund krävdes 400-800 ISO, nästan full glugg och 1/40 sekund. Lunden är nu skyltad till Norra ängen och Södra ängen. Vi valde den norra. Här är den enes död den andres bröd. Det doftar mull. Nedbrytning. Jord. Tjocka lövdrivor på stigarna gynnar mikrolivet i jorden under. I vår börjar allt om – igen!

trafikfällan i Torslunda

Det har strömmat in mejl och telefonsamtal till redaktionen. Hör och häpna: Vår ledarskribent Sune Flisas foto av trafikfällan i Torslunda är med största sannolikhet ingen PhotoShop-manipulation! Fällan finns verkligen, påstår upprörda kontakter. Och den är gillrad! Enligt Sune ska den ”ställa till med största möjliga trafikkaos i syfte att så snart som möjligt stänga ned södra Öland.”

Sune håller som alltid Trafikverket ansvarigt: ”Meningen är att man ska ta fällan för en mötesplats. När man väl kört in i boxen kommer man inte ut. Man sitter fast. När så nästa förare gör likadant och nästa och nästa är snart hela vägen en enda stor bilkyrkogård. All trafik går i stå, människor gråter och skriker, traktorer med kreatur välter, tank- och gasbilar exploderar, södra Öland kvävs och med bommar och minfält kan ön söder om Färjestaden förklaras obebodd och hyras ut som övningsfält för ryskt bombflyg – det är ju ändå redan i närheten… Sådan är strategin!”, skriver Sune i ett mejl och tillägger: ”Nu har ni ingångsvärdena. Nu gäller det att leverera. Ge mig fria händer så ska kioskvältaren få regeringskrisen att framstå som en laber bris i ett snapsglas.”

Redaktionen vågar inte ta ställning i frågan förrän ytterligare bildbevis kan läggas på bordet. Vi har därför skickat ut tre av våra bästa fotografer – alla förklädda till oigenkännlighet. Så snart bevishögen vuxit till sig återkommer vi i frågan.

redaktionsledningen

 

i dag milt – för två år sen vinter

Ibland är det givande att kasta ett öga i backspegeln. Hur var klimatet och vädret för precis två år sen? Du får svaret här.

mot Albrunna!

Cykelleden från Södra bruket till Albrunna äter sig fram genom sensommarlandskapet. Tugga för tugga glufsar sig grävare och skopor mot söder. Det luktar jord och diesel – och hav som skummar.

ett mejl betyder så mycket…

Det har kommit mejl från vår högt älskade, men försvunne, Sune Flisa:

”Södra Öland är hotat. Fienden heter – som jag tidigare fört i bevis – Trafikverket. I steg efter steg lamslår man folk och bygd med hjärndöda fartbegränsningar. Men det räcker inte. Verkets senaste påfund är denna ”ölänningsfälla” i Torslunda. Jag hann precis få upp smällan innan jag tvingades tvärnita så mina nya däck började brinna. Nu krävs mobilisering. Ledare på gång om redaktionen ger grönt. Arvodeskrav: Dubbade vintersvålar och en mindre sportbil. /Sune.”

Redaktionen har lovat tänka över erbjudandet, men få av oss tror på fotots äkthet. Så illa kan väl läget ändå inte vara att verket gillrar fällor? Ännu så länge tar vi bilden för en ”PhotoShop-förvanskning”. Efter morgondagens morgonmöte återkommer vi i ämnet.

en aning bakvänt

Det lackar mot jul – och vi går mot ”varmare” tider…

Sverige i topp, Kina i botten

Alvarsamt har helt logiskt flest läsare i Sverige. Nedan listar jag de tio flitigaste besöksländerna. Statistiken gäller från 25 januari 2012 till i dag:

Sverige
USA
Finland
Tyskland
Storbritannien
Danmark
Norge
Belgien
Frankrike
Nederländerna

I botten av listan ligger många diktaturer. Dessa tre har tillsammans med tiotalet andra länder bara en enda besökare under nästan två års tid:

Kina
Libyen
Kuba

dagens ölandsbild 94

Slagglager från tidigare alunbruk vid Södra bruket. Lagren går ända ut till strandlinjen och är upp till sex sju meter höga. Det vi ser är alltså ingen geologisk sensation utan resultat av människohand.

sol över cykelbron

Eddie Forsman till höger.

Christer Petersson till vänster.

Från vänster: Johanna Steinvall, Barometern/Östra Småland, Eddie Forsman, Kommunförbundet, Christer Petersson, Fyr till fyr, Claes Kollberg, Cementa.

Som en dopad blåslampa med övertryck visade i går solen sitt allra eldigaste ansikte över cykelbron mellan Södra Möckleby och Södra bruket. Det var så bländande ljust att man fick gå med handen framför ögonen för att inte gå rätt in i närmaste lyktstolpe. Jo då, även såna finns numera vid bron.

Inledningstrion höll tidtabellen på ett sätt som skulle få SJ-ledningen att spåra ur av avund. Eddie Forsman, Kommunförbundet, inledde följd av Christer Petersson, projektledare för cykelleden Fyr till fyr. Sist tog Claes Kollberg, platschef på Cementa, till orda och påstod glatt att Ölands två längsta broar nu finns på Cementas mark. Om 27 meter överhuvudtaget kan kallas ”långt” får hågade fysiker, kartografer och eventuella bysnillen avgöra. Claes tog så fram saxen och klippte bandet. Saken var biff. Den bro som vi tycker oss ha cyklat över i ”månader” var invigd. Applåder!

Därpå inleddes det mänskliga lämmeltåget över bron – i ett besinningslöst motljus. Det var tur att bron har höga sidor – om icke hade nog hälften av lämlarna trillat av och slagit ihjäl sig.

Nedan några bilder av tåget – namnlösa.

vansinnet sprider sig mot söder…

Enligt vanligtvis extremt välunderrättade källor avser Trafikverket att införa 40 kilometer i timmen även genom Södra Möckleby! Nu är kon långt ut på isen och vanvettet har blivit legitimt. Förr sattes grova snedseglare på institution – i dag får de lön för att snara folk och socken. Vår högt älskade ledarskribent Sune Flisa gjorde vad han kunde i den så kallade ”Kastlösamassakern”, och redaktionen inser nu att vi behöver få tillbaka honom – till vilket pris som helst.

Andra källor gör gällande att Sune är åter i fäderneslandet Öland för ”att revanschera sig efter den pinsamma desinformationen om världens enda cykelled där det är förbjudet att cykla”. Trots den av Sune något spetsade sanningen har ”version Sune” spridit sig över stora delar av världen. Journalister och cykelexperter i USA, Indien, Australien, Belgien, Danmark, Senegal, Bolivia och Borgholm har svalt nyheten med hull och hår och flödet av ledare, artiklar och upprörda insändare svallar över och mellan kontinenterna.

Men angående den systematiska lamslagningen av södra Öland hade Sune Flisa helt rätt: Avsikten med Trafikverkets ”successivt sänkande av hastigheten är att röka ut befolkningen, paralysera vardagslivet och utplåna turismen och därmed beröva invånarna arbete och inkomster. Eller som Sune skrev i sin Kastlösaledare: `En resa från Kalmar till Ottenby ska ta minst tre dygn och slutmålet är noll kilometer i timmen – den så kallade`nollvisionen´”.

Redaktionen jobbar nu dygnet runt för att hitta Sune Flisa. Verkligheten grinar oss i ansiktet: Södra Öland är hotat! Södra Öland måste mobilisera…

PS. Se även bilder och kommentarer om förhållandena i vägsmala Näsby – där det är 70.