I en kommentar till ett inlägg för runt en månad sen lovade jag även ett foto uppströms av Storbrobäcken. Här är det. Det ger en rätt bra uppfattning av Öland i miniatyr: Ett enda stort platt kalkflak. Bäcken rinner genom Skärlöv, och vägen vi ser upptill är 136:an.
Kors vilket drag! Bron på bilden, ”den nya bron”, renoverades, tror det var på 70-talet, samtidigt som bäckfåran rätades ut. Jag förmodar att du fotade från ”den gamla bron”. För ett år sen renoverades även den, men betydligt varsammare. Det behövdes, förfallet var långskridet, fast jag saknar ändå patinan. Än mer saknar jag de fantastiska, blomsterrika renarna som sträckte sig längs vägen över den gamla bron och som numera är ersatta med livlöst singel. Prakten lär aldrig återkomma, eftersom myllan uppstod av seklers daglig kofösning, vilket som bekant är en utdöd företeelse.
Ett 50 år gammalt vykort taget österut från den nya bron mot den gamla finns här: https://jernis.wordpress.com/2010/03/14/vykort-fran-oland-1/. Trots sommartid är bäckens vatten stritt, vilket är sällsynt. Avsevärt vanligare är en helt torrlagd bäckfåra.
Där var det drag under galoscherna. Motsatsen ser vi här. Men vilken är gamla och vilken är nya bron? Och vilken ser vi på detta foto?
Gamla på vykortet, nya på ditt. Bron på detta foto är ingen av dem, utan den på ”gamla stationsvägen” som går vinkelrätt från landsvägen västerut förbi huset till höger i din bild. Parallella ”nya stationsvägen” går upp till huset som finns till vänster i din bild och som är den nedlagda stationen. Förvirrande nog är den gamla asfalterad medan den nya är grusbelagd.
Där ser man! Nu jäklar har vi rett ut detaljerna! Nu får vi sova och känna oss nöjda. 😉