Livet är en kamp, sägs det. Det stämmer. Jag ser kampen i naturen och jag ser den i mina akvarier och jag ser den i mina trädgårdsland. Det är en ändlös kamp på liv och död i ett evigt kretslopp.
Bilden nedan av friskt gräs och blommor i gult och blått vid ett till synes stabilt träd utstrålar harmoni, ja till och med ”sommarlik frid”. Läget är lugnt, skulle man kunna påstå. Men det är det inte. Åt nedre bildkanten till rasar Öland ut i Kalmarsund. Bit för bit äter havet upp ön, inte i stora munsbitar, men dygnet om i små små portioner… Trädet och blommorna står säkert kvar om tio år, kanske även om tjugo. Sen blir prognosen osäkrare…
Då och då händer det små och stora saker utmed cykelleden Södra bruket-Albrunna, en sträcka på bara två kilometer ingående i cykelledsprojektet Fyr till fyr.
Ett måhända illavarslande järtecken har upptäckts på stranden nedanför nordgränsen av det nedsågade ”Ölands Amazonas”. Alvarsamt tar varningen på yttersta allvar. Redaktionen har därför frågat forskare världen över om ”eventuell mening i eventuellt meddelande från eventuella rymdvarelser”. Men ingen har hittills kunnat ge något relevant svar. Alvarsamts undersökningar fortsätter dock med oförminskad kraft…
Det första tekniska krav man kan ställa på en bild är att den är skarp. Vi bär glasögon för att se så skarpt som möjligt och samma strävan bör gälla för fotografen. Många fotograferar med kameran inställd i automatiskt läge och har därför ingen koll på exponeringstiden, alltså den tid slutaren är öppen för att släppa in ljuset som fångas upp som en bild av sensorn. Många håller dessutom kameran på ett felaktigt sätt. Dessa två faktorer gör att man i dag ser massor av oskarpa foton.
– Men min kamera har bildstabilisering, hävdar någon.
Jo visst, den är bra. Men den kan inte trolla, bara ”dämpa de negativa effekterna av din darrhänthet”. Det finns ett talesätt som stämmer bra inom allt som har med bild och ljud att göra: Skit in – skit ut! Man bör alltså få en så bra bild in i kameran som möjligt. Det går inte att fullända en tekniskt dålig bild med något trolleriprogram i datorn. Det går bara att förbättra den. Därför är det bäst att börja med att hålla kameran på rätt sätt. Det lär du dig i sommarens fotokurs.
I dag ser man ofta denna kamerahållning – den sämsta tänkbara med tanken på skärpan – eftersom du med raka armar darrar som mest. I bildsviten nedan visar jag bilder tagna med en kamera utan bildstabilisering i kort teleläge och med kameran hållen med raka armar. Exponeringstiderna är uppifrån och ned 1/1, 1/2, 1/5, 1/10, 1/20, 1/40, 1/80 och 1/160 sekund. Bilderna talar sitt tydliga språk. Först på 1/160 sekunds exponeringstid blir resultatet ”något så när godkänt”, men icke maximalt.
Vi är alla mer eller mindre ”skackelhänta” (darrhänta) som man säger i Jämtland. Det kan därför vara en god idé att testa vilken längsta exponeringstid man klarar av. Men ännu viktigare är rätt kamerahållning.
En upphängd pirra, en clown som nyper i hattbrättet, två hjärtan och några jordgubbar, en chokladbit och ytterligare några hjärtan och ett bolagsnamn… Det är vad man ser på denna bild av en glassbil, ett motiv vi sällan eller aldrig bryr oss om. Först genom fotot framträder vardagens mer eller mindre absurda detaljer med sina klärobskyra budskap.
Våra små dvärgtulpaner, med färger som smällkarameller, har börjat titta sig omkring i världen. De är svåra att fotografera för jag måste ned på marknivå och att därifrån styra ljuset är inte helt lätt. De två övre ”mjuka” bilderna är tagna med indirekt blixt och en varm reflexskärm. Den nedre ”kristallhårda” bilden är tagen i solsken uppifrån och med direktblixt från sidan. Du som tänker gå min fotokurs i sommar ska veta att vi på den lär oss en hel del om så kallad makrofotografering, alltså fotografering på nära håll ”så vi får små motiv stora på bilden”. De flesta enkla kameror har i dag ett makroläge och med vissa modeller kan man gå så nära motivet som en centimeter. Två stora svårigheter uppenbarar sig då: Ett nästan obefintligt skärpedjup och svårt att få bra ljussättning av motivet. På kursen gör vi allt för att komma runt problemen på olika sätt. Du kan läsa mer om kursen här.
Hittills har 20 personer visat intresse för sommarens fotokurser för nybörjare. Och det är långt kvar till avspark; vi blir kanske 30 småningom. Lösa planer finns därför på ett tredje kursdatum i slutet av juli eller första veckan i augusti. Spikade dagar är hittills 11 och 18 juli. Alla inlägg om kursen kan du läsa här.
I Albrunna lund känns det i luften att mängder av magasinerad livskraft i stammar och rötter snart kommer att släppas lös…