alvarsamt
Icke allvarligt om livet runt alvaret
Månadsarkiv: juni 2015
fotokurserna
Bloggen drar inte igång på allvar igen förrän i juli men redan nu vill jag påminna om datum för fotokurserna. De hålls 11 och 18 juli. Vi samlas vid Navet nere vid Södra bruket klockan 12:00. Södra bruket ligger en dryg kilometer söder om Södra Möckleby och Navet ser du på höger sida när du kör ned för den branta backen mot bruket.
Vem som helst kan fortfarande hänga på kursen som kostar 100 kronor. Är du intresserad mejlar du alvarsamt@yahoo.se Vi kör hårt och efter kursen får du cd med kurssammandrag. Kursen är för nybörjare.
Hittills har de allra flesta valt att gå 18 juli, så flera till den 11 skulle passa bra. 😉
Välkommen!
har någon en lövhög?
Ja, du läser rätt. Jag söker nån på södra halvan av Öland som har en gammal klassisk lövhög, helst med några år på nacken och utan för mycket pinnar och grenar. Jag är nämligen på jakt efter lövmask till mina afrikanska rovfiskar Channa obscura. Får jag plocka nån timme tilldelas du Alvarsamts virala Bragdkraschan i vitt guld med ett antal rubiner. Vänligen svara med kommentar, eller mejla alvarsamt@yahoo.se eller ring 070-698 54 14.
Staffan
junipaus
Bloggen tar lite ledigt. När vi återkommer kan du räkna med reportage från invigningen av den nya porten i Eketorp och om den nyvingade kvarnen i Albrunna. Vi hoppas också kunna berätta om Scenbrottets kommande föreställningar nere vid Södra bruket, där sommarpremiären begås 28 juni då Emilia Amper, nyckelharpist, och Rotation, ett band från södra Öland, spelar folkmusik/världsmusik 19.00 – 21.00.
Vi ska stanna kvar på Södra bruket för att försöka berätta om livet på detta bruk för 50-60 år sen. Tanken är att försöka dra ihop några berättarglada som bodde där då för att minnas, minnas – och åter minnas.
Vart är vi på väg? återkommer. Och vi får veta mera om ett av de märkliga öden lokalhistorikern Gösta Wahlgren berättade om på Alungården för en tid sedan.
Ha en underbar juni! hälsar Anna-Britt, Staffan och Sune.
PS. Under bloggsemestern kan vi kanske inte alltid besvara kommentarer, i alla fall inte med sedvanlig rapiditet. 😉
lånad skönhet
Vi fick låna vår favoritträdgård några dagar. Jo då, man kan låna det mesta här i världen. Skönheten i denna ”klärobskyra lustgård” bygger på frånvaro av räta linjer och närvaro av lekfullhet och spontanitet. Då blir det vackert. Nedan några textlösa smakprov.
mager utsikt från utsikten
Ja, så är det. Man ser bara horisonten även om man som jag stod på bänken vid bordet när jag tog bilden nedan. Men det spelar mindre roll; stället är en pärla för meditation och eftertanke – eller en lunch i det fria. Nu har även ”någon/några” murat upp en fin grill på stället. Jag misstänker att det duktiga ”Bergstigenfolket” ligger bakom innovationen. Den som vet mera får gärna berätta i kommentar eller mejl… 😉
Utsikten från Utsikten. Vi ser inte Sverige, ty i fjärran närmar sig gårdagens kallfront. På nån minut sjönk temperaturen från 23 till 15.
Nymurat fundament för grillen. Den öppna platsen i mitten av Utsikten används ibland till friluftsgudstjänster. Alvarsamt var med på en sån 2012.
Grillen på stadigt fundament är stor nog för en mindre gris – eller tio flintastekar.
kajsas lilla röda
Nästa år kan den börja säljas, Kajsas lilla röda.
För några dagar sen berättade vi om Djävulsklon, den mycket ovanliga växten från Sydeuropa, som nu finns i Albrunna.
Nu är vi tillbaka hos Lars Henell på handelsträdgården Albrunna Perenner för att beundra ytterligare en botanisk nyhet: En synnerligen vacker ros med rötter i grannbyn Gårdstorp.
Slå på datorns högtalare och klicka här för att höra Lars Henell berätta om rosen från Gårdstorp som nu ska odlas fram och spridas över världen.
Lars och Kajsa. Lars heter Henell i efternamn. Kajsa är rosen i krukan.
Visst är den vacker med blad i olika nyanser av rött och gult och grönt.
djungel
Känner du för att komma ifrån civilisationen en stund och uppleva djungelatmosfär utan att lämna Öland? Är svaret ja har jag ett förslag: Knalla in i Albrunna lund och gå till Norra ängen. Stigen slingrar sig bitvis fram under ett tak av löv och du dränks i kanonader av fågelsång, kompade av ett lågmält vindbrus uppe i trädtopparna.
En bild som tagen ur Djungelboken. Stigen är smal men just nu så torr att det går att cykla här – långsamt.
Norra ängen, en av södra Ölands fridfullaste oaser.
Där ängen tar slut tar alvaret vid.
en kilometer friluftsmuséum
Kommer du till Jämtland föreslår jag ett besök i friluftsmuseet i Glösa, fyra mil nordväst om Östersund. Glösa är skapat av den oförtröttlige författaren Curt Lofterud. Det är nog ingen överdrift att påstå att Glösa är hans livsverk. Snart 87 år gammal ser han stora utvecklingsplaner för ”sitt tusen meter långa friluftsmuséum”. Du kan läsa mer om anläggningen i min tidning om Glösa från 2009. Vill du läsa ännu mera finns ytterligare tidningar, här och här och här. Dessa läses bäst efter att man spar hem filerna och läser dem i ”dubbelsidig vy” i Adobe Reader. Det finns även en tidning om TV4:s reportage.
Jag hade det stora nöjet att fotografera stora delar av bildinnehållet i en av Curts senaste böcker, som han skrivit tillsammans med Sune Bengts, Jägarstenåldern blir levande i Glösa. Boken uppmärksammas på Från bygden, en fin blogg utgiven av biblioteken i Jämtlands län.
Mina hemsidor hittar du här. Och här.
Skärmdump från bloggen Från bygden, utgiven av biblioteken i Jämtlands län.
I Glösa kan man se utsökta kopior av kläder, skor, redskap, vapen, kanoter, nät, musikinstrument, förvaringskärl, hantverk och mycket annat från stenåldersepoken. På stället finns också mängder av fångstgropar och hällristningar. Här ser vi en trio stenåldersmän inför dagens jakt med pilbåge och kastspjut. Från vänster Curt Lofterud, Allan Borgsten och Ivan Gabrielsson.
fotokursen 11 och 18 juli
Två datum är alltså spikade för mina fotokurser i juli. Häng på du också. Det finns alltid något att lära, även om kursen främst riktar sig till nybörjare som bättre vill förstå möjligheterna att skapa rent tekniskt bättre foton. Läs mer om kursen här.
Gerd vann!
Är kvinnfolket på Öland överbegåvat? Svaret måtte bli ja. Bara två timmar och 46 minuter efter att första ledtråden lagts ut slog Gerd till med rätt svar. Vi i tävlingsledningen chockades och överväldigades av detta högintellektuella blixtnedslag. Hur är det möjligt? Hur kan man tänka så rätt med så lite information? Hela redaktionen hurrar för övermänniskan Gerd, som nu får det tveeggade nöjet att bära kändisskapet med högburet huvud i mot- och medgång!
I sammanhanget kan vi inte komma från den självklara men också skrämmande frågan om hur huvudsvaga männen eventuellt är? Vi får låta frågan stå öppen så länge, men tendensen är ännu så länge ”ytterst oroande sett i ett framtida perspektiv med Ölands bästa för ögonen”…
Rätt svar: Stora Brunneby.
Lösningen: Vi kliver i kärran i Norrby (Norra Kvinneby) och rattar mot Storby (Stora Brunneby). Färden går söderut i vår vackra, buteljgröna Morgan Roadster. Vi kör i 70 kilometer i timmen och åkturen mellan de två byarna tar bara runt två minuter. När vi lämnar avfärdsbyn på Ölands ostsida minns vi att den inleds med ett slags (väder)streck. Under den korta resan slår det oss också att det i målbyn finns H2O(vatten) i borrad vertikal(brunn).
Skärpta tävlingsdeltagare ser att det i denna omgång fanns en hel del ovidkommande – förledande – information inlagd i ledtrådarna. Det kan även i fortsättningen löna sig att sålla agnarna från vetet…
Det blir ny tävlingsomgång nånstans i månadsmitten. Vinner en kvinna även då överväger jag könsbyte…
marina skönheter
Mitt första fotoakvarium är invigt med en serie bilder av två spiggar, som jag fångade i Degerhamns hamn. Jag blir förvånad över denna lilla firres grandiosa färgrikedom och skönhet. De två uppförde sig dessutom exemplariskt under tagningen. När uppdraget var slutfört blev det bil ned till hamnen och utsläpp precis där jag fångade dem. Jag har alltid varit rädd om bra fotomodeller.
Den här lilla spigghonan har koll på allt jag gör. Blicken följer mig hela tiden.
En nyfiken spigg, ungefär åtta centimeter lång. Sigma makroobjektiv 150/2,8 och blixt ovanifrån. Små bländaröppningar, 20-22. Trots dessa är skärpedjupet knappt 0,5 centimeter.
Spiggen är en rovfisk, trots sitt lilla format. Den slukar gärna gäddyngel.
Även fiskar har ”ansiktsuttryck”. Visst ser denna spigg en aning förvånad ut?
Eftersom jag håller stenhårt på de rent etiska aspekterna vid fiskfotografering krävs mycket förarbete. Vattnet ska vara fiskens ursprungsvatten, och vid användning av blixt måste det vara helt rent, vilket kräver filtrering genom melittafiler, ofta två eller flera gånger. Vattentemperaturen får inte på något sätt vara plågsam för fisken, syretillgången måste vara ok och utrymmet ”rimligt”.
Men jobbet framför kameran tröttar, hur väl man än blir omskött. Den här spiggflickan ser både less och sliten ut. En halvtimme senare simmade hon dock i havet igen. Slutet gott, allting gott…
vart är vi på väg?
1 poäng
När vi lämnar avfärdsbyn på Ölands ostsida minns vi att den inleds med ett slags streck. Under den korta resan slår det oss också att det i målbyn finns H2O i borrad vertikal.
alvarsamt 