genial kuf – döderhultarn – del I

Döderhultarn_2 Döderhultarn porträtterad av John Liljedahl 1917.

Vi lämnar Öland för en kort stund men håller oss ändå nära, på andra sidan Kalmarsund i höjd med Blå jungfrun.

Han gick sin egen väg genom livet, skulptören Axel Petersson, mera känd som Döderhultarn. Bilderna i detta och kommande inlägg är tagna på Döderhultarmuseet i Oskarshamn,

Alla skulpturer står i rätt solkiga glasmontrar vilket försvårar fotografering. Av den anledningen kan vissa av skulpturerna i min Döderhultarserie vara ”kapade”. Eventuella titlar har jag inte tagit med; verken talar för sig själva.

Flera inlägg om Döderhultarn kommer framdeles. Det är han värd.

Döderhultarn_1Hos fotografen.

Döderhultarn_06Två typiska Döderhultarfigurer, råa i formen med perfekt ”korn”.

Döderhultarn_02Ungdomsverk. Döderhultarn gick en tid i lära hos skulptören Edvard Källström, som ville ha sandpapprade, släta ytor på skulpturerna. Det ogillade Döderhultarn som var genialt expressiv och sökte de grova uttrycken i stället för konstlad förfining.

Döderhultarn_03Ungdomsverk med stark utstrålning. 

Döderhultarn_04En pampig tjur som vet sitt rätta värde. Mes använde Döderhultarn alträ för sina skulpturer.

Döderhultarn_05Djur och människor dominerade Döderhultarns motivval.

Döderhultarn_07Den som en gång skött om kreatur känner igen den märkliga samhörighetskänsla som kan uppstå mellan människa-djur och som Döderhultarn här får fram i grova hugg utan plottrande med detaljer.

Döderhultarn_08Denna betäckningsskulptur var hopplöst placerad för fotografering. Det fick bli uppifrån. Som fotograf kan man bara göra sitt bästa. Man är ingen trollkarl.

Döderhultarn_11Ett av Döderhultarns mest uppskattade motiv, beväringar som mönstrar. Man känner doften av svett och hör den tidens barska och knappa militärspråk. Och nog känns det som om lopporna kliar än i dag då man tittar på beväringen längst till höger?

Döderhultarn_09Samma skulturgrupp som ovan sedd från andra sidan.

Döderhultarn_10Det utmärglade och kanske redan döda öket sörjs av två ännu levande…

Döderhultarn_12Kanske änka? Kanske änka i kyrkbänk? Kanske änka i kyrkbänk med hårt liv bakom sig? Jag känner inte titeln. Döderhultarn kan få fram det stora med små åthävor. Här tänder några små vita fläckar känslorna. Kanske gråter hon inombords eller på riktigt? För det är väl en näsduk hon håller i?

Döderhultarn_18Oftast skildrade Döderhultarn så kallat vanligt folk. Här ett undantag: V-Gurra.

 

3 thoughts on “genial kuf – döderhultarn – del I

  1. jernis skriver:

    Javisst, det är ju V-Gurra, tänk så fel man kan ha! Kunnat satt minst en hundring på Tage D., om än en smula anakronistiskt.;-)

  2. Jeanette Skölda skriver:

    Tack för alla fina bilder, ja han var fantastisk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: