Vi har tre soffor. Utmed Kalmarsund. I nån av dem brukar vi sitta varje dag. Konsten är att sitta och titta rakt ut över sundet utan att göra någonting. Inte prata. Inte tänka. Bara vara. Vi brukar sitta en timme. Jag somnar ibland. Men bara några minuter. När jag vaknar känns livet nytt.
Om alla tog sig en timme i en soffa per dag utan att tänka skulle världen inte se ut som den gör. Det är jag säker på. Å andra sidan är det nästan allt som jag verkligen är säker på.
alvarsamt 
Vilken underbar idé…….. 🙂
Det är dessa omedvetna sekundavkopplingar som tar ca. en halv timma som gör livet så ljuvligt att leva !! J. s.pensionär.
Låter prima. Bara att fortsätta så…
Håller med föregående talare.
Ser fantastiskt ut och ”soffan” är något jag måste unna mig(i december!). Nutidsmänniskan har annars en böjelse att göra aktivitet även av avslappning och världsfrånvändhet. En kvinna beklagade sig en gång för mig hur hon fick jäkta på jobbet och senare i hemmet för att hinna med sin mindfullnesskurs på kvällen. Jag såg ingen vinstsituation av scenariot men hon betonade hur underbart hon upplevde denna medvetna närvaron efter all stress hon orsakat sig under dagen.Man behöver ju inte nödvändigtvis först göra på sig i brallan för att uppleva nöjet av att byta kläder(för att nu använda mig av en dålig liknelse), menar jag. Ibland räcker det med en soffa och att bara vara…
Just så. Annat exempel är dödssjuka som överlever. De uppskattar verkligen livet utan fet plånbok, kråmig lyxbil och andra löjliga ”påfågelexcesser”. 😉