2-0 till urbaniseringen

Alunvallen_1

Jag har bott i genuin glesbygd i mer än halva mitt liv. Jag kan inte tänka mig att bo i stad. Men ibland känns det som om framtiden på vischan kommer att bli knagglig. Medelåldern ökar och man hamnar snart på efterkälken i den tekniska och kulturella utvecklingen. Infrastrukturen imploderar. Tendensen är inte ny; folk har flyttat från land till stad under många decennier. Just nu står det 2-0 till urbaniseringen.

Inflyttningen till städer accelererar över hela världen. Därför känns det uppiggande att nån gång få läsa om folkströmmar åt andra hållet. Artikeln är snart två år gammal men förutspår måhända en framtida trend. Jag hoppas det. Kanske är det dags för en reducering till 2-1?

Alunvallen är ett exempel som gör mig fundersam. Degerhamn IF har slumrat in och den fina arenan står där som ett stumt monument över gångna tider – och över sig själv. En frivillig eldsjäl, Per Adéen, klipper gräset och håller allmän ordning. Men där utkämpas inga matcher, där finns ingen jublande publik som skriker sig hes mellan tuggorna på den kokta korven badande i ketchup.

Men det finns hopp, ty det spelas faktiskt fotboll på Alunvallen – igen!
Andreas Johansson, tidigare tränare och numera suppleant, i styrelsen för Degerhamn IF berättar:
– Vi har startat en fotbollsskola. Hittills har vi haft tre träningar för ungarna på låg- och mellanstadiet i Alunskolan.  Första gången kom 13 barn och nu senast var dom 22. Och flera träffar återstår innan det blir avslutning.

Jag ser genast en ljusnande framtid framför mig, men Andreas drar en aning på svaret då jag frågar om seniorlaget kanske återuppstår:
– Det ska mycket till för det. Då får vi börja på ruta ett igen. Men man vet ju aldrig vad det kan bli av ungarna i fotbollsskolan. Vi har redan hittat talanger…

På lång sikt finns alltså hopp om ett blomstrande Degerhamn IF igen. Trots det frågar jag mig om det var den senaste eller sista matchen vi fick se på Alunvallen i våras?

Alunvallen_3

Taggad

6 thoughts on “2-0 till urbaniseringen

  1. Torbjörn Hartman skriver:

    Bra, att du tar upp urbaniseringen i din blogg. Hoppfull är den bifogade artikeln som dock mest verkar gälla delar av Norrland, vad jag förstår. Utflyttningen från båda ändar av Öland verkar inte ha avstannat. I Södra Möckleby kan man tydligt se detta. Sommarölänningar tar över de hus som blir till salu och nybyggnationer och inflyttning av tex barnfamiljer är som störst i Färjestaden. Finns det något att göra överhuvudtaget. Kan man förbättra infrastrukturer som fibernät, vägar och dylikt, i syfte att göra det attraktivare att bosätta sig här permanent eller krävs det kanske fler golfbanor?
    Södra Öland är en fantastiskt del av Sverige, en oslipad diamant med en stor potential för ett gott boende men det krävs också en hel del samhällsbekvämligheter som gör det attraktivt.
    Är det dags att göra Öland till EN kommun med Färjestaden som primus motor?
    Tanken är inte ny men jag tror att något stort måste göras centralt. Lokalt är aktiviteten mycket stor, som i vår Hembygdsförening tex.
    Tack för initiativet!
    Hilsen/

    • degerhamn skriver:

      Det är svåra och intressanta frågor du tar upp. Själv tror jag ingenting kan komma uppifrån – från politiker och konsulter som tror sig veta allt. Viktigare är nog på sikt en ”mental attitydförändring”, få landsbygden att framstå på ett annat sätt än underutvecklad, öde, utan nöjen och karriärmöjligheter. Hur denna förändring ska åstadkommas vet i 17. Man bör nog intressera barnen för ”det synnerligen spännande livet på landet”, det som ingen stadsbo får uppleva. Barn älskar djur och natur, det vet vi med säkerhet.

      En landsbygd behöver företag. Gick Cementa omkull dog hela södra Öland inom några år. I dag kan man driva nästan vilken typ av företag som helst – var som helst, tack vare IT-tekniken. Men man kan inte locka alla slags företagare/företag till en så speciell miljö som södra Öland. Störtloppsåkande och björnjagande entreprenörer blir inte gärna ölänningar, men säkert fågelskådare, vindkraftsintresserade, dykare, vandrare, botaniker, fiskare och seglare i båt och efter kite. Man bör nog målinrikta eventuella sök efter rätt slags företagare och företag. Att det i dag inte finns fiberbredband överallt på ön är dock en hämsko av gigantiska mått. Jag skulle som företagare aldrig i livet kunna tänka mig att bosätta mig i en trakt där man måste använda stenåldersuppkopplingar för att nå omvärlden, marknaden, framtiden…

      Och då kommer vi in på det kanske allra viktigaste: Hur nå och behålla ungdomen, kanske till och med få den att flytta hit? Att då säga att ”här är toppen men det finns ingen fiber” är som att försöka ta ned månen med fjärilshåv.

      Som sagt, initiativ från ovan tror jag inte på. Jag bodde mer än 30 år i Jämtland. Där har folktappet varit stort, kanske störst i landet. I mitten av 1990-talet drog dåvarande landshövding Kristina Persson, i dag framtidsminister, igång ett projekt mot den jämtländska utflyttningen kallat Tankekraft. Över en miljard kronor pytsades på olika sätt in i projektet som syftade till att öka inflyttningen. Som i många stora projekt smög sig flum in från både höger och vänster. Det mest bestående begreppet blev för många att ”Jämtland har ren luft”. Såna smått löjliga konstateranden bör man nog avstå ifrån. Jag minns inte de enorma siffror man önsketänkte men trots ett stort folkligt och medialt engagemang blev resultatet magert: Åderlåtningen har fortsatt. 1990 var man 136 000 i länet, i dag är man tyvärr 10 000 färre.

      Summering: Skola – morötter – fakta utan flum.

      Staffanhälsningar

  2. Tony skriver:

    Du skrev ett ord.. önsketänkte i svaret ovan.Det är nog lite vad det handlar om. Företagare behövs överallt i vårt samhälle, även på landsbygden.Ett par frågor som har stor betydelse är var marknaden finns och vad som ”produceras”.Så länge det är ”ettor o nollor” kan man ha sitt företag även på landet som vissa föredrar. men om det innebär transporter av gods har logistiken en stor betydelse. Då är södra Öland en återvändsgränd. Visserligen kan du skapa kundkontakter över nätet men du har konkurrensen där också. Naturligtvis!!
    Vad talar då för ett företag på Öland ? tillverkning, service,hantverkare,för att inte tala om grundpelarna turism o lantbruk.Det sistnämnda har knoppat av till andra inriktningar
    Men grunden till det fasta boendet finns i kundunderlaget i närområdet och det är alldeles för dåligt i min mening. Företag tar in anbud över halva Sverige idag Närproducerat handlar ofta bara om det vi äter..Fick idag i brevlådan levererat från China till ett pris av 1/10-del av priset i butik. det kan tyckas illojalt men det är samma prylar.
    Att björnjägare inte har ngn marknad på Öland är uppenbart men övriga grupper du räknade upp har väl sina ingångar till det öländska landskapet alla redan.Kanske inte som företagare Utan fritidssysselsättning. D.v.s turism.
    Öland har många ”syskon” som vi gärna åker till på semester. Paralleller finns vad gäller turism och säsongsarbete.
    Angående infllytt- utflytt verkar Jämtland o Öland sitta i samma båt. Ungdomarna drar till stan. Även om det finns fiber.
    Kollar ju på dina klurigheter och ser på kartan (hitta.se) över S Möckleby att under knappen ”livsstil” visar det ofta på en åldersklass 65+ .Hur det stämmer överens med verkligheten kan jag inte yttra mig om.Inget fel i det . Är själv där snart. Men hur behålla ungdomarna. Kossorna o naturen försvinner ofta ur deras intressesfär i tonåren.
    Lite mer dynamik i åldersfördelningen är ju helt rätt. Men hur? I S Möckleby.
    Ensamkommande flyktingbarn är kanske en lösning Högaktuell..

    Hälsningar T

    • degerhamn skriver:

      Intressanta synpunkter, Tony. Tyvärr har jag nog inga svar på dina frågor. Hur ändra åldersfördelningen i byar som Södra Möckleby? till exempel. Den frågan känns svår att besvara. Men ingenting är helt omöjligt. Det finns exempelvis kommuner i norr som åkt ned på kontinenten för företagsragg och kommit hem igen med både idérika holländare och tyskar. Och de brukar verkligen trivas. Nyanlända kan givetvis också bli katalysatorer – om de får utvecklas och inte bara förvaras.

      Möjligheterna på sikt är nog ”hur många som helst”. Om företagande finns säkert mycket nytt att tänka. Människan är ett vanedjur som med eller mot sin vilja helst går i invanda spår. Det var nog det man insåg i Silicon Valley efter kriget – och gjorde nåt åt. Det slår mig nästan dagligen: Varför kom inte jag på den där makalösa förfiningen av den grej som vi alla betraktat som fullkomlig? Så är det med allt som är tillsynes ”färdigt” – det går att utveckla ännu mer.

      Landsbygden kan passa utmärkt för vissa företag, eller till och med delar av företag, exempelvis de administrativa eller kreativa/analytiska. Produktionen kan ligga nån annanstans, närmare marknaden – i Färjestaden, Mora eller Shanghai. Och lagren kan – som det fungerar redan i dag – ligga på vägarna, i tradarna. Jag vet inte mycket om hur man ska lösa avfolkningstendensen på vischan. Jag är bara livrädd för så kallade experter och konsulter som har lösningen på allt. Även politiker snackar ofta i gamla invända ramsor: ”Vi måste och vi måste och vi måste.” ”Vi måste utveckla kollektivtrafiken på Öland”, säger nån och tror att frågan därmed är löst.

      Vi måste egentligen ingenting. Men många vill mycket. Och vi bör mycket – om vi vill nåt. Därför ska vi nog ha en ödmjuk attityd inför problemen, uppmuntra nya tankebanor och försöka att se fakta och tendenser från alla håll. Till det lägger vi en skopa envishet. Då kan det bli nåt, succé eller fiasko – eller status quo.

      Ett är dock ganska säkert i dag: Det finns inte bara en lokal marknad; det finns hundra eller tusen – och de varierar över tid. Jag kan köpa en gris från Danmark eller en hårtork från Sydkorea. Men jag kan lika gärna sälja nåt dit. En pryl eller till och med en idé, en tanke, en vision. Man bör kanske oftare ta risken att dömas under den uppfordrande devisen: Tänka fritt är stort men tänka rätt är större.
      Staffanhälsningar

      PS. SvD har i dag en artikel som kan öppna våra sinnen… 😉

  3. Zeb Machahan skriver:

    High Chaparall sökte mark på Öland (http://www.olandsbladet.se/oland/high-chaparral-letar-mark-vi-tror-pa-oland/) Hur har det gått? Södra Öland har ju mest prärie/stäpp… men dom lär väl välja ”norr Öland”. Vilda Västern läge är väl i sydväst 😉

    Tack för bloggen

    • degerhamn skriver:

      Halloj Zeb och tack för din uppskattning av bloggen. Tyvärr har jag inte en susning om det du frågar om. Men nu håller jag ögon och öron öppna och återkommer i fallet om jag kan luska rätt på nåt. /Staffan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: