mot söder!

Bo Thoor, ledare för cykelledsprojektet Fyr till fyr, tittade i dag in på redaktionen, vecklade upp sina stora kartor och började rita och berätta om vad som händer med ledens fortsättning söderut från Albrunna.

– Om allt går som vi vill fortsätter vi alldeles utmed havet, förbi dom två vattendammarna nedanför Albrunna fram till ungefär Albrunnalundsreservatets södra gräns. Där går vi rakt upp mot väg 136, som vi cyklar bredvid – inte på. Efter Kristinelund bär det av rakt ned mot kusten igen. Vi smiter utmed havet ända ner till norra änden av golfbanan. Därifrån knixar vi oss vidare mellan dammen och husen utmed vägen, ned mot klubbhuset, träskofabriken och badplatsen vi Parboäng.

– Sen blir allt lite mer komplicerat, säger Bo.

Han syftar på de olika markägarna. Statens Fastighetsverk äger marken söder om Gustav X:s mur. Kungsgårdens arrendatorer har åsikter, hovet har åsikter liksom Länsstyrelsen. Och vägen ned från 136 till fyren är Trafikverkets.

– Därför kan jag inte säja så mycket om sträckningen söder om Parboäng i dagsläget. Ambitionen är att leden ska gå utmed och söder om vägen mot Ås. Hur det blir ned mot fyren får vi avvakta med. Vi har en del komplicerade frågor på den här sträckningen. Det är rödlistade djur, rödlistade växter, fornfynd, fågelliv, gamla murar och mycket annat.

Ekonomiskt är läget ok.

– Vi har i dag runt 60 miljoner kronor, berättar Bo Thoor. I år byggs inte mycket men det ska byggas desto mer 2017 och 2018. Faller alla bitar på plats kan vi kanske fortsätta från Albrunna i höst, men osvuret är bäst.

Sedan rullade Bo Thoor ihop sina stora kartor, sa mors och försvann mot nya kontakter, nya diskussioner, nya möjligheter…

AlbrunnadammHär till höger om dammen är det tänkt att fortsättningen av cykelleden ska gå vidare söderut från Albrunna. De två dammarna ska bli en med dubblerat vatteninnehåll. Vi cyklar alldeles utmed havet bort till gränsen för Albrunnalunds naturreservats södra gräns…

Taggad , , ,

10 thoughts on “mot söder!

  1. Gerd Åstrand skriver:

    Mörbylilla Strandhagereservatets norra kant tror jag det ska vara, inte Albrunnalundsreservatets södra gräns. Cykelleden är ju tänkt att ha sin sträckning mellan 136an och Kalmarsund.

    • degerhamn skriver:

      Bra att du rättar. Men jag tyckte jag hörde rätt – men kan naturligtvis ha fel. Ska snacka med Bo så snart jag kan…

    • degerhamn skriver:

      Har kikat på en mindre karta som Bo Thoor ritade in leden på. Om den är korrekt går leden upp mot 136:an precis vid Albrunna lunds södra gräns. För den som tycker att detta låter abstrakt ska sägas att Albrunna lund ligger på andra sidan av 136:an. Men som sagt, jag ska fråga Bo vid tillfälle. /Staffanhälsningar

    • degerhamn skriver:

      Projektledare Bo Thoor säger att det som står i blogginlägget stämmer. Men vi får nog ta alla alternativ med en nypa natriumklorid innan sträckningen är totalspikad. 😉

  2. Eva Y skriver:

    Toppen att få information !

  3. Gerd Åstrand skriver:

    Okey, det finns minst två alternativ han jobbar med.

  4. Torbjörn Hartman skriver:

    Det verkar hur bra som helst! Tack för denna finfina rapport.
    Med all respekt för samtliga principer för naturreservatens varande och anledningar till dess tillkomst, kan jag tycka att om man kan få lov att vandra igenom dem, borde man kunna få cykla lugnt och stilla på en liten grusväg där också. Om principen för en stadig asfalterad väg genom hela leden går det ju inte att förena med ett naturreservats allmänna värden, men det hade ju varit så skönt att ha havet nära sig hela vägen.
    Sista ordet är kanske inte sagt om denna kompromiss även om naturreservatens värden är och skall vara högt prioriterade och värderade.
    Detta är jättekul för alla vi som gillar att cykla på vårt sköna södra Öland!
    Hilsen/

    • degerhamn skriver:

      Man får väl se ett sånt här projekt som en jättelik kompromiss där en mängd intressenter vill – och delvis ska få igenom sina synpunkter. Det är väl trots allt demokratins styrka, fastän man ibland kan tycka att allt går söligt och att ingenting blir gjort med kraft och dynamik. Får man inte cykla genom naturreservat? Det visste jag inte. Vi cyklar – extremt långsamt – i Albrunna lund och åsamkar ingen skada. Många regler än nog att betrakta som anakronismer. Vill man se fördelar på sträckan Albrunna-Grönhögen blir det bra motion där leden vänder upp mot 136:an. Och det blir fin skjuts ned från den – mot havet! Själv har jag blivit asfaltälskare. Kunde den göras grön – som på vissa tennisplaner – skulle lyckan vara fullständig. Men även om jag inte får som jag vill blir jag säkert nöjd. Som sagt: Leden blir en gigantisk kompromiss. /Staffanhälsningar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: