Månadsarkiv: maj 2016

a sad story

Första världskriget är slut. Vi skriver 1920. En brittisk minsvepare är på väg hem från Finland. Man möter hårt väder och ankrar upp utanför Ölands östkust. Sjön går hög och en bärgad mina kommer i rörelse på däck… 14 sjömän mister omedelbart livet. Liken efter dem påträffas utmed Ölands stränder och begravs på kyrkogården i Segerstad. Många år senare flyttas kvarlevorna till Kvibergs kyrkogård i Göteborg.

Vid begravningen på Segerstads kyrkogård, Ölands minsta, drog begravningsförrättaren kyrkoherden Johan Ölander på sig en svår förkylning. Trots en tids sjukhusvård i Stockholm avled han i sviterna av åkomman – eller om man så vill: på grund av den tragiska sjöolyckan.

SoSad_1Kyrkoherden Johan Ölanders gravsten på kyrkogården i Segerstad. Han blev denna kyrkas sista fasta herde och bodde i prästgården alldeles intill kyrkan.

SoSad_2Den stora liggande gravstenen för de 14 omkomna britterna. Stenen har många inskriptioner men tyvärr är de i det närmaste oläsliga. 1961 flyttades sjömännens kvarlevor till Kvibergs kyrkogård i Göteborg. På den finns områden med krigsgravar, en brittisk, The Commonwealth War Graves Commission och en tysk: Volksbund Deutsche Kriegsgräbefürsorge. Dessa sköts än i dag av respektive land.

SoSad_3Den lilla metallskylten med sitt korta konstaterande är i dag den enda läsbara informationen om de 14 britterna på kyrkogården i Segerstad.

PS. Vi fick höra historien av två bröder Petersson, uppvuxna i trakten men nu boende i Kalmar. De är 70+. Deras mor och far ligger också på kyrkogården, liksom deras farmor och farfar. Vi glömde fråga efter brödernas förnamn. Kommentera gärna om du känner igen dem. Eller mejla till: alvarsamt@yahoo.se
Taggad , , ,

motgång och medgång i fyr till fyr

– Det blir ingen cykelled mellan Albrunna och strax norr om Mörbylilla. Där får man cykla på 136:an. Det berättar Bo Thoor, projektledare för det stora cykelledsprojektet Fyr till fyr.
Alvarsamt har hört sig för i bygden och fått besked att det lär kinka med markägare.

– Naturligtvis är det en black om foten för projektet, säger Bo Thoor. Nu gör vi helt om och jobbar från söder mot norr i stället. Vi smiter förbi golfhuset i Gröhögen, går väster om 136:an och ned till stranden där golfbanan slutar. Därifrån fortsätter vi genom talldungen och upp till Ventlinge. Från Ventlinge går leden väster om och intill 136:an till strax norr om Mörbylilla. Därifrån får man cykla på landsvägen fram till Albrunna och ned mot havet igen där leden åter tar vid.

Den positiva nyheten är att sträckan från Grönhögen och söderut kan bli en riktig paradsträcka. Eller vad sägs om att få cykla hela vägen utmed södra sidan av Karl X Gustavs mur? Markägaren Johan Parboäng berättar:
– Leden ska gå här mellan min fågelsjö och badstranden. Sen smiter den förbi murens västra slut alldeles nere vid havet och svänger tvärt vänster upp utmed muren fram till 136:an.

Alvarsamt vågar redan nu påstå att denna del av leden kommer att bli en av de vackraste på södra Öland. Vi cyklister har fått nåt att se fram mot!

Alvarsamts läsare kan också se fram att snart få läsa om vad Johan Parboäng tycker och tänker om sina fågelsjö- och gäddyngelprojekt, om jordbruk, om ekologisk odling, om Stomp, om jakt, om vatten, om mjölkpriser, om Öland, om…

Johan har ett projekt på var sida om ön, liksom en gård på västra och en gård på östra sidan! Johan Parboäng är som ett självspelande piano. Om sig själv säger han: – Jag diskuterar inte. Jag för monologer…

Johan_Parboäng_cykelledJohan Parboäng på den plats där cykelleden mellan Grönhögen och Ottenby ska dras, alltså mellan Johans fågelsjö och badstranden alldeles söder om Grönhögen. Leden fortsätter söder om Karl X Gustavs mur – i bakgrunden – och på södra sidan om den upp mot väg 136. En sträcka att njuta på – och av!

cykelled_ParboängMot söder! Vilket äventyr att få trampa på här mot Ottenby. Leden ska dras till höger om stängslet. Nånstans bort i dimman står fyren Långe Jan.

Taggad , , , , , ,

spaden i jorden – igen!

Sandby_Borg_2Vi ser Sandby borg från söder. Rykten säger att grävningarna vid borgen på Ölands östsida återupptas i dag. Vid Alvarsamts besök i torsdags iakttogs en grupp människor som sannolikt har koppling till sökandet efter flera pusselbitar om borgens märkliga – och blodiga – historia. Här slogs invånarna ihjäl för 1 500 år sedan. Vill du även se foton från marknivå kan du här se och läsa inlägget från vårt besök i mars.

Taggad , ,

kampen mot den dödsbringande alrunan

Den kan döda sin husbonde. Den kan skrika. Den kan göra livet surt för många, alrunan. Växten ansågs viktig vid förtrollningar och den som försökte dra alrunan ur jorden skulle ögonblickligen falla död ned. Lösningen var att binda ett rep i växten och i svansen på en svart hund. Hunden drog – och dog. Det gick alltså åt en hund för varje planta. Det förekom också att man spände en oxe för repet i stället för en hund. Även oxarna dog på fläcken.

Alvarsamt bestämde sig för – efter ett rekordlångt redaktionssammanträde där risker vägdes mot läsarintressen – att kontrollera sanningshalten i sägnerna. Lars Henell anmälde sig som frivillig till det dödliga experimentet. Anna-Britt Lagerström likaså. Båda var väl insatta i de eventuella följderna, fördubblade sina livförsäkringar och kom till dragkampen i god form, nystretchade och relativt lugna. En stor planta alruna snarades med ett rep hållande för två ton, dragarna stötte klackarna i jorden och den livsavgörande envigen inleddes…

Slå på högtalarna och hör Lars Henell, vd vid Albrunna Perenner, berätta mer om denna dödens växt för Alvarsamts utsände – och det spännande och livsfarliga uppdragningsförsöket. Klicka här.

alruna_1Den respektingivande alrunan på Lars Henells mark. Detta exemplar har en pålrot på nästan en meter så det krävs enorma krafter för att dra den ur jorden.

alruna_2Det starkaste repet i hela Albrunna väljs ut. Riskerar man sitt liv vill man komma så väl förberedd som möjligt. Vi ser Lars Henell och Anna-Britt Lagerström inför kampen.

alruna_3Trots tappra försök, mängder av svordomar och blödande skavsår i händerna satt alrunan som fastspikad i backen. Den skrek inte ens och står än i dag kvar på samma plats. Och tack vare den misslyckade rotuppdragningen lever fortfarande både Lars Henell och Anna-Britt Lagerström.

Taggad , , , , , ,

ett mörkt moln seglade in från söder och förmörkade jorden och vi trodde…

_ _ _ . Men, nej, det innehöll inget regn. Vi fortsätter att vänta…

Ölandstorka

Taggad , ,

dagens ölandsbild 179

SegerstadKyrkaKyrkan i Segerstad. Vi återvänder snart hit för att lyssna till en mycket märklig, och mycket tragisk, berättelse om 15 människors död…

Taggad

apropå vattenbristen…

SkärlövbassängPå väg ned mot Skärlövs hamn ligger denna enorma vattenbassäng, som ska användas till åkerbevattning. Måtten är enligt ”husse” Mattias Wahlström 350 x 250 meter och de tre meter höga vallarna är cirka 30 meter breda i botten, 5 på toppen. Hur mycket rymmer denna jättepool? Tja, om det och annat kan du läsa i kommande inlägg – eller vänta tills vår bok om södra Öland kommer ut. I den samlar vi pärlorna.

Taggad , , ,

dagens ölandsbild 178

skrak_DegerhamnDet är mycket fågel i Alvarsamt just nu. Men det är helt naturligt. Hela ön kacklar och piper och skorrar och visslar, och kommer inte dessa ljud och oljud från fåglar så kommer de från fågelskådare. Här en skarv i gårdagens solnedgång i Degerhamns hamn. För en gångs skull gör jag avkall på min gyllene regel att aldrig lägga motivets viktigaste del i bildmitten. Jag får försöka förlåta mig själv…

Taggad

dagens ölandsbild 177

IMG_0134Det grå till vänster om duvan är faktiskt havsvatten. Vi ska snart titta lite närmare på den här hamnen på Ölands ostsida…

Taggad

i röret…

örnenEn stor örn anföll i går Alvarsamts fotograf – inomhus! Nej då, nu överdriver vi. Fågeln hänger i taket på det nya Naturum Ottenby, som vi besökte. Ljudligt reportage med massor av foton publiceras inom nån vecka. Men först kommer inlägg om ”den skrikande alrunan” och Sune Flisas första lektion i vattensökning: Vi lär oss använda den makalösa slagrutan. Vi ska också tillbaka till gäddlekvattnet i Parboäng och titta närmare på allt intressant där i både luft och vatten. Och så blir det nog mer om vattenbristen och en del annat smått och – förhoppningsvis – gott. 

Taggad , , , ,

tro, hopp och – evtentuellt – vetande

I den tidning jag läser, Östran, skrivs dagligen om vattenbristen på Öland. Det är bra. Men intrycket av alla artiklar blir mentalt kaos. Den ena efter den andre experten får säga sin mening om läget och resultatet blir ett enda stort ”va”?

I måndags sade Bo Thunholm från Sveriges Geologiska Undersökning: ”Det finns ingen anledning till oro men man bör se det som en varning och börja fundera över vattenförsörjningen.”
Men milda Amalia, vi har ju snackat och funderat på vattenförsörjning i 40 år nu! Ska vi tänka i 40 år till?

I Östran och andra tidningar har har många sagt att läget verkligen är oroande. Några har använt orden besvärligt, problematiskt, jobbigt och att vattenfrågan på sikt måste lösas. Och några menar att det inte är så farligt, allt ordnar sig, tag det bara lugnt, sitt still i båten, det är ingen ko på isen. Jag såg till och med ett geni uttala sig i stil med ”inge fara – vi bor ju på en ö omgiven av vatten!” En logisk kullerbytta i den högre skolan.

Men i dag var det dags för krigsrubrikerna i Östran: Utan vatten går Öland i konkurs! Så blir det om vattnet tar slut. Och risken för det är påtaglig. Därpå radas följderna upp: Nödslakt, Guldfågeln klappar ihop, turismnäringen kraschar. Det blir latrinhämtning, ity vattentoaletterna blir obrukbara, etcetera, etcetera…

Denna apokalyps målades upp av Niclas Beermann, Mörbylånga kommuns tekniske chef, vid en information i går kväll.

Alla öländska politiker och kommuntjänstemän gör nog klokt i att från och med nu uttrycka sig som det klaraste källvatten i just vattenfrågan. Som medborgare kan man inte värdera ”sanningen” när bedömningarna går från inget att oroa sig för till Öland går i konkurs och nu får vi börja gå på torrdass igen – eller flytta till det hemska Sverige.

Berätta om de kommande skattehöjningarna för dygnet-runt-hämtningen av vatten i Sverige. Stäng av vattnet till dem som vattnar dag och natt, tvättar bilar och skiter i alla förmaningar. Låt dem själva hämta sitt vatten i Småland eller Göteborg. Visa nån gång lite kommunal stake, lite jävlar anamma.

Allan von Kompost
ledarskribent
Taggad , , , ,

våtmark för gäddlek

I Svenska Dagbladet maj 2014 kan man läsa att det har startats en ”gäddfabrik” på södra Öland. Fabriken är ett våtmarksområde tillhörande Parboäng gård, Grönhögen. Enligt SvD ska den översvämmade betesmarken producera mängder av gäddyngel. I slutet av sommaren töms dammen och ynglen når Kalmarsund. Låter fascinerande. Alvarsamt forskar mer i ämnet ”gäddfabrik” – och återkommer…

DSCF9502Vattensystemet har en mängd små holmar och reglerade tillflöden och utlopp. Längst upp till vänster ser vi Parboäng gård.

IMG_0133Vi tittar söderut och skymtar Kalmarsund till höger i bild. Våtmarken till vänster.

IMG_0116Gäddlekvattnet sett från den smala markremsan mellan våtmarken och badstranden i Grönhögen. Ännu vet jag inte vad de två foderautomaterna används till, kanske till utfodring av fåglar? Se dem uppifrån på bilden under.

DSCF9762Öarna med foderautomater sedda rakt uppifrån. Som synes är det botaniska livet i vattnet både intensivt och ymnigt.

DSCF9732En annan rakt-uppifrån-bild visar också den botaniska mångfalden – och en svan som ligger och ruvar i sitt rede, nere till höger i bild. Om man skulle detaljgranska originalbilden, inte denna lilla bloggversion, skulle man eventuellt kunna se nån större gädda. Gäddan leker april-maj.

IMG_0125Som gammal gäddfiskare vet jag att gäddan gillar att leka i sådana här grundvatten med mycket vegetation. Jag har själv sett hur gäddor ”slog och plaskade” under lek i Stockholms skärgård. Men det var många år sen. I dag är gäddbeståndet tyvärr decimerat i hela Östersjön. I bakgrunden Karl X Gustavs mur.

 

 


 

Taggad , , , ,

Mörbylånga VC – stänger, stänger inte, stänger, stänger inte…

Alvarsamt mejlar Lillemor Broling, verksamhetsansvarig vid Mörbylånga Vårdcentral.
Utdrag:

Hur blir det med vårdcentralen i Mörbylånga i sommar? Hålls den öppen eller klappar den ihop?

Taggad ,

mikroperspektiv

En underbar artikel går i dag att läsa i Östran. I korthet: Ölands vattenförsörjning var på väg att lösas redan för 40 år sen genom projektet Sydostvatten. Ölandsbron byggdes med utrymme för tre ledningar som skulle föra vatten från Småland. Grundvattnet var i botten. Läget var akut. Men så började det plötsligt regna! Öländska kommunpolitiker sa nej till fortsatt medverkan.

Så kan det gå.

Det finns vissa likheter med försvaret:
– Oj, titta en rysk ubåt!
– Nu måste vi upprusta!
– Nej, nu försvann den!
– Då behöver vi inte upprusta!

Taggad ,

dagens ölandsbild 176

DSCF9690I Dagens Ölandsbild 175 berättade jag inte vad jag skulle fotografera från luften. Men nu gör jag det: Lekvattnet för gädda vid Parboängs gård, det mörka vattnet i botten av bilden. Det specialinredda och reglerade lekvattnet ligger alldeles bakom badstranden i Grönhögen. Ytterligare några bilder av detta intressanta gäddprojekt publiceras snart i Alvarsamt. Ännu flera kan du småningom se i den bok om södra Öland som vi sedan en tid jobbar på…

Taggad