I den tidning jag läser, Östran, skrivs dagligen om vattenbristen på Öland. Det är bra. Men intrycket av alla artiklar blir mentalt kaos. Den ena efter den andre experten får säga sin mening om läget och resultatet blir ett enda stort ”va”?
I måndags sade Bo Thunholm från Sveriges Geologiska Undersökning: ”Det finns ingen anledning till oro men man bör se det som en varning och börja fundera över vattenförsörjningen.”
Men milda Amalia, vi har ju snackat och funderat på vattenförsörjning i 40 år nu! Ska vi tänka i 40 år till?
I Östran och andra tidningar har har många sagt att läget verkligen är oroande. Några har använt orden besvärligt, problematiskt, jobbigt och att vattenfrågan på sikt måste lösas. Och några menar att det inte är så farligt, allt ordnar sig, tag det bara lugnt, sitt still i båten, det är ingen ko på isen. Jag såg till och med ett geni uttala sig i stil med ”inge fara – vi bor ju på en ö omgiven av vatten!” En logisk kullerbytta i den högre skolan.
Men i dag var det dags för krigsrubrikerna i Östran: Utan vatten går Öland i konkurs! Så blir det om vattnet tar slut. Och risken för det är påtaglig. Därpå radas följderna upp: Nödslakt, Guldfågeln klappar ihop, turismnäringen kraschar. Det blir latrinhämtning, ity vattentoaletterna blir obrukbara, etcetera, etcetera…
Denna apokalyps målades upp av Niclas Beermann, Mörbylånga kommuns tekniske chef, vid en information i går kväll.
Alla öländska politiker och kommuntjänstemän gör nog klokt i att från och med nu uttrycka sig som det klaraste källvatten i just vattenfrågan. Som medborgare kan man inte värdera ”sanningen” när bedömningarna går från inget att oroa sig för till Öland går i konkurs och nu får vi börja gå på torrdass igen – eller flytta till det hemska Sverige.
Berätta om de kommande skattehöjningarna för dygnet-runt-hämtningen av vatten i Sverige. Stäng av vattnet till dem som vattnar dag och natt, tvättar bilar och skiter i alla förmaningar. Låt dem själva hämta sitt vatten i Småland eller Göteborg. Visa nån gång lite kommunal stake, lite jävlar anamma.
alvarsamt 