Sommarlovet är slut. Nu börjar allvaret runt alvaret igen. Vi inom koncernledningen är i dag mycket glada över att kunna hälsa vår gamle medarbetare Sune Flisa välkommen åter, denna gång som ledarskribent. Vi tar därmed en uppenbar risk, ity det är med Sune som med vädret. Man kan aldrig veta trots noggranna prognoser och väl övertänkta beslut. Sunes absoluta krav för publicering av ledaren var dels 100 000 svarta i näven, dels ingen som helst ”rättning, justering eller censurering”. Vi tog tjuren vid hornen och sa ja. Välkommen, Sune!
Allan von Kompost
koncernchef (åtminstone dagen ut)
* * *
Trafiken får här dundra fram i 70, trots korsande cykelled med många cyklister, även med småbarn i ”släpkärra”.
Sommartid kör här en bil var tionde sekund. Mitt på dagen ännu oftare. Dessutom finns utfarter på båda vägsidorna.
Efter att i all hemlighet ha sommargästat min barndoms Öland iklädd kamouflagedräkt är jag åter tillbaka i Shimla, Indien. Och det är jag tacksam för, ity det jag upplevde i mitt gamla hemland har satt hemska ärr i själen under min resterade jordevandring. Öland har förvandlats från ett Schlaraffenland till ”den skeva maktens enklav”.
Landshövdingen svarar icke på för öborna fantastiska förslag om pengabesparingar för vattenletning. Sjukvårdsansvariga svarar ej på enkla mejlfrågor om vårdcentralers eventuella framtida existens. Landstingspolitiker svarar ej på mejl trots att de i mycket detaljerade mejlpolicys måste göra det. Chefer håller med om att så ska allt funka, men gör inget när man påtalar att det inte funkar. Kommunen hänvisar medborgarförslag om att rädda de öländska almarna till pågående utredning. Nya fartbegränsningar genom Degerhamn verkar gjorda med tärning, slumpgenerator och en skvätt vodka. Länsstyrelsen fattar ständiga Kalle-Anka-beslut, vare sig det gäller hastighetsbegränsningar eller ställplatser. För övrigt verkar det som om ett fåtal gnällspikar endast lever för att stoppa nästan alla öns utvecklingsmöjligheter. Allt ska vara som på farfars tid! Förändringar är livsfarliga.
Läser en stort uppslagen nyhetsartikel i Shimla News (undrar förresten om den inte är snodd ur Östra Småland): Länsstyrelsen säger nej till att sänka hastigheten genom Albrunna. Det finns ingen anledning, menar ansvariga. Undrar om lustigkurrarna på Länsstyrelsen vet var Albrunna ligger? Har de cyklat genom byn i juli månad när varannan upphottad pärlbandsbilist ska om dig i minst 70 knutar även om det kostar dig livet, eller åtminstone hälsan, cykeln och en längre sjukhusvistelse? Det går att virtuellt övningsköra genom byn här. Ska det behövas en dödsolycka innan sömnmedlet går ur kroppen på maktens cykloper vid kaffekopparna fem mil bort?
Och apropå hastighetsbegränsningar… Här i Shimla har vi inga eftersom oxarna går i högst 4 kilometer i timmen, kamelerna i 5 och korna inte alls. Mitt förslag: Skrota alla hastighetsbegränsingar även i Sverige. Ingen bryr sig ändå om dem. Jag tillbringade några sommarveckor hos min broder Kjell-Elvis vid Torngårdsvägen. Där råder 40 kilometer i timmen men trafiken går i 70 till 120, eftersom alla vet att poliskåren har flyttat till Skåne och de som inte följt med dit har slutat. Även bussar och tung trafik dundrar på som om det vore sista chansen att slå nytt världsrekord sträckan Torngård-Södra Möckleby. Nej, fram för nytänkande. Släpp farten fri! Men vid minsta förseelse säljs bilen på auktion – omedelbart vid vägkanten. Och körkortet makuleras för eviga tider.
Jäklar vad lugnt det skulle bli. Som i Shimla!
hälsningar Eder
alvarsamt 
Farten är fri!?
Albrunna är en alldeles för vacker by för att få fri fart genom. Det är en alldeles för känslig trakt för att få köra i sjuttio km/h genom ens. Samtidigt måste det finnas en enhetlighet i synen på den maximerade hastigheten genom områdets alla orter/byar. Anses det att 40 km/h är lämpligt för en by måste det också gälla de andra.
Det finns ,som väl är, ingen organiserad vägstruktur genom Albrunna, men om synen på maxhastigheten står kvar, anser vi, att något bör göras. Det kan byggas små bulor, anläggas hastighetssänkande böjar, upphöjda gångbanor, speciella cykelbanor, avsmalnande vägbanor med övergångsställen eller en separation av de olika fordonsslagen. Det finns ställen där man har grävt ned bilvägbanan. I detta fall grävs biltrafiken ned från strax söder om Södra Möckleby och släpps upp igen vid Mörbylilla. Sedan kan ju cykeltrafiken förflyttas till egen väg lite längre västerut.
Det finns många möjligheter men kravet från oss på sänkt hastighet genom den vackra Albrunnabyn består!
Hilsen/
Bäste herr Hartman.
Vi har varit i kontakt med gode Sune genom en gammal upphottad telefax. Han hälsar kort och gott: ”Läs detta och du förstår både livets eventuella mening och fartsättarnas utstuderade inkompetens.” En stund senare hörde Sune av sig igen – ett uppträdandemönster vi på redaktionen känner igen. Denna gång telegraferade han – från Shimla: ”I Sverige råder i princip redan fri fart, eftersom ingen övervakning finns. Jag ska senare visa resultatet från mina mycket vetenskapligt gjorda hastighetsmätningar på Torngårdsvägen, där runt 50 körkort skulle beslagtagas per dygn om bara någon liten koll gjordes av osynlighetspolisen. /indiska lyckönskningar till er alla, Sune”
Ja, så skriver han… Vi på redaktionen vet inte vad vi ska tillägga.
Allan von Kompost
redaktionsvaktmästare