Matchar för: “Albrunna Perenner” …

djävulsklon kopplar greppet i albrunna!

Lars Henell vid Albrunna Perenner skapar botaniska sensationer på löpande band. 2013 var han ensam i landet om att sälja Bukiniczia cabulica. I år är slagnumret Djävulsklon, en rar blomma som bara växer på några få ställen i södra Europa.

Att Lars har fått fram några få exemplar av den vackra blomman är onekligen en botanisk sensation.

Klicka här för att höra Lars Henell hålla med.

Djävulsklo_bästLars hittills enda blommande exemplar. De mikroskopiska hålen in till blommerna sitter högst upp i de mörka blomspetsarna. Hålen är knappt urskiljbara för blotta ögat. Därför kan blomman bara pollineras av en enda insekt. Vilken det är vet varken Lars Henell eller Alvarsamt.

uppifrånDiametern på blomman är hittills bara nån dryg decimeter. I nuläget har Lars endast något tiotal exemplar till försäljning. Först till kvarn…

Taggad ,

Vardag i Albrunna, del II

Vi fortsätter vår spaning efter de år som flytt – i Albrunna, den lilla byn på Ölands västsida. Där har Lars Henell ett bymuséum på gården till sin affärsrörelse Albrunna Perenner. Här inne finns tusentals minnen och många fakta om de dagar som aldrig kommer tillbaka.

Olle Axelsson och hans morbror Knut Olsson. Hästen blev den sista på gården innan traktorerna tog över. Men pendeln slår. I dag har sonen Berth och hans sambo Ingela hästar igen.
 
Otto Olsson, morfar till Olle på bilden ovan, drev gården tills sönerna Knut och Ture tog över. Otto var byns sista byordningsman. Här står han tillsammans med Selma Jakobsson, mjölkerska på gården.
 
Bygdeorginalet Viktor Nilsson tillsammans Axel Olsson, som led av den märkliga sömnsjukan. ”Ibland stod han bara och sov en liten stund lutande sig över ett handredskap”, skriver Walle Dickson i dokumentationspapperen. Hör Tage Nilsson berätta om Viktor Nilsson för Lars Henell och Alvarsamts utsände. Som grädde på moset lägger Tage till en historia om den erkänt duktige historieberättaren Gustav Granberg. Den handlar om hans Ölandssnipa, och du kan höra den här.
 
Fyra män i ett traktorekipage: Erik Henell, Olle Johansson, Lill-Nisse och Stor-Nisse, de senare döpta efter kroppshydda. Maskinen efter traktorn är en självavläggare. Den slagna säden fick bindas ihop manuellt. Senare kom självbindaren, som både slog och band ihop nekarna (kärvarna). Foto från 1931.
 
Till höger Göta Bergman i änglalik konfirmationsklänning. Hon dog i mitten av 1990-talet. Till vänster ser vi att Tage Nilsson varit framme med kameran igen. Stora delar av byns moderna historia har passerat genom hans objektiv.
 
Referat av Tage Erlandertal i Albrunnalund 1960. Tage Erlander blev riksdagsman 1932 och statsminister 1946, en post han hade i 23 år, den längsta tid som en regeringschef oavbrutet har suttit i någon parlamentarisk nation. Han dog 1985, 84 år gammal.
 
Småannonser i Från våra bygder. Långt ned ser vi en annons från John Nilsson, också kallad ”John i Muren”, som höll igång sin affär i nästan ofattbara 75 år.
 
Mannen bakom disken i Trofast filial i Albrunna heter Bert Söderqvist. Han flyttade senare till Stockholm. I tidningen Rekordmagasinets Idrottsalbum nummer 35 från 1957, finns bild av det svenska fotbollslandslaget. Vi ser, stående från vänster: Gösta Löfgren, Torbjörn Jonsson, Gunnar Gren, Henry Källgren, Åke Johansson, Gösta Sandberg. Knästående från vänster: Olle Håkansson, Orvar Bergmark, Kalle Svensson, Sven Axbom, Sigvard Parling. Landslagets resultat mellan 1950 och 1959 kan du se här.
 
En liten orts uppgång och fall. Men så var utvecklingen över hela landet från andra världskriget och framöver. Och ordet ”fall” är överdrivet. Albrunna finns fortfarande kvar!
 
Hjalmar Jaensson hette dåtidens taxichaufför i Albrunna. Man ringde honom på nummer 94 när man hade ”behov av bilskjuts”. Hjalmar var också slaktare.
 
Denna eleganta bil var den första i trakten. Tage Nilsson vill minnas att den köptes av antingen Gustaf Johansson eller Kalle Wahlgren, som lär ha haft taxirörelse med bilen. Senare sålde han rörelsen till Hjalmar Jaensson, se fotot ovanför detta. Tage Nilsson minns när en skock kor stångade sufletten sönder och samman. Korna tillhörde Einar, bror till Hjalmar. Efter incidenten mötte Tage den hulkande Hjalmar som berättade vad som hänt med den exklusiva sufletten och dess bågar: – Den ena pekar hit och den andra pekar dit och dom andra pekar åt helvete!” Passagerarna i bilen heter från vänster: Hildegard Johansson, Hulda och Albert Petersson och Karl Sterner. Chaufför: Gustav Jansson.
 
Elly Nilsson Blom heter tjejen på motorcykeln med registreringsnummer H1578. Platsen är Albrunna och året är 1934. Elly körde bil även efter att hon fyllde 90 och är enligt Tage Nilsson närmare 100 i dag.
 
Här ovanför halmbalen i museet samsas korpral Roth och två skolklasser från Albrunna med dåtidens filmstjärnor Elisabeth Taylor och James Dean. Fotona nedan är delförstoringar av ovanstående. 
 
Ett foto utan minnesanteckningar. Kanske en skolklass i Albrunna från 1950-talet?
 
Så här såg en söndagsskoleklass ut i Albrunna i slutet av 1950-talet. Lägg märke till de två främre ungarnas totala ointresse för fotografens förehavanden.
 
”Museiintendenten” själv, Lars Henell, i pastor Simonssons soffa från prästgården i Gårdstorp. I bakgrunden skymtar en av museets två entréer. Hör Tage Nilsson berätta om sin mamma och pastorns sista dop. 
 
 
Taggad ,

Albrunna förr och nu, vardagsliv

Hur såg vardagen ut i Albrunna förr i världen? Bymuseet ger en bra fingervisning. Låt oss titta in där, i ”Albrunna förr och nu”!

Albrunnas vardagshistoria inom glas och ram. Nere till vänster brinner valborgselden, i mitten monteras bryggan och till höger firas Växt- och vårmarknad på Torget. Uppe till höger har vi en samling bussresenärer, som syns bättre i nedanstående delförstoring.
 
Prydligt uppställda för fotografering, prydligt klädda för bussresa är dessa albrunnabor på upptäcksfärd någonstans ute i stora, vida världen…
 
Längre ut i världen än till Degerhamn ville måhända denne yngling, Lars Henell. Eller räckte lilla Albrunna till? Läs och begrunda. I dag driver Lars Albrunna Perenner – och bymuseet – om nu någon inte vet.
 
En radioapparat blev under tidigt 1900-tal ett måste. Axel Holstensson var förutseende. Han startade företaget Luxor två år innan Radiotjänst bildades 1924 och startade sina sändningar den 1 januari 1925. De följande åren kunde allt flera lyssna på farbror Sven och andra.
 
Glaskonstnären Erik Höglund ägde under 1960-talet två grisar tillsammans med sin partner Monica Backström, också hon glaskonstnär. Svinen blev med tiden alltmer lika vakthundar, och de åkte gärna bil tillsammans med husse och matte. De sällskapliga grisarna, ursprungligen en gåva på en vernissagefest, gick fria på tomten i Albrunna och nöffade och njöt av livet. 
 
Med slagruta tog Edvin Karlsson ut runt 500 brunnar på Öland. Inte vid något tillfälle missade han. Målningen är gjord av hans dotter Ann-Marie Karlsson. Den är skänkt till museet av Hasse Karlsson.
  
Havsörn och stare. Lyssna här på hur Tage Nilsson äntligen lyckades komma tillräckligt nära för att fotografera örnen. Tage berättar själv.
 
Gård nummer 5, här med 360 års väldokumenterad ägarhistoria från 1640 till 2000.
 
Grisen slaktas. Vi ser Hjalmar Jansson, Johan Engström, Matilda Engström, Birger Nilsson och Ingrid Falk. Lantbrukaren framför välten är Nils Henell, pappa till Lars.
 
Albrunna 1947. Listan med telefonabonnenter omfattar 27 namn. Ville man till Förlossningshemmet slog man 47. Handlanden Karl Trofast hade ett kort och bra nummer: 6. Butiksfilialen i Albrunna svarade på nummer 30.
 
Trofasts butiksfilial i Albrunna med telefonnummer 30, fotograferad i helikopterperspektiv. Senare bodde här Sigge Samuelsson. I dag bor familjen Koblanck där.
 
Han byggde stora han byggde små, han byggde några med segel på…
 
Ottilia och Edvard Andersson. Ottilia var helt blind sedan ungdomen. Hör Tage Nilsson berätta om den fruktansvärda orsaken.
 
Alfred Berggren var en av tre albrunnabor som seglade jorden runt med fartygen Vega och Vanadis i slutet av 1800-talet. Alfred dog ungefär 1930. Forskaren Otto Nordenskjöld lyckades med sitt fartyg Vega segla genom Nordostpassagen 1878-1880. Vega deltog också i Vanadis världsomsegling 1883-1885. Notabelt är också att man hos Trofast kunde köpa tio tvålar för en krona och femtio öre.
 
Emma Jansson i Albrunna fyller 70. Hör Tage Nilsson berätta mer. 
 
1993 startade Eva Matthis och Walle Dickson Galleri Karneval i glaskonstnären Erik Höglunds gamla ateljé i Albrunna. 
 
Sotare August Palm i Albrunna var känd för att vara ”slängd i käften”. Han var gift med Tage Nilssons mormors faster och han dog runt 1930. Hör Tage berätta historien om August Palm i uppdrag på Ölands östsida
 
Tage Nilsson minns och berättar för bland andra Lars Henell till vänster – och för dig.
Taggad , ,

Vi gläntar på dörren till albrunna förr och nu

Framöver kommer flera inlägg att handla om bymuseet Albrunna förr och nu hos Lars Henell, mannen bakom Albrunna Perenner. Museet är inrett i ett hus från 1700-talet och rymmer massor av intressanta foton, tidningsklipp, förteckningar, reklam, skivor, prylar och arkeologiska fynd från den lilla byn på Ölands västsida.

En betydelsefull man i sammanhanget är Tage Nilsson, också han från Albrunna. I dag är han 80 och fortfarande nyfiken på livet och den tekniska utvecklingen. Tage är foto- och datafreak och har fotograferat det mesta som hänt i byn. Dessutom är han ett socialt geni; han känner allt och alla. Därför blir Tage Nilsson vår livs levande ciceron när vi vandrar runt i museet.

Nedan ser vi Lars Henell och Tage Nilsson utanför entrén till museet, där de skrattar åt gemensamma minnen.

Till vänster innanför entrén ser vi den arkeologiska avdelningen. Den består av fynd som Lars Henell har gjort under åren – utan att egentligen anstränga sig. – Det finns många föremål i jorden, berättar han. Vill man hitta så gör man det. Jag vet bönder som är intresserade av historia. Dom hittar grejor så snart dom kommer ut på fälten. Dom som inte är intresserade hittar aldrig minsta grej. Kuriosa: 1339 skrevs Albrunna som Eluæbronh och precis 200 år senare som: Allebrænne
 
Till höger finns avdelningen ”nöjen” med mängder av klipp om artister som har gästat Albrunna. Utan att överdriva vågar man påstå att publikrekordet slogs för bra länge sedan…

I kommande inlägg gräver vi först ned oss i myllan och ser vad vi hittar där. Senare tittar vi närmare på nöjeslivet i byn. Det blir också inblickar i albrunnabornas vardag – ”dagar som slutligen bildar ett liv”…

Här kan du förresten höra Tage Nilsson berätta om sin enorma båt som han byggde själv på kvällarna efter jobbet på Cementa – och om flera sorters fiskar som det förr fanns massor av…

Taggad ,

Palme i Albrunna

Södra Ölands Trädgårdsvänner hade i går vårsäsongsavslutning med föredrag av ordföranden Sandra Brunsberg i Albrunna Perenners bymuséum i Albrunna. Jo, det är sant. Det finns ett bymuséum där, även om museiföreståndaren själv, tillika perennodlaren och evenemangskreatören Lars Henell som vanligt är varsam med de värderande orden.

Allt blir – lyckligtvis! – inte som man räknar med. Jag hade tänkt slå mig ned i en skön stol inne i kolmörkret och drunkna i vackra trädgårdsbilder för att senare gå hem och, iklädd de italienska färgerna, slå Tyskland med sisådär 2-0 i EM-fotbollen. Men icke. Jag fick ett hostanfall och behövde frisk luft ute i trädgården…

Då såg jag den ”på riktigt”: Trädgården! Maken till prunkande, sovande, slingrande, krypande, explodernde färg och form kan inte finnas på hela Öland.

Hela ”butiken” är helt betagande. Mer om den i kommande inlägg…

Föredraget fortsatte inne i den fullbesatta lokalen medan jag fotograferade den ena märkliga växten efter den femte ute i det fria när jag plötsligt fick en märklig perenn i sökaren: Hans Karlsson, barnfödd i byn, numera boende i Mörbylånga.

– Jag hör ändå ingenting där inne så jag gick också ut, sa Hans.

– Och vem är du? frågade jag.

– Jag är Hans Karlsson och är född här i Albrunna. När jag var liten var vi nittio ungar här, i dag är dom nog inte ens fem.

– Oj, sa jag.

– Ja, han rakt över vägen där nere hade fjorton ungar. Dom kunde förr. Vi hade fotbollsplan ute på alvaret, jag tror du fortfarande kan se stolpfästena om du letar.

– Aha, sa jag. Det var som…

– Jag var dräng på gården där borta vid Mörbylilla. Men sen åkte jag till Stockholm. Där var jag i tjugo år. Jag kände en fiskhandlare där Globen ligger nu. Han festade upp hela butiken. Han fick sälja. Tja, det var ont om jobb här.

– Jag förstår det, sa jag.

Olof Palme tyckte mycket om min bok, sa Hans Karlsson.

– Hm, bok? sa jag.

– Ja, han gillade den, Olof Palme. Vi sågs flera gånger och kom bra överens. Vi delade samma politiska uppfattning, om så man säjer, sa Hans. Vi sågs både här på Öland och i Stockholm. Och han sa alltid att han gillade boken.

– Jaså, sa jag. Vilken bok är det?

– Ja, du ska få den av mej sen. Den ligger där inne där dom sitter och lyssnar nu.

– Man tackar, sa jag.

– Jag kände Lennart Risberg också, proffsboxarn du vet. Kände du honom?

– Nä, sa jag.

– Lennart var bra. Och så kände jag Hans ”Virus” Lindberg, förbundskaptenen för Tre Kronor, du vet. Kände du honom?

– Nä, sa jag.

C-G Hammarlund var också bra. Vi var bundis. Minns du bilradion?

– Visst, radioprogrammet! sa jag.

– Det var roligt i Stockholm, men nu känner jag inte igen mej där, sa Hans Karlsson. Numera åker jag mest runt och underhåller…

– Underhåller? sa jag.

– Ja, jag läser dikter och berättar historier ur mitt liv. Mest på Öland och i Småland. Jag minns förresten hur en kompis till mej här i Albrunna stal en flaska brännvin av sin farsa. Vi gick ner till stranden där, säger Hans och pekar mot havet. Kompisen drack inte så mycket men jag… Och jag blev kanonfull, förstår du. Och det bar sej inte bättre än att…

Hur historien slutade får vi ta en annan gång. Hans tar några prövande dansanta steg. Nu blir det dikt! Lars ”Perennen” Henell ansluter och i det röda ljuset från solnedgången över Kalmarsund läser Hans Karlsson ur minnet dikten Turisten 1975 ur diktsamlingen Karameller. Och han läser med inlevelse…

Tre minuter senare: Applåder!

Jag skulle gå på föredrag om trädgårdsfrågor. I stället blev det Hans Karlsson. Och om Albrunnafylla. Och om Olof Palme och proffsboxaren Lennart Risberg och puckgeniet Hans ”Virus” Lindberg. Och så diktläsning på det…

Så kan det gå.

Taggad ,

Växtmarknad i Albrunna

– Det är tionde året på raken vi kör marknaden, berättade Lars Henell, till vardags växtodlare i sitt bolag Albrunna Perenner, där Alvarsamt hälsade på redan 13 maj. Lars hade många både rara och vanliga växter på sitt bord, omringat av intresserade med mer eller mindre gröna fingrar.

Man hade tur med vädret. Solen sken och vinden rörde om ordentligt i klorofyllen på ”Albrunna torg”. Krukor med blommor bytte ägare, krukor såldes och krukor köptes. Men trivseln och umgänget var förstås viktigare än affärerna. Och fikat smakade mumma på ljugarbänk och runt kaffebord.

Lars Henell ger mig en fin växt, en rosa maskros! Erika från Mörbylånga kommer till marknaden varje år.
 
Stilstudie av albrunnabon Richard Koblanck bakom sin ”blomdisk”.
 
Besökarna var i alla åldrar. Omgivande syrenbuskar dränkte ”torget” i mycket passande väldoft.
 
Den initierade kunde fynda i det stora utbudet. Priserna var ”mikroskopiska”.
 
Kaffet smakade bra och snacket gick, inte bara om växter… 
 
En perenn och en kaka. Och en blomma på den. Och så en påtår!
 
– Nej, jag vill inte vara med på bild, sa Erika och använde sitt allra tydligaste kroppsspråk för att visa att hon menade allvar. Vad hon inte visste var att jag plåtat henne långt tidigare.
 
– Den där växten kräver nästan ingenting. Den kan du bara inte misslyckas med, säger Lars Henell, till vänster.
 
Min raritet, den rosa maskrosen, fick åka cykel hem. Den gick precis ned  i hållaren för en andra vattenflaska.
Taggad

kampen mot den dödsbringande alrunan

Den kan döda sin husbonde. Den kan skrika. Den kan göra livet surt för många, alrunan. Växten ansågs viktig vid förtrollningar och den som försökte dra alrunan ur jorden skulle ögonblickligen falla död ned. Lösningen var att binda ett rep i växten och i svansen på en svart hund. Hunden drog – och dog. Det gick alltså åt en hund för varje planta. Det förekom också att man spände en oxe för repet i stället för en hund. Även oxarna dog på fläcken.

Alvarsamt bestämde sig för – efter ett rekordlångt redaktionssammanträde där risker vägdes mot läsarintressen – att kontrollera sanningshalten i sägnerna. Lars Henell anmälde sig som frivillig till det dödliga experimentet. Anna-Britt Lagerström likaså. Båda var väl insatta i de eventuella följderna, fördubblade sina livförsäkringar och kom till dragkampen i god form, nystretchade och relativt lugna. En stor planta alruna snarades med ett rep hållande för två ton, dragarna stötte klackarna i jorden och den livsavgörande envigen inleddes…

Slå på högtalarna och hör Lars Henell, vd vid Albrunna Perenner, berätta mer om denna dödens växt för Alvarsamts utsände – och det spännande och livsfarliga uppdragningsförsöket. Klicka här.

alruna_1Den respektingivande alrunan på Lars Henells mark. Detta exemplar har en pålrot på nästan en meter så det krävs enorma krafter för att dra den ur jorden.

alruna_2Det starkaste repet i hela Albrunna väljs ut. Riskerar man sitt liv vill man komma så väl förberedd som möjligt. Vi ser Lars Henell och Anna-Britt Lagerström inför kampen.

alruna_3Trots tappra försök, mängder av svordomar och blödande skavsår i händerna satt alrunan som fastspikad i backen. Den skrek inte ens och står än i dag kvar på samma plats. Och tack vare den misslyckade rotuppdragningen lever fortfarande både Lars Henell och Anna-Britt Lagerström.

Taggad , , , , , ,

i röret…

Allt går inte alltid som man tänkt sig. Några inlägg som redan skulle vara publicerade väntar just nu på klartecken från censuren.

Snart återupptar vi vattenletningskursen och lär oss hantera slagrutan på rätt sätt. Kursen är redan genomförd och så mycket kan sägas att Sune Flisa hittade enorma mängder läckert vatten – långt innan det senaste regnet ramlade ned och chockade en torrlagd kommunledning/länsstyrelse.

Vi ska också till Albrunna, till Albrunna Perenner, för att där uppleva upptagandet av den fruktansvärda växten alrunan. Men hur är det man säger inom den botaniska världen? Den som väntar på nåt läskigt väntar aldrig för länge!

Alvarsamt gör också en längre avstickare och lämnar södra Öland för en stund… Ja, vi lämnar till och med det förfärliga Sverige. Mer säger vi inte nu.

Allan von Kompost
reporter, chefredaktör

 

Taggad ,

några dagars blogguppehåll…

På grund av lite ditten och lite datten tar bloggen ledigt några dagar. Men sen kommer inlägg om skräckväxten hos Albrunna Perenner och återinvigningen av Naturum Ottenby. Sen ska vi uppmärksamma en av landets främsta satiriker som snart visar sina underbart roliga örfilar och käftsmällar på ett kafé på södra Öland – en salong du inte får missa. Vem är han? Vad heter cafeet? Alvarsamt berättar – snart.

Det inlägget följs av bloggens hittills absolut längsta – med kanske 50 foton…

Njut av solen. På söndag kommer regnet. 😉

i röret…

På förekommen anledning, som det brukar uttryckas då man vill säga någonting av vikt…

Alvarsamt genomförde under veckoslutet ett fantastiskt biologiskt och botaniskt experiment tillsammans med handelsträdgårdsmästare Lars Henell, Albrunna Perenner. Försöket gick ut på att med mänsklig handkraft – medelst snara på grov tross, dra ett exemplar av den antika växten alrunan ur jorden, något som i de bokliga hävderna brukar benämnas som ”uppenbart självmord”. De historiska texterna rekommenderar i stället att plantan slitas ur jorden av hundar eller oxar och att markägaren håller sig på avsevärt avstånd från uppdragningsplatsen med igenproppade öron och ögonbindel. Ingetdera av dessa kriterier uppfylldes under söndagens botaniska och audiologiska försök, varför vi på Alvarsamt har haft morgonmöte om publicering eller inte av det kanske blodigaste reportage vi gjort genom alla tider. Publiceringssidan vann med två ynka röster: 138-136.

Dock vill vi varna alla känsliga läsare för att läsa inlägget utan starka solglasögon och att INTE slå på högtalarna, ity de ångestskrik som plantan levererade har orsakat sprängda fönsterglas, knäckta flaggstänger och bortblåsta tak i den – tidigare – så idylliska byn Albrunna.

Allan von Kompost
redaktionschef
Taggad , , ,

upp för att ta ned – II

Den stora gårdsalmen vid handelsträdgården Albrunna Perenner anfölls av almsplintborren 2014. Två år senare är den stendöd – i almsjukan. Det var bara för handelsträdgårdsmästare Lars Henell att ringa de hårda gossarna i Arborist Öland för att ta ned större delen av trädet. För ett smittat träd finns ingen bot.

arboristerna_7Det första momentet i en fällning är att kasta upp en plugg i en tunn lina runt en gren eller klyka. När pluggen kommer ned igen är det bara att fästa själva säkerhetslinan – och hissa upp den och göra fast nere på backen. Här är Christoffer Wernersson är klar för uppstigning. För den oinvigde är det svårt att förstå hur alla linor, karbinhakar, knopar och taljor fungerar tillsammans. Men det gör de!

arboristerna_9Det ser så enkelt ut när Christoffer börjar ”luftklättra” uppför en av stammarna. Notera den hängande motorsågen – som ”alltid” startar på första rycket. Att sitta uppe i en trädtopp och försöka bli vän med en ”bråksåg” är en mardröm.

arboristerna_2En arborist måste hela tiden vara med på noterna. Jobbet är ingenting för den som då och då drömmer sig bort. En sån dröm kan bli den sista…

arboristerna_3Vänstra stammen är kapad till önskad längd. Lars Henell valde att lämna så här mycket kvar för den vackra murgrönans skull. – Men trädets mjukt skuggande funktion är borta för alltid, suckar han.

arboristerna_6Lunchen är över. Cristoffer Wernersson och Fredrik Stålgren gör sig beredda inför andra halvlek. Nu ska den högra stammen fällas. – I dag klättrar jag och Fredrik är på backen, berättar Christoffer. I morgon byter vi. Vi turas om för att hålla alla kunskaper så levande som möjligt.

arboristerna_8Christoffer ”apar sig”. Det går snabbt uppför stammen. En meter tar bara runt tre sekunder. Väl uppe börjar kapningen, först av mindre grenar och kvistar – även med handsåg. Sedan tar man sig nedåt och mot de allt kraftigare grenarna. Stammen kapas bit för bit.

arboristerna_1En bit murgröna strök med när denna Y-stam fick stryka på foten. Allt som sågas av firas i rep. För extremt tunga grenar eller stamsektioner finns en speciell fästanordning nere på marken. – Innan vi köpte den fick jag vara motvikt, berättar Fredrik. Ibland var stambiten mycket tyngre än jag – då var det iväg uppåt!

arboristerna_4Fredrik Stålgren, Lars Henell och Christoffer Wernersson i halvtid. Lars Henell ser ju riktigt glad ut, trots att det nu bara blir kaffeved av hans kära alm. – Men jag har sörjt färdigt nu, säger han med ett leende. Det är dessvärre många som kommer att få sörja sina almar de närmaste åren. – Jag är övertygad om att i stort sett alla almar på Öland kommer att dö, säger Christoffer. Tråkigt nog slår nu en annan sjukdom även mot asken.

arboristerna_5Vänstra stammen är färdigfriserad. Hur den högra blir får du se i ett kommande inlägg…

* * *
För den fotointresserade kan berättas att bilderna i detta inlägg är gjorda automatiskt med PhotoShops kommando Bildbearbetare under Arkiv/Skript. Genom att i det lägga in egeninspelade makron kan jag få programmet att göra det ibland så tradiga bildbearbetningsarbetet. Jag kan lägga flera hundra bilder i en mapp, klicka på önskat makro – och gå och käka middag. När jag kommer tillbaka ligger alla foton fixade. PhotoShop har justerat, förminskat, ramat in, skärpt och sparat. Småningom ska jag försöka göra ett inlägg om ”metoden som spar hur mycket tid som helst”. Tio timmars bildjobb kan gå på en kafferast och resultatet blir många gånger ”bra men inte perfekt”.
Taggad , , , ,

upp för att ta ned

arboristerDe kallas arborister och är professionella trädvårdare/trädfällare. Han i trädet heter Christoffer Wernersson, han på backen Fredrik Stålgren. Just nu fäller de den stora gårdsalmen vid Albrunna Perenner. Den angreps av almsjuka 2014 och är nu stendöd. – Det är bara att ta ner den. Och nu har jag sörjt färdigt, säger handelsträdgårdsmästaren själv, Lars Henell. Alvarsamt följer dramat…

Taggad , ,

i röret…

Influensan släpper långsamt sitt förlamande strypgrepp om redaktionen. En efter en har fått lämna sjukhus och vårdhem. Inom kort blir det världspremiär då Alvarsamt publicerar Ölandsbilder tagna från den nya radiostyrda kamerariggen under kiten (draken). Med bättre och bättre flygbilder hoppas vi kunna berätta allt mer om södra Ölands skönhet för den övriga världen!

Vi ska också höra de förfärliga skriken då vi drar den ur jorden med hjälp av ett fyrspann oxar. Det handlar om Årets växt vid Albrunna perenner, den kanske hemskaste planta som växer på vår jord. Orädde plantskoleägaren Lars Henell utmanar allt: ödet, hälsan och historiska fakta. Känsliga personer ombedes att varken läsa, lyssna eller titta på detta inlägg som redan är dödskallemärkt av Svenska Bloggcencurnämnden, SBCN – trots att det ännu inte är gjort. Det säger en del om ämnets stora känslighet och biologiskt explosiva karaktär.

Sen åker vi ännu längre söderut och hamnar i grunda men inte grumliga vatten för att titta på storslagna planer för att stödja gäddans lek och framtida population. Marinbiologen Olof Engstedt kan ämnet och ger oss en inblick i hur vattennivåer, miljöer och dikesrensningar påverkar och försvårar gäddans framtid. Men även vårlekande id, abborre och höstlekande öring kommer att få det mottigt att leka på Öland på grund av uttorkade bäckar. Att bäckarna på Öland är konstruerade för att så snabbt som möjligt föra regnvattnet mot havet gör också att grundvattennivån sjunker – något att tänka på när Mörbylånga kommun infört bevattningsförbud och hela Öland måste importera vådis från det hemska Sverige.

Vi besöker också kommunens högborg i Mörbylånga där trafikansvarig svarar på åsikter om tokiga hastighetsbegränsningar i bland annat Södra Möckleby, tidigare omskrivna av vår reporter Sune Flisa i inlägget The Oland disaster.

Slutligen konstaterar vi att landshövdingen ännu inte har svarat på Alvarsamts generösa bud om billiga georadarundersökningar i jakt på just vatten. Redaktionen tar dock för givet att det inom kort kommer ett positivt svar med ”en pekuniärt uppmuntrande gest”…

Så häng med Alvarsamt – landets enda sant feministiska kulturutgåva som rullar ut sanningen hur stygg den än är!

Taggad ,

i röret…

Vattenbristen lägger sin torra hand över Öland. Mörbylånga kommun har nu infört bevattningsförbud, förbud mot fyllning av pool, biltvättförbud. Landshövding Stefan Carlsson agerar snabbt, det skissas bland annat på rör under Kalmarsund. Men det är Hedenhösmetoder! Här gäller att tänka nytt. Att tänka stort. Alvarsamts geniala, magiska och moderna lösningen är nu på väg i pappersbrev till Stefan i länspalatset. Måndag morgon kan du läsa det här på Alvarsamt. När Stefan har insett att Alvarsamts lösning är vida överlägsen vattenbilar, rör, avsaltning, regndans och böner är problemet ur världen. Nån vecka senare är det bara att öppna kranarna igen! Måndag morgon, alltså!

Vi gör också vårt årliga besök på Albrunna Perenner, där vd och växtmäster Lars Henell visar upp den kanske hemskaste växt som nånsin funnits. Den är så farlig att om den ska dras upp ur jorden måste det göras av oxar. Ägaren till marken måste stå långt därifrån med förbundna öron, ity växten skriker hjärtskärande då den lämnar jorden… Ja, det blir till och med hemskare än så…

Influensan tär fortfarande hårt på de redaktionella styrkorna. Planerade enkäter i olika byar liksom reportage från kommunens frukostmöte i Kastlösa 3 mars fick ställas in. Nästa möte lär hållas i Färjestaden och då är Alvarsamt förhoppningsvis med på banan. Vårt näringsliv är lika viktigt som den luft vi andas.

Våren är på väg och tidigare än man tror visar sig blommor, lavar och kryp på alvar och strand. Alvarsamt rullar ut några tips för dig som vill testa makrofotografering med enkel kompaktsmälla eller avancerad systemkamera.

Plus lite annat smått och gott…

/redaktionen

Taggad , , ,

kajsas lilla röda

Nästa år kan den börja säljas, Kajsas lilla röda.

För några dagar sen berättade vi om Djävulsklon, den mycket ovanliga växten från Sydeuropa, som nu finns i Albrunna.

Nu är vi tillbaka hos Lars Henell på handelsträdgården Albrunna Perenner för att beundra ytterligare en botanisk nyhet: En synnerligen vacker ros med rötter i grannbyn Gårdstorp.

Slå på datorns högtalare och klicka här för att höra Lars Henell berätta om rosen från Gårdstorp som nu ska odlas fram och spridas över världen.

_MG_7774Lars och Kajsa. Lars heter Henell i efternamn. Kajsa är rosen i krukan.

_MG_7779Visst är den vacker med blad i olika nyanser av rött och gult och grönt.

Taggad , , ,