Matchar för: “erling fredriksson” …

Erling Fredriksson, konstnär

Vi stannar vid Ateljé Slagerstad och går mot den stora byggnaden med skylten Konstutställning. Utifrån, i det starka solljuset, ser det becksvart ut där inne. Men några lampor dinglande högt upp i taket och surret från en fläkt röjer något slags aktivitet. Vi går in.

Två män sitter och stirrar ned i ett schackbräde. En är rullstolsburen, toppad i basker och insvept i en stor jacka och med en värmefläkt vid sidan. Han heter Erling Fredriksson och är konstnär. Den andre heter Tommy och är Erlings assistent.

Erling berättar:
– Mina föräldrar drev lanthandel här i byn. Lanthandeln var en kultur i sej, en mötesplats. För mej blev det aldrig fråga om att ta över. Det skulle bli för jobbigt för en rullstolsburen. Jag drömde om att bli sjöman, men blev konstnär i stället, småningom.

Erlings stora passion, vid sidan av konsten och schacket, är att resa.
– Jag reser så mycket jag kan. Senast var vi till södra Tyskland och i april var jag en månad på Bali. I Tyskland besöker vi min särbos släkt. Vi är där några gånger om året och i augusti blir det Tyskland igen. Vi är bjudna på 50-årskalas. Det ser jag fram mot.

Han som drömde om att bli sjöman men blev konstnär i stället är produktiv. Väggarna är tapetserade av Erling Fredrikssons tavlor, teckningar, böcker och almanackor.
– Eftersom jag har en begränsad rörelseförmåga jobbar jag mest i små format med punkter. Vi kan kalla det en sentida pointillism, mest i olja och gouache. Och tusch. Ibland målar jag över tuschteckningarna med färg, mycket tunt så tuschen lyser igenom.

Erling gör också Ölands Konstalmanacka.
– Det är tredje året nu. Temat för nästa år är kyrkor. Du ser den där borta, säger Erling Fredriksson och pekar.

På Ateljé Slagerstad sköter Erling konsthallen. Loppisen sköter hans särbo.
– Jag sitter bara här och tar betalt, säger Erling och ler.

Det var sannolikt dagens understatement från denne ytterst flitige skapare, resenär och schacklirare.

Vi anar något därinne i den stora konsthallen… Det lyser i taket, något surrar…
 
Erling och hans assistent Tommy spelar mycket schack. De är jämspelta. På schackonline kan du spela mot Erling och andra.
 
Den gamla skylten är från tiden då Erlings föräldrar drev lanthandel i Slagerstad. Den upphörde 1983.
 
På alla väggar hänger konst av Erling Fredriksson. Tekniken han oftast använder kan liknas vid en egen form av pointillism.
 
Mellan konstverken i den stora lokalen finns mycket annat att titta på och fascineras av, den här märklig planschen exempelvis. Varför kan man hänga den högra gungflickan i tre olika fästen? Ännu konstigare: På det högra gungbrädet står ordet ”radion”. Hur som helst, denna silhuettkonstruktion för mina tankar, troligen felaktigt, till ”Hagasessorna”
 
Många kommer och går vid Ateljé Slagerstad, både människor och djur. – Besöksfrekvensen varierar mycket. Ibland är det full rulle, ibland kommer inte en själ, berättar Erling medan han drar f7 – f6.
 
Mellan partierna, och för all del även under dem, konverserar Erling om allt och ingenting med besökarna. Snart är Tommy tillbaka och då fortsätter kampen vid brädet.
 
Tuschteckningar. Ibland lägger Erling tunn färg över dem, sannolikt en teknik han är rätt ensam om. 
 
För tredje året i rad gör Erling Fredriksson Ölands Almanacka. Hos Erling kan du köpa den för 200 kronor.
 
Ännu så länge är ställningen jämn. Erling vann förra partiet. Tommy det förrförra.
Taggad ,

Loppis i Slagerstad

Den är som en drog, loppisen. Jag går på så många jag hinner och kan, för att titta och fotografera. Hittills har jag inte köpt så mycket som en tesked. Det är ”bilden” som lockar.

Många loppisar är fulla av ren skrot. Ändå går jag dit. Och folk köper, sannolikt det ena onödiga efter det andra som snart hamnar i källaren för att om ett år eller två ges bort och hamna på nästa loppis. Trots det: Loppisen är ju så förbaskat kul. Och mänsklig.

Vid konstnären Erling Fredrikssons Atelje Slagerstad driver hans särbo loppis i ett garage. Alvarsamt var där.

Man bjuds onekligen en livfull skyltning utanför Atelje Slagerstad.
 
Kostar fatet 20 eller 25 kronor? Tja, det går kanske för 22:50. Men ingår fotografens självporträtt?
 
Ingen loppis utan änglar och keruber. Här bär de upp en hylla. Tänka sig, en hylla i guld för bara 65 spänn. Ur led är tiden. 
 
Receptmarknaden växer ständigt. Den populäraste boken i dag är kokboken. Och inte undra på det. Här bjuds vi en spännande och synnerligen köttig middag gjord på svin, apa, tupp och uggla. Bon appetit.
 
Alla glas för 410 kronor. Sedan är det bara att dricka tills spökena uppenbarar sig…
 
På bild gör sig ofta billigt glas lika bra som dyrt kvalitetsglas. Men se upp med reflexerna – och utnyttja dem.
 
Det känns alltid bäst att utnyttja befintligt ljus och låta bli blixten. Men man får se upp. På flera loppisar har ljuset varit så klent att ett foto krävt upp mot 3 200 ISO, full glugg och 1/10 sekund.  Om man hittar något att luta sig mot brukar det funka för att få bilder för skärmtittning. Ska de tryckas är kvaliteten mer tvivelaktig. ”Radio och Vilhelm Moberg”, kallar slumpen denna konstellation. Jag undrar: Kommer vi i framtiden köpa gamla tallrikar med porträtt av Jan Guillou och Björn Ranelid? 
 
Gamla snipor, kannor, tillbringare och krus finns på alla loppisar med stil. Dessa lagom krackelerade kannor är i mina ögon ”tidlösa med sensuell charm”.
 
 
Taggad ,

Dagens Ölandsbild 26

Denna stolta tupp står på Eksgården i Gårdby. Vi lunchade där häromdagen, en fisk- och en kötträtt som inte gick av för hackor. Det är inte ofta man serveras krogmat som får det att gå runt i skallen av förtjusning. Men det gjorde det här.

Därför blir det snart ytterligare ett inlägg om den vackra Eksgården, skapad av läkaren Lars Wernersson. ”I röret” ligger också inlägg om:

  • den produktive konstnären Erling Fredriksson i ”Ateljé Hulterstad”
  • hans särbos loppis på samma adress
  • Vickleby kyrka
  • ”Naturiosa”, imponerande antikvariat och antikaffär, i Grönhögen
  • ”Dagens Turist 2” – som tycker till om bra och dåligt på Öland
  • ”Dagens Ölänning” – den första i ordningen…

auf dass Klo sitzen

Den hjärtliga skylten för tankarna till ungdomens tragglanden i det tyska språket… Men jag vill minnas att galleriet skrevs die Galerie och inte das – och absolut inte dass.

Men skit samma, dass är dass om än i gyllne prydnad. Dock anar jag att just detta avgiftsfria avträde är synnerligen inspirerande för ”återkommande och ofrånkomligt mänskligt stillasittande”.

Dass Galleri finns på konstnären Erling Fredrikssons Ateljé Slagerstad, som Alvarsamt berättar mer om inom några dagar.

Taggad