Kategoriarkiv: Albrunna

”Ölandsbonusen”

Efter två kalla och regniga dygn är sommaren tillbaka. Ljuset är intensivt, luften klar. Nu kan vi börja njuta av ”Ölandsbonusen”. Så kallar jag den värmelagring i havet som ger milda höstar. Vi får den som plåster på såren för en aning kallare vårar än på fastlandet.

brygganAlbrunna brygga i något så ovanligt som nordlig vind. Vågorna har ännu inte helt anpassat sig till vindriktningen, utan släntrar på från nordväst. Gissningsvis kan man bada här med behållning ytterligare nån månad.

nyponC-vitaminbomber på gren. För att ge dem full rättvisa i det hårda ljuset använder jag direktslagen blixt på kompaktkameran.

vildäpplenVildäpplen växer ända nere vid strandkanten. Ännu så länge är de för små, men snart…

Märkt ,

fackeltåg

De står där i Albrunna och lyser som facklor – kungsljusen. Mäktigare blomster är svåra att hitta – åtminstone på Öland. Växten är tvåårig. Första året bildas endast en bladrosett. Under andra året växer det ut en lång stjälk med mängder av kortskaftade gula blommor . Det finns flera slags kungsljus. Ölandskungsljus, läkekungsljus och grenigt kungsljus är några. Vilken sort vi ser nedan vet i 17.

Kungsljus_1Linné berättar att bladens ull tidigare användes till fnöske.

Kungsljus_2Det påstås att hosta kan lindras av te gjort på blommorna. Det är dock inte undertecknad som står bakom påståendet/rekommendationen/receptet. 😉

Kungsljus_4Kungsljus mot kaprifolbakgrund – en läcker blomstermix.

Kungsljus_6Fiskeintresserade bör känna till kungsljusens magiska effekt. Den virtuella floran berättar att ”örten eller fröen stötte och med mjölk formerande til små degklimpar kastade i sjön, bringar fiskar i dwala, at de upwända buken, och tages med händerne”.

Märkt ,

bara spurten kvar

Vi stannar kvar i Albrunna. De pumpor som under Skördefesten väger tio, tjugo kilo, är i dag bara stora som pingisbollar och väger knappt hektot. Pumpor har alltså en enorm spurtförmåga.

pumpor_1Pumpor på sluttande fält ned mot Kalmarsund, strax söder om Albrunna.

pumpor_2Här och var lyser det gult.

pumpor_3Precis under blomman bildas pumpan, ej i bild.

Märkt , ,

märklig odling

Äntligen lite molnigt. Bra fotoväder. Dessutom svag vind från sydost, vilket inte är så vanligt. Inte en våg i Kalmarsund. Inget brus. Landskapet söder om Albrunna liknar just i dag Frankrike, tycker vi båda med en mun. Men vad är det man odlar i slänten ned mot havet? Vet någon?

Albrunna_12Rad efter rad med en planta i varje cylinder som ser ut att vara gjord av plast. Och så en pinne att klättra på… Är det vindruvor, månne?

Albrunna_15Mellan ”plastcylindrarna” växer också ett slags gröda, sannolikt täckt av halm. Vi förstår ingenting. 😉

Märkt

sommar

IMG_0051… och livet är helt perfekt…

Märkt

nyvingad

Den vingklipptes i stormen 2014, men sen några veckor tillbaka sitter nya vingar där de ska – på väderkvarnen i Albrunna. Kvarnen stoltserar nu med ett gyllengult kors i virke som doftar tjära i den gassande sommarsolen. Bakom restaureringen ligger idoga Ölands Kvarnförening. Pengarna har man fått av Konung Gustav VI Adolfs fond.

Nästa renoveringsprojekt blir kvarnen i Smedby där jobbet inleds senare i dag med bland annat ett tyskt TV-team på plats.

Kickan-vid-Albrunnakvarnen-nya-vingarKvarnen står i södra änden av Albrunna Trafikplats, Ölands kanske vackraste med sittgrupper, toalett och vidunderlig utsikt över Kalmarsund.

KennerthGustafsson_StaffanOlssonJobbet gjordes av Kennerth Gustafsson och Staffan Olsson.

nya_vingar_Albrunnakvarnen_02Kvarnens baksida sedd från norr.

nya_vingar_Albrunnakvarnen_06Monteringen av vingarna tog nästan en dag.

kvarndetaljerAlbrunnakvarnen hör inte till den lilla grupp möllor som fortfarande fungerar. Men man kan få en viss uppfattning av funktionen genom att kolla inkråmet.

nya_vingar_Albrunnakvarnen_färdigt_4Vingat och klart!

Märkt ,

kajsas lilla röda

Nästa år kan den börja säljas, Kajsas lilla röda.

För några dagar sen berättade vi om Djävulsklon, den mycket ovanliga växten från Sydeuropa, som nu finns i Albrunna.

Nu är vi tillbaka hos Lars Henell på handelsträdgården Albrunna Perenner för att beundra ytterligare en botanisk nyhet: En synnerligen vacker ros med rötter i grannbyn Gårdstorp.

Slå på datorns högtalare och klicka här för att höra Lars Henell berätta om rosen från Gårdstorp som nu ska odlas fram och spridas över världen.

_MG_7774Lars och Kajsa. Lars heter Henell i efternamn. Kajsa är rosen i krukan.

_MG_7779Visst är den vacker med blad i olika nyanser av rött och gult och grönt.

Märkt , , ,

djungel

Känner du för att komma ifrån civilisationen en stund och uppleva djungelatmosfär utan att lämna Öland? Är svaret ja har jag ett förslag: Knalla in i Albrunna lund och gå till Norra ängen. Stigen slingrar sig bitvis fram under ett tak av löv och du dränks i kanonader av fågelsång, kompade av ett lågmält vindbrus uppe i trädtopparna.

Norra ängen_Albrunna lund_1En bild som tagen ur Djungelboken. Stigen är smal men just nu så torr att det går att cykla här – långsamt.

Norra ängen_Albrunna lund_2Norra ängen, en av södra Ölands fridfullaste oaser.

Norra ängen_Albrunna lund_3Där ängen tar slut tar alvaret vid.

Märkt , ,

pö om pö

Då och då händer det små och stora saker utmed cykelleden Södra bruket-Albrunna, en sträcka på bara två kilometer ingående i cykelledsprojektet Fyr till fyr.

sittgruppEn högkvalitativ möbel finns nu utsatt strax efter kravallstaketets södra slut. Här kan säkert åtta personer samsas om utrymmet. Sittgruppen är så tung och bastant att inte ens en storm kan rubba den.

parkeringenNedanför Albrunna blir det – vad vi förstår – både en parkeringsplats och en vändplan. Redan i dag går det att köra bil hit ned, men ytterst få gör det. Återstår att se hur trafikerad vägen hit ned blir då – och om – även den asfalteras. En cykelbana med biltrafik är ingen lyckad lösning.

Märkt ,

snart

I Albrunna lund känns det i luften att mängder av magasinerad livskraft i stammar och rötter snart kommer att släppas lös…

Albrunna_lund_1

Albrunna_lund_2

Albrunna_lund_3

Märkt

asfalt genom skogen

cykelvägen_Albrunna_1Härifrån, nedanför Albrunna, är cykelleden nu asfalterad nästan ända fram till Södra bruket. Banan är ännu mjuk och underbar att cykla på. Snart är nog även resten av leden upp till Albrunna centrum svart som synden. Vi tycker inte att asfalten förfular. Det enda sorgliga i hela storyn är att promenadstigen decimerades till en liten tarm och att ”Ölands Amazonas” höggs ned. Men man kan ju inte få allt här i världen.

cykelvägen_Albrunna_2Norrut. Risken med denna långa härliga raksträcka är väl ”cykeldårarna” som kommer i 60 knutar på ljudlösa hojar och tycker att leden – och världen – är deras.

DSCF2231Utmed stranden finns gamla och nya knipholkar utsatta. Vad sägs om denna nybyggda faluröda etta med havsutsikt på andra våningen – dock utan hiss.

cykelvägen_Albrunna_4Vi ser söderut mot Albrunna. Alla tidigare inlägg om sträckningen av cykelleden Fyr till fyr mellan Degerhamn och Albrunna kan du läsa här.

Märkt ,

”logik”

Det blir alltså ingen sänkt hastighet genom Albrunna – som byalaget vill ha. Alla instanser säger nej. Fakta finns i Barometern om både ansökan och beslut. Alvarsamt väcktes i morse av vår medarbetare Sune Flisa. Han röksignalerade. Tonen var frän. Han var minst sagt upprörd.

Jämför den hårt trafikerade kostigen genom Albrunna med den flygfältsbreda autostradan genom folktomma Kastlösa, skrev han och fortsatte: I Albrunna får man dra på i 70, i Kastlösa somnar man vid ratten i maxhastigheten 40! Låt mej som länets enda neutrala, kunniga och sansade reporter få ta hand om fallet i en ledare – mot skälig ersättning förstås. Först då kan det bli ordning på torpet. Södra Ölands fiender måste med alla medel nedkämpas!

Denna gång väljer redaktionen att tacka nej till gode Sune – av ekonomiska skäl. Alvarsamt har inte råd med honoraret: En ny, buteljgrön Bentley Continental. Men Sune får säkert andra påhugg småningom, ity logiken i många myndighetsbeslut både stapplar och haltar. Vi skickade i stället ut vårt ordinarie reportageteam för provkörning – i båda riktningarna – genom Albrunna. Det var en smått chockad duo som gjorde kväller efter avslutat uppdrag…

Albrunna70_01Mot söder. Två långtradare efter varandra i 80 kilometer/timmen skapar ett luftdrag som kräver god parering av en cyklist för att hålla sig kvar på vägen. Alldeles framför den främre långtradaren börjar 70-begränsningen.

Albrunna70_02När vi ser dessa bilder ska vi veta att trafiken i dag är lika med noll om man jämför med högsommartrafiken, då vi brukar räkna med en bil var tionde sekund, på väg till eller från Ölands södra udde med Naturum och Långe Jan.

Albrunna70_03På andra sidan Albrunna ligger en fin trafikplats med rastbord och toalett. Till och från trafikplatsen är trafiken livlig hela sommaren. Trots det får man bränna förbi den i 80 knutar.

trafikplatsTrafikplatsen hundra meter söder om Albrunna. Vi tittar söderut. Alvarsamts medarbetare och ledarskribent Sune Flisa har, enligt egna uppgifter, denna bild ovanför sitt skrivbord ute i sitt pörte på alvaret. ”När jag blir riktigt förbannad kastar jag pil mot den”, berättar han i sin kommande självbiografi, ”Jag är sanningen”, utgiven på det tyska förlaget Quelle des Guten. I den skriver han bland annat att ”_ _ _ skylten i mitten är bulls eye.” 

Albrunna70_13Mot norr. Cykelleden Fyr till fyr mynnar här ut på väg 136 mitt i Albrunna. På cykelleden kör även bilar. Här ser vi alltså en T-korsning. Barn, hundar, cyklister och livlig sommartrafik är en dålig mix.

Albrunna70_11Vid gula skylten finns en affärsrörelse. Precis bakom den ligger en handelsträdgård. Båda lockar mängder av kunder. Massor av privata utfarter finns genom hela byn, liksom fem sex lantbruksutfarter.

Albrunna70_07Att tillåta 70 här när man får snigla i 40 genom Kastlösa har fått begreppet logik att implodera.

Albrunna70_08Som synes tar en enda traktor upp runt 60 procent av vägbredden. Eftersom det är 70 genom byn är omkörning tillåten.

Albrunna70_09Hela vägen är upptagen av fordon i en riktning. Vad kan hända när ovan cyklist hojar ut på 136:an från senaste delen av Fyr till fyr-leden? En boll kommer rullande… Kanske kommer ett barn efter den…

Albrunna70_10Jämför denna 70-väg med bilden nedan av 40-vägen genom Kastlösa. Vad tycker du om logiken? Kommentera gärna.

Kastlösa40Väg 136 genom Kastlösa. Den iögonenfallande hastighetsbegränsningen är minst en kilometer lång…

Märkt

sune manar till lystring

Under morgonen har det kommit röksignaler från Alvarsamts käre medarbetare Sune Flisa. Han sänder i sotsvarta puffar från sitt pörte på alvaret, och tonen är minst sagt högljudd. Eftersom Sune just har vaknat ur sitt vinteride är han stingsligare än vanligt, och det han skriver går inte – som det brukar heta – att i ord återge. Ärendet gäller nyheten i Östra Småland om att ortsbefolkningen körts över av Länsstyrelsen i bedömningen av lämplig fordonshastighet på väg 136 genom byn Albrunna. Även Mörbylånga kommun tycker sig veta bättre än boende i byn.

Nu måste jag få skriva en dynamitosande ledare, skriver Sune. De där xxxxxxxxxx xxxxx överxxxxxxxx måste xxxx på xxxxxx för att vi på södra Öland inte ska gå under! Nu måste de xxxxx xxxx få smaka xxxxx! avslutar Sune Flisa i sitt av redaktionen censurerade och synnerligen hårt kapade utfall (meddelandet omfattade i sin helhet 36 A 4-sidor).

Om det blir en ledare i fallet kan i dagsläget inte avgöras. Dock delar redaktionen Sune Flisas grundinställning. Vi tar alltid de klokas parti och därför sänder vi snarast ut våra munvigaste reportrar och mest hårdslående fotografer för att på ort och ställe dokumentera maktens pulvriserande av ortens ädla karaktärer, deras banbrytande ambitioner och väldokumenterade överskott av snille och smak.

Märkt

tidig vår?

Av någon diffus anledning har jag fått för mig att våren är rekordtidig i år. Har man någorlunda ordning på sina fotoalbum kan man snabbt och enkelt komma till den smärtsamma insikten att minnet är kortkort – eller stämmer på pricken. Blommor brukar vara bra jämförelseobjekt då år ska jämföras med år. För exakt två år sen stod dessa sippor och lyste knallblått i Albrunna lund. Mitt minne är följaktligen värdelöst.

blåsippor

Märkt ,

fotokurs

Omslag_1Lär dig det viktigaste för att bli en bättre fotograf på nån av mina sommarkurser i Degerhamn-Albrunna-området. Kursdatum är 11 och 18 juli men tillkommer flera än de hittills dryga dussinet intresserade kan jag kanske utöka med en dag i augusti. Bilden ovan är omslaget till kurshäftet som du får på cd. Kursavgift 100 kronor. Anmäl ditt intresse – utan att binda dig – på alvarsamt@yahoo.se Välkommen, vi kommer att få en trevlig halvdag tillsammans på en lärorik fotovandring, ungefär fyra fem timmar lång…

Märkt

En varm dag

I kölvattnet av VM och EM slog jag i dag personligt utomhusrekord: shortsen på den 9 mars! Dessutom blev det tropiska + 48,1 grader, visserligen i solen men vad då? Är det så noga?

Det blev alltså shorts – mitt på dagen till naken överkropp. Och det blev citronfjärilar, flugor, blåsippor, spyflugor, myror, gäss i plogar, blomstersängar som jag inte vet namnet på, varken på svenska eller latin. Och talgoxen sjöng för kung och oss.

Mellan Södra bruket och Albrunna stötte vi samman med ”han med vandringsstav med klyka”, alltså Sylve. Han Sylve heter också Persson, är barnfödd i Albrunna och sen några år debarkerad sjöman. Vad han inte vet om landskapet här kan klassas som ”synnerligen oviktigt vetande”. I dag berättade Sylve om lärkan, om syrenbusken han planterat på stranden, om den ruttna ekan, om äppelträden som står alldeles vid Kalmarsund, om de just nu fula lärkträden, om den lokala svanfamiljen, om knipholken han och kompisarna satt upp, om Titicacasjön och Machu Picchu i Peru, om lastomsättningar på över en vecka för 15 000-tonare i hamn år 1985, om starens orgier i körsbärsträd, om Alvkälla, nässelsoppa med gräslök och om den märkliga svampen jordkragstjärna.

Så är det att bo på Öland. Ibland träffar man inte en käft på flera dagar. Andra dagar stöter man samman med nån själ som man kan snacka med tills stämbanden går ur led. Och allt hänger ihop. Jordkragstjärnan är lika viktig som Titicacasjön.

Ja, Öland är märkligt. Häromdan höll vi på att frysa ihjäl. I dag var det i hetaste laget.

Sylve_KIckan– Om ni går 50 meter åt det hållet, viker av till höger vid den lilla tallen, svänger rakt norrut och går ytterligare 20 meter och tar vänster vid en ungtall, bara en meter hög, kommer ni att få se det verkligt unika här! Så talar han, Sylve Persson.

SylveSylve Persson vid den långa stenmuren utmed cykelleden mellan Södra bruket och Albrunna. Alldeles bakom Sylve ser vi stora runda stenar. – Med dom märkte man ut var muren skulle gå, berättade Sylve. Ovanpå dom la man sen kalksten. Muren var alltså tänkt att bli längre, men av nån anledning fullbordades aldrig den utstakade sträckningen.

Märkt ,

1 600 ISO

När man skruvar upp ISO-talet till 1 600 på en kompaktkamera brukar sensorn börja vrida sig i digital tarmvred och pixlarna tändas och blinka som tomtebloss. Därför blev jag glad över testbilderna från min nya Fuji X30 tagna under sen eftermiddag på årets hittills gråaste och tristaste och mörkaste dag. Motivet är den knäckta vingen på väderkvarnen vid Albrunna trafikplats.

1600ISOExponeringsvärden för .RAW-versionen 4 000 x 3 000 pixlar: 1 600 ISO, 1/80 sekund, bländare 7.1 Bruset är lågt, detaljåtergivningen bra, vinjetteringen nästan obefintlig men distorsionen är kraftig. Visst är jorden rund men här är rundningen överdriven.

JPGversionenJPG-versionen – som blir i 16:9-format – är tagen direkt ur kameran och bara förminskad till 1 500 pixlars bredd. Återgivningen är helt okej och distorsionen är helt borttrollad. Färgerna är dock i mitt tycke en aning bleka.

200ISOSamma motiv men taget i .JPG och 200 ISO, en aning behandlat i Photoshop. Totalintrycket blir – naturligtvis – tydligare. När man ser dessa tre versioner av samma motiv, tagna inom samma halvminut, förstår man att det inte finns någon spikad verklighet i den fotografiska världen. Alla kameror ser saker och ting på olika sätt, liksom vi människor. Det finns ingen ”exakt eller sann verklighet”, bara versioner och tolkningar av den. Man ljuger alltså inte om man påstår att kameran ljuger.

Märkt

farhågor besannas

I flera inlägg har jag varit kritisk till skogsskövlingen för cykelleden mellan Södra bruket och Albrunna. Nu verkar mina och andras farhågor besannas. Den utglesade skogen pallar inte längre för vindarnas tryck och i senaste stormen föll ett 20-tal träd, mest tall. Därmed får vindarna ännu större verkan på de allt färre stackare som står kvar. Så funkar naturen: Det ena ger det andra, eller som man ”ramsade” som barn: _ _ _ och katten på råttan och råttan på repet och repet på slaktarn och slaktarn på oxen och oxen på vattnet och vattnet på elden och elden på riset och riset på pojken och…

Se här hur det en gång såg ut.

Amazonasskador_07Här i norra delen av det svunna Amazonas är förödelsen värst. Vi tittar norrut och inne i skogen till höger ligger runt 15 rotvältor. Området härifrån och 200 meter söderut var tidigare södra Ölands märkligaste naturområde. Ottenby och Albrunna lund blir vid en jämförelse bara bleka surrogat.

Amazonasskador_03Ett av maskiner bearbetat område blir denna talls öde.

Amazonasskador_02Den onödiga trädkapningen på båda sidor om cykelleden ger vindarna större kraft och tallarnas grunda rotsystem orkar inte hålla emot.

Amazonasskador_01Välta vid välta i skogen öster om leden.

Kickan_aktivisten (1)Litet rotsystem, tung stam och mänsklig klåfingrighet är ingen bra kombination. ”Ölands Amazonas” är raderat och därmed är södra Ölands mest exotiska stycke natur något man bara kan läsa om i böckerna – och se på Alvarsamt.

Amazonasskador_10Rotvältor in spe kommer att bli en allt vanligare syn i området…

Amazonasskador_09Som av ett osynligt yxhugg är denna tall förpassad till de sälla jaktmarkerna.

Amazonasskador_08Fotot behöver ingen text. Jag kan i stället berätta att samtliga bilder i detta inlägg är tagna med min fickkamera FujiX30, 400 ISO och i JPG-format. I detta format får man vara försiktig med ytterligare skärpning, eftersom risken för överskärpning är stor. Filmsimuleringsläget är Velvia/VIVID.

Kickan_aktivisten (3)Precis här började Ölands Amazonas för att fortsätta några hundra meter söderut – ”en magisk enklav” som en gång fanns…

Märkt ,

Ölands svunna Amazonas

Den är så fin. Den är så rak. Den är så bred. Den blir så härlig – för dem som aldrig tidigare varit där. Jag talar om cykelleden mellan Södra bruket och Albrunna. För så är det, Sydölands mest mystiska och egenartade skogsremsa utmed Kalmarsund finns inte längre. Det verkar som om man gått in för att ta bort lövträden, de som närapå skapade nattljus mitt på dagen. Kvar finns mest tall. Mystiken är död. Förr var området ett litet Amazonas. Nu är det bara ”typiskt svenskt tillrättalagt”. Förr tog vi dit gäster och alla gapade över det de fick se. Det känns rätt meningslöst nu. Var finns förståelsen för det unika? Inser inte ansvariga att den lilla säregna landremsa som södra Öland är måste behandlas med varsamhet och eftertanke? Svaret är nej.

cykelleden_02Vi lämnar Södra bruket och cyklar söderut. Ännu så länge ser allt bra ut.

cykelleden_04Här är första bäcken. Här började tidigare ”Amazonas”. Sommartid blev här lövträdens kronor så täta att det kändes som att cykla in i en kolkällare. Här var så mörkt att nästan ingenting kunde växa på marken. En bit längre fram fanns exotiska stammar med enorma rötter. Och det var mörkt, fascinerande mörkt.

albrunnaskog_01Här vandrade vi mot söder…

albrunnaskog_02Här gick backen upp mot Södra bruket. Det ser ljust ut på fotot men det krävdes minst 800 ISO,  full glugg och stadiga händer för att fånga det unika. Detta var en gång ”södra Ölands Amazonas”.

cykelleden_06Rakt. Prydligt. Trist. Men visst, årstiden är glåmig i sig och här kommer att se helt annorlunda ut i sommar. 

cykelleden_07Bäcken vid Alvkälla ser ut som ett industriutsläpp. Här gick tidigare en liten enkel träspång.

cykelleden_08Bäcken mot havet.

cykelleden_09Bäcken österut, upp mot Albrunna.

cykelleden_11Lövträd. Ned med dem!

cykelleden_14Här har stora ytor rensats från den tidigare så spännande vegetationen. Parkeringsplatser? Till för några veckor sedan låg här också en fin blåsippslokal

cykelleden_16Vi närmar oss stranden nedanför Albrunna. Även här är alla buskage borttagna och en vändplan är gjord runt ett ensamt stackars träd.

cykelleden_20Sträckan upp till Albrunna. Den blir säkert fin när den får växa ikapp. Här fanns tidigare ingenting att kapa och skövla.

cykelleden_24Vi tittar norrut mot Södra bruket. Tja, vad säger man? En bit trevlig cykelled – lik många andra. Jag kan bara hoppas att min kritik slår helt fel. Och jag vet att det är svårt att äta kakan och ha den kvar.

 

Märkt ,

800 ISO i Albrunna lund

Det är snålt med ljus nu – även mitt på dagen. I Albrunna lund krävdes 400-800 ISO, nästan full glugg och 1/40 sekund. Lunden är nu skyltad till Norra ängen och Södra ängen. Vi valde den norra. Här är den enes död den andres bröd. Det doftar mull. Nedbrytning. Jord. Tjocka lövdrivor på stigarna gynnar mikrolivet i jorden under. I vår börjar allt om – igen!

AlbrunnaLund_7

AlbrunnaLund_2

AlbrunnaLund_8

AlbrunnaLund_1

AlbrunnaLund_3

AlbrunnaLund_4

AlbrunnaLund_5

AlbrunnaLund_6

AlbrunnaLund_9

Märkt

mot Albrunna!

Cykelleden från Södra bruket till Albrunna äter sig fram genom sensommarlandskapet. Tugga för tugga glufsar sig grävare och skopor mot söder. Det luktar jord och diesel – och hav som skummar.

motAlbrunna_1

motAlbrunna_2

Märkt , ,

att äta kakan – och att ha den kvar

Cykelväg_Albrunnaskogen_69

Jag känner mig tudelad. Som cyklist och naturälskare förstår jag att jag inte kan få både ett intakt ”Ölands Amazonas” och en asfalterad cykelväg med hög standard genom samma område. Men i dag känns det som om en av södra Ölands extremt få skogar inte längre finns. Den lilla tarm som blir kvar ger ingen ”skogskänsla”. Och jag frågar mig hur denna skogsslakt har planerats – och godkänts – och av vem? Är det bara tekniker och ingenjörer som nu för tiden bestämmer när leder och vägar i dag ska dras – även genom känsliga och skyddsvärda marker? Har naturintresserade på Länsstyrelsen tappat rösten? Var finns den genuina känslan för naturens storslagenhet? Var finns flexibiliteten och fantasin? Varför måste en cykelled vara lika bred i hela sin sträckning? Och varför i helskotta måste träd som står flera meter från leden sågas ned?

Mina frågor känns meningslösa. Allt är redan gjort. Skogen är nedmejad och de högar som i dag ligger som gravmonument över en svunnen tid blir sannolikt flis för att värma upp nån tätort i norr. Cykelleden blir säkert fin. Under hösten ser alla markarbeten katastrofala ut. Sommar och klorofyll målar småningom om hela landskapet. Men kapade träd förblir kapade. Skogskänslan i Ölands Amazonas är död.

Cykelväg_Albrunnaskogen_05Leden upp från sjön mot Albrunna. Här ska även rör för avloppsvatten mot Grönhögen grävas ned.

Cykelväg_Albrunnaskogen_14Vårt ”stambord” nedanför Albrunna står plötsligt så ödsligt. Varför har man mejat så många buskar och snår? Varför måste allt vara så tillrättalagt? Varför tämja det vilda?

skogstraktor_AutobahnLeden liknar en cyklarnas Autobahn. På sina ställen är det röjt runt tio meter brett. Till vänster om maskinen går den gamla stigen bland de få träd som finns kvar. Med facit i hand skulle leden naturligtvis ha dragits på andra sidan stenmuren – till höger i bild.

Cykelväg_Albrunnaskogen_25Vi tittar åt norr. När man vandrar här känner man inte igen sig. Men vi tror att den unika blåsippslokal som fanns låg ungefär här. Vad vi förstår är den skövlad.

Cykelväg_Albrunnaskogen_28Bäcken vid Alvkälla.

Cykelväg_Albrunnaskogen_32Bäcken mot ost. Den enkla gamla bron ligger kvar ett stycke upp från överfarten.

Cykelväg_Albrunnaskogen_37Här ser vi hur få träd det är kvar från leden mot Kalmarsund.

Cykelväg_Albrunnaskogen_40Linjalrakt!

Cykelväg_Albrunnaskogen_43Mot norr.

Cykelväg_Albrunnaskogen_62Vi närmar oss Södra bruket och tittar åt sydväst. Frågan känns självklar: Varför har man exempelvis kapat dessa träd som stod många meter från cykelleden?

Cykelväg_Albrunnaskogen_7474Leden söderut från Södra bruket.

Märkt ,

Fyr till fyr når Albrunna

När man framdeles hojar från Södra bruket och når stranden nedanför Albrunna svänger leden 90 grader vänster och du får en lång mota att ”njuta” av. För att ta sig över sista puckeln krävs kraftig nedväxling, alternativt extraordinärt starka ben.

cykelled_Albrunna_21Den stakade uppförsbacken går från Kalmarsund ända upp till väg 136. Fortsättningen därifrån är mera osäker…

cykelled_Albrunna_10Här tittar vi åt andra hållet och har bara knappt hundra meter kvar ned till havet. Här kommer det att gå undan värre.

Märkt , ,

1 – 0 till Öland

För oss som hellre ser barmark än snötäcken börjar nu Öland visa sin allra bästa sida i jämförelse med Nordsverige och Inlandssverige. När dessa bilder fångades i dag hade vi +13 att jämföra med exempelvis Jokkmokk med sina -7, en skillnad på 20 grader. Och meteorologerna spår tvåsiffriga plustemperaturer till åtminstone kommande veckoslut.

öringsfiske_07_detaljskärptVarma eftermiddagsfärger. Börje Roskvist från Södra Möckleby lägger nät. – Havsöringen går ända in till land, säger han.

bonussommarBörje gör sin andra nätläggning för dagen. Hur går det, då? Blir det nåt? – Ingen kommentar, säger Börje och skrattar.

bonussommar (3)Ljuset är svagt och lång exponeringstid gör att skärpan blir klen. Men bilden är trots det värd att spara. Denna kossa traskar omkring nere på Ottenby där hon fortfarande har sällskap av får och en och annan senkommen fågelskådare.

bonussommar (1)Alla bilder i detta inlägg är tagna med Canons lilla fickkamera Powershot SX 230. Den är så liten att man alltid kan ha den med sig. Här värmer faktiskt solen en aning.

bonussommar (2)Mellan Albrunna och Södra bruket går denna vackra stig. Om en tid kommer cykelleden att gå ut med muren uppe till höger i bild. Mer om den i nästa inlägg…

Märkt , ,

över bron

cykelbro_klar_30

Den allra första cykelturen över cykelbron strax norr om Södra bruket är gjord. Det var en njutning att långsamt rulla över den bastanta träkonstruktionen med underlag av tvärlagda plank som gör överfarten i det närmaste ljudlös. På mycket kort tid har det nu blivit möjligt att hoja från Degerhamn till Södra bruket och vidare på stigen genom skogen till Albrunna utan att behöva svära åt nån dödgrävare till bilist som trots möte ändå måste köra om oss på cyklar – även om risken för påkörning växer dramatiskt. En på hundra står på den intellektuella nivån, vilket man som cyklist alltid måste ha i bakhuvudet.

Hur som helst, bron är fin och vi cyklade fram och tillbaka på den som två små barn. Man får som bekant inte roligare än man gör sig. Nu ser vi med spänning fram mot nästa etapp, som enligt ”vanligtvis tillförlitliga källor” inleds om en vecka eller två. Den som lever får se…

cykelbro_klar_22Jo, man blir glad av nya cykelbron. Testa själv får du se! Men trots flera turer mellan Södra Möckleby och Albrunna har vi ännu inte sett till nån annan cyklist.

cykelbro_klar_05Bron mot söder.

cykelbro_klar_01Bilen kör mot söder: Ventlinge – Grönhögen – Ottenby. Cykelbron och bron över väg 136 går inte riktigt parallellt, cykelbron ”vrider sig en aning åt väster”.

cykelbro_klar_20Utsikt från en bro skänker perspektiv, sjöng en gång Brita Borg. Här ser vi ned på vägbron.

cykelbro_klar_08Två broar över Cementas väg mellan stenbrott och fabrik.

cykelbro_klar_09Brosidorna är höga; det är ingen risk att man kör av.

cykelbro_klar_15Cementas väg ned till fabriken. Dagen var grå som läskpapper. ISO 400 och 1/60 sek med bländare 5.

Märkt , ,

erektionsproblem?

Albrunnafallos

Vad har hänt med Ölands mest potenta flisa, den strax söder om Albrunna? Jag har ingen aning, den är plötsligt jämnad med marken. Nu är goda råd dyra. Vad göra för att åter få lite munter stake på södra Öland!? Som nedan. Se även tidigare inlägg.

Alvarssamts läsare är verkligen på alerten. Informationen flödar in likt en strid vårbäck. För att själv slippa förklara – lat som jag är – hänvisar jag till denna länk. Att stenen har levt farligt även tidigare berättar framlidne Kurt Lundgren på sin blogg redan 2006.

manslemflisa

Märkt

inga gråa stenar, del II

strandenSom vi konstaterade redan i förra inlägget är alla stenar gråa – på avstånd.

strandstenar_18Men kommer vi närmare framträder färger, här i olika smutsiga nyanser. Men nu luras jag. Bilden visar torkade sjöväxter som bildat tjocka mattor över stranden.

strandstenar_10Om man bara tittar på en begränsad del av denna bumling liknar dess teckning ett slags karta.

strandstenar_11Mina tankar går till ordet ”tvångsäktenskap” då jag ser denna sten. Hur, var och varför har denna gråa sten åkt på en sån tidernas kyss som satt sig som ett märke i ”gråstenens” ena ände?

strandstenar_12Har denna stenklumpeduns drabbats av scharlakansfeber eller mässlingen?

strandstenar_13Ju närmare man kommer stenars yta, desto intressantare blir det. Det du ser här är ett utsnitt på bara nån decimeter – som ett kosmos i kosmos.

strandstenar_14Man behöver inte vara geolog för att förstå att denna knota innehåller en hel del järn. Rost på stenar är vackrare än rost på exempelvis bilar.

strandstenar_15Här har gudarna schumrat i svepande drag med breda penslar.

strandstenar_16Små runda gropar i denna blåsten torde ha uppkommit genom friktion av andra stenar – kanske i ett strömmande vatten nån helt annanstans på jorden. Jag kallar groparna för ”pyttegrytor”. Här kan du läsa om jättegrytor.

strandstenar_17Detta är kanske stenen med den mest komplexa sammansättning vi såg denna strövdag på stranden. Även färgerna är raffiga, från mörkare blått till ljusare med inslag av alggrönt, engelskt rött och violett.

Märkt

inga gråa stenar, del I

strandenPå lite avstånd är alla stenar mer eller mindre gråa. Men böjer man sig och tittar närmare öppnar sig en spännande värld som är allt annat än grå.

strandstenar_09För hur många miljoner år sedan bildades denna ”telefonlurlika” sten? Och var? Kanske på andra sidan jordklotet.

strandstenar_01Denna sammansatta jättebumling måste ha bildats under högt tryck. Tror jag som inte kan ett smack om geologi. Lägg märke till den nästan rakbladsskarpa gränslinjen mellan två slags stentyper – eller är det samma sten i olika färger? I så fall varför?

strandstenar_02Denna gråblåa flisa är slät som en babykind. Några slags ”ränder” är kanske de synliga effekterna av inlandsisens tryck. Eller ska vi säga inlandsisarnas tryck, för de har sannolikt varit många genom årmiljarderna.

strandstenar_03Den här rödaktiga flisan ser ut att ha träffats av hagelskott.

strandstenar_04Det blågråa bandet delar den enorma rödaktiga stenen. Hur gick det till? Här skulle vi ha den underhållande Ölandsgeologen Jan Mikaelsson till hjälp. Men man får inte allt här i världen. Eller är det han som är här? 😉

strandstenar_05Ett vackert ”sigill” i en mindre sten.

strandstenar_06Visst ser ”ristningarna” i denna dramatiska flisa ut som meddelande från en annan värld!

strandstenar_07Allt i universum slipas, tuggas, bryts ned, förvandlas för att slutligen förintas. Så även denna nästan kvadratiska sten med märkliga ”inskriptioner”.

strandstenar_08Ju mer vi backar från stenarna, desto gråare blir de. Nedtill är alla gråa… Vad lära av detta? Kanske att ständigt försöka se med nya ögon? Fortsättning följer…

stranden

Märkt

Ögat – en trött lögnare

strandenHär på stranden nedanför Albrunna ligger miljoner och miljarder stenar i storlekar från ”flera ton” till ”knappt synliga för blotta ögat”…

”I skymningen är alla katter grå”, heter det. Men det kan gälla även mitt på dagen, att man inte ser den ocean av variationer och olikheter som faktiskt finns – om man bara anstränger sig en smula. På stranden nedanför Albrunna ser alla stenar grå ut. Gråsten och kalk och andra knotor är precis lika grå. Grå, gråare, gråast!

Men så fel! I kommande två inlägg ska jag visa dig att strandens flisor är allt annat än grå. De sprakar av färg, och de är fulla av mystiska koder, hemliga krypteringar och ett överflöd av magi. Så håll ögonen öppna…

Märkt

avtryck

Vid det gamla slitna bordet nere på Albrunna strand träffar man då och då de märkligaste människor. Där satt en gång Yassir Arafat, trots att han sen länge var död. Tage Nilsson kajkade i vattnet utanför och häromdagen var Marika och Dieter på bordet. Alla lämnar vi spår efter oss, tydliga eller luddiga, mystiska eller konkreta…

namn_i_sten_4

namn_i_sten_2

Märkt