Kategoriarkiv: Evenemang

vi går på loppis, del IV

S_Bårby_20Maggans loppia i Södra Bårby har en internationell look… Till höger om grinden finns ”gubbhyllan” med bland annat verktyg och motorprylar. – Gubbarna måste ju också ha nåt att titta på, säger Maggan.

S_Bårby_01Koppar lär enligt vissa loppisdirektörer vara ute i dag. Men somliga säger tvärt om. Maggans åsikt glömde jag fråga om…

S_Bårby_02Sladdfria strykjärn! Tänk ändå vad utvecklingen går framåt.

S_Bårby_03En loppis utan bestick och porslin finns inte. Om den finns – tipsa mig, en sensation måste uppmärksammas.

S_Bårby_04Halvdussinet koppar. Fyllda med kaffe eller te kan kanske en sked lokalt producerad honung passa bra.

S_Bårby_05Sladdfritt strykjärn igen. Så enkelt att sköta. Det behövs inte ens el. Gör bara upp en eld, vänta tills bara glöd återstår. Öppna strykjärnet, sleva försiktigt upp lagom stora glödbitar med en järnspade och fyll järnet. Stäng järnet, rulla det hit och dit så värmen sprids jämnt i sulan. Sen är det bara att stryka så det ryker!

S_Bårby_06Till en resväska måste man naturligtvis ha en passande hantel. Gul hantel till gråblå väska blir chickt.

S_Bårby_07Gubbhyllan med sitt varierande utbud. Geringssågen kanske jag själv köper. Men smörjnipplar, tryckluftsslang och olika typer av rör får andra fynda.

S_Bårby_08Låskistor och svängborrar hör till livets nödvändigaste ägodelar. Köp flera!

S_Bårby_09Fyndlåda? Pris: Okänt.

S_Bårby_10Bra verktyg är dyra som nya. Billiga verktyg håller sällan länge. På loppis kan du köpa bra verktyg till minipris.

S_Bårby_11Borrmaskiner av olika årsmodeller. Den till höger är nog äldst, men troligen också med den med högsta kvaliteten.

S_Bårby_12Hjälm med visir för moderna riddare. Vill du lyssna och läsa mer om Maggans loppis kan du klicka här.

Taggad , ,

vi går på loppis, del III

Vet du var Petras planet ligger i solsystemet? En svår fråga. Svaret är: Bårby. Det är nämligen företaget som drivs av Petra Grönlund och som håller till i kvarnen i Bårby. Där gick vi på loppis numero III.

kvarnen_01– Under sommaren gjordes drygt 300 köp här. Inkomsterna från loppis går till renovering av kvarnen, berättar Petra Grönlund.

kvarnen_02Petra syr hattar. Somliga kostar bara 90 kronor – för en handsydd hatt!

kvarnen_03Vore jag kvinna skulle jag genast köpa dessa läckerdojor!

kvarnen_04De här pjucken är också eleganta. Och sprillans nya.

kvarnen_05Porslinsavdelningen. Petras mamma driver också ett loppis. – Hon har hållit på i 20 år, men jag som är nybörjare säljer mer än hon! säger Petra och skrattar.

kvarnen_06Den originella entrén.

kvarnen_07Utanför loppiskvarnen hänger expressiva träskulpturer. Vem som har gjort dem är dock okänt.

kvarnen_08Afrikainspirerat! Kraftfullt! Roligt!

kvarnen_09En översvämning av färger!

kvarnen_10De två ”våffelstrutarna” får väl betraktas som de mest udda pjäserna i denna glas- och porslinssamling?

kvarnen_11Skimrande glas. Förföriska glas. Det gäller bara att fylla dem med nånting…

kvarnen_12Små skor. Mindre skor. Pyttesmå skor.

kvarnen_13Mössor, hattar, kannor, hättor, hylsor, kapsyler, lock… Kärt föremål har många namn.

Detta var loppisbesök III. Snart kommer det fjärde och sista. Då besöker vi Maggans loppis i Södra Bårby. Det förra besöket hos henne, 2014, kan du läsa om och lyssna på här.
Taggad , ,

vi går på loppis, del II

Vårt loppisturné fortsätter, och vi tittar nu in på loppiset i Bredinge, väster om väg 136. Det är inrymt i en ladugård där gödselrännan fortfarande finns kvar. Rent fotografiskt är lokalen rena mardrömmen med svagt dagsljus och sotsvarta skrymslen. Den är med andra ord som gjord för övning i indirekt ljus med ett löst blixtaggregat, en så kallad hotshoeblixt.

Detta är loppisbesök två av fyra. Det första kan du läsa här.

Bredinge_1Glas gör sig ofta bra på foto. Men då ska det helst vara motljus. Denna bild krävde mycket jobb. I .jpg-format blev den helt gul, färgad av bakgrundens spånskiva. Ju knepigare ljus, desto bättre att jobba i .raw.

Bredinge_2Med en blixt har jag lyckats få åtminstone lite liv i glasen på metallbrickan. Jag slog blixten i taket, ljuset studsade ned i brickan och upp genom glasen. Men det gula trätaket gav även i denna bild ett kraftigt gulstick, eller ”gulsmitta” som jag kallar det. 

Bredinge_3Kannparaden. Här har jag avsiktligt behållit det en aning gula ljuset runt kannorna i kontrast till det kalla/blå ljuset från fönstret.

Bredinge_4Det lackar så sakteliga mot jul… Sex tomtar för 50 kronor. Undrar om jag får ännu större rabatt om jag köper 100!?

Bredinge_5Här gäller bud! Hårda bud, kanske?

Bredinge_6En svår bild att ta med .jpg. Men i .raw går det mycket lättare att komma tillrätta med alla färgstick som massor av färger i en och samma bild ofta ger upphov till.

Bredinge_7En välgödd nasse. Ovanför honom blomstervaser med nederländska motiv. Eller är de månne öländska?

N_Rubin_67Tavla signerad N. Rubin -67. Rätt charmig i mina ögon. Lite mix av Dardel och Grünewald med ett stänk Hjertén… Om Dardel målat den fick man nog hosta upp 500 000. Nu räcker kanske en 50-lapp?

Taggad , ,

Kristin och Marcus vann Ironman

Kristin Möller och Marcus Larsson. Där har ni Järnladyn och Stålmannen. De vann Ironman Kalmar 2016. Resultatlistan hittar du här.

Nedan visar Alvarsamt flera bilder av kämparna i tävlingen när de lämnar Södra Möckleby efter ungefär sex mils cykling. Tolv mil på hojen återstår. Och så ett maratonlopp på det. Vi ska veta att de allra först simmade nästan fyra kilometer…

Ironman_II_06

Ironman_II_04

Ironman_II_01

Ironman_II_02

Ironman_II_03

Ironman_II_09

Ironman_II_05

Ironman_II_07

Ironman_II_08

Ironman_II_10

Ny_5

Ny_1

Ny_2

Ny_3

Ny_4

Ny_6

Taggad , ,

snart är segraren korad…

När detta inlägg publiceras återstår ”bara” maratonloppet – eller drygt två timmar – av Ironman Kalmar 2016. Bilderna nedan är tagna i Södra Möckleby efter ungefär fem mils cykling från Kalmar. Återstår 13 mil. Och så lite löpning på det… 😉

Ironmanuttryck_08

Ironmanuttryck_11

Ironmanuttryck_01

Ironmanuttryck_02

Ironmanuttryck_03

Ironmanuttryck_04

Ironmanuttryck_05

Ironmanuttryck_06

Ironmanuttryck_07

Ironmanuttryck_09

Ironmanuttryck_10

Ironmanuttryck_12

Ironmanuttryck_13

Ironmanuttryck_14

Ironmanuttryck_15

Ironmanuttryck_16

Ironmanuttryck_17

Ironmanuttryck_18

Taggad , ,

ironman

Ironman__2016Just nu kör de sista cyklisterna i årets Ironman genom Degerhamn/Södra Möckleby. Alvarsamt återkommer då och då med en dusk bilder, i år koncentrerade på ansiktsuttryck och – kanske – lidande.

Taggad , ,

sotdöd eller utveckling?

Publikbild2011Publikbild från uppvisning under Degerhamns räddningsdag 2011.

På lördag körs Degerhamns räddningsdag, ett minievent som vuxit till ett bautaevent. Nu firar man tioårsjubiléum och Alvarsamt gratulerar förstås. Men, det skulle behövas flera lokala roliga och intressanta evenemang långt ute på den glest befolkade vischan – som södra Öland onekligen tillhör. Många glesbygder förtvinar långsamt och dör. Affärer läggs ned, företag går i konkurs eller flyttar. När nedgången nått en viss nivå brukar loppet vara kört. Det gäller att göra nåt innan den nivån nås, sen är det för sent.

Ibland undrar jag hur det går med goda idéer och geniala hugskott. Samlas de i säck för att sen glömmas bort? Vad har det exempelvis blivit av allt det spännande som värktes fram vid dialogmötet 2 november i fjol?

Husbilarna är här för att stanna, vad man än tycker om dem. Men motståndet till så kallade ställplatser är hårt från både myndigheter och enskilda. Det är sorgligt, ty ställplatser är en av glesbygdens små möjligheter till inkomster och olika typer av ”inflöde”.

En annan möjlig blodtransfusion är olika typer av idrottstävlingar. Ironman, exempelvis. Men den utgår i vårt fall från Kalmar. Varför inte skapa en egen enkel tävling med start och mål i exempelvis Södra Möckleby/Degerhamn? I den lilla byn Skålan i Jämtland genomfördes nyligen en lokal tävling med det fantasifulla namnet Cypakutsi – för 21 året i rad. I Skålan bor bara 103 personer. Trots det  ställer 250 personer upp i tävlingen, som sköts av 60 funktionärer. Och till den avslutande festligheten i bygdegården kommer 500 personer! Den lilla anspråkslösa tävlingen aktiverar alltså nästan tusen människor – i en by med hundra invånare!

I Skålans Cypakutsi handlar det om att cykla, paddla, kuta och simma. Vilka kan grenarna bli i Södra Möckleby/Degerhamn? Springa baklänges, simma, cykla hinderbana och slutligen precisionskastning med liten boll – alla grenar genomförs i hamnparken och hamnen. Tävlingen kan få det fantasifulla namnet Baksicykast.

Intresse?

Taggad , , ,

hans namn är jernberg – per jernberg

porträtt

Han har ett imponerande CV. Han är tekniker. Han är humanist. Han är konstnären med gift i penseln. Hans namn är Jernberg, Per Jernberg. Men mest och bäst känns han igen som Jernis. I morgon klockan 13 är det vernissage på hans utställning Tanken vindlar i Carlas Café i Näsby på sydöstra Öland.

Alvarsamts utsände trängde upp Jernis mot repen för några djuplodande frågor.

Vem är du?
Per Jernberg, född 1955 (eller 70 minus som jag uppger i bloggen, som en reaktion mot åldernojan i samhället). Gift, två barn, fyra barnbarn. Yrke: universitetslektor (fysik) och facköversättare (patentskrifter). Jag bor i Gävle sen många år men är född och uppvuxen i Dalarna. Mormor var öländska från Skärlöv, där hennes barndomshems har varit min familjs sommarstuga sen 50-talet. Sen ungdomsåren har mina hobbyn varit bridge och matlagning; för sju år sen tillkom bloggandet. Äter helst vegetariskt men också fisk och skaldjur. Jag är aktiv i den internationella Slow Food-rörelsen som verkar för god, ren och rättvis mat och är politiskt engagerad inom Feministiskt Initiativ. Mitt intresse för miljön, klimatet och naturen är också stort, där jag stödjer ett flertal organisationer och föreningar. Det engagemanget väcktes tidigt i mitt liv, kanske främst genom 60-talets utbredda fågeldöd inte minst på Öland, orsakad av DDT och kvicksilverbetning.

Vad driver dig att narra, gyckla, häda, slå?
För att hävda mina åsikter. Kampen för en sak förs bäst på många sätt och plan efter tycke och förmåga, fast utan våld. Jag är pacifist. Vad jag kan minnas har jag bara en gång burit min hand, eller snarare fot, mot någon, en antagonist som jag klackade på smalbenet på skolgården. Jag känner mig fortfarande illa till mods när jag tänker på det. Det händer att jag upprörd fattar pennan och uttrycker mig utan humoristiska omskrivningar, men satir i ord och bild är de tillhyggen som ligger mig närmast om hjärtat. Jag är starkt präglad av Svenska Mad och Lasse O’Månsson. När jag åter bläddrar i mina gamla tidningar märker jag att kvaliteten var väl ändå så där och högst varierande. Tycker själv att jag är roligare och framförallt betydligt elakare än dessa stilistiska förebilder. Då håller en annan av min ungdoms satirikoner, Frank Zappa, klart bättre, låt vara mer för musiken än texterna, men ändå.

gräshängningProvhängning på sommarhusets gräsmatta dagen före vernissagen. På duken i mitten ser vi Jernis själv, omgiven av andra aeronauter som ”Karlsson på taket” och Nils Holgersson.

Jag har en notorisk avogsamhet mot reklam. Mot tidningarnas annonser har jag utvecklat ett, som jag själv tycker, supereffektivt inre filter, på nätet kör jag annonsblockerare och i den mån jag emellanåt tittar på tv rör det sig till 99 procent om SVT Osport. Reklamens förorening och fördumning av det offentliga rummet, på stan, i bussar och på tåg, etc. är svårare att undvika men även det går i viss mån att lära sig. Icke förty utgår nästan alla mina bilder från marknadsföringens språk och estetik. Varifrån kommer då tankarna och idéerna? Tja säg det, men den slutsats man kan dra är att reklamens genomträngningskraft är enorm, omöjlig att värja sig emot.

Under en period försökte jag sprida mina bilder på Facebook. Lärdomen blev lika kort som brutal. Max 2,76 sekunder står till förfogande, sen faller FB-juryns oåterkalleliga dom: gilla eller not gilla. Visserligen är bilderna tänkta att fånga en flyktig blick och förhoppningsvis snabbt roa, men också locka till närmare betraktande och eftertanke. För där finns mer att upptäcka och reflektera över, i vissa bilder mycket mer, i form av detaljer och referenser som bär fram grundidén och skapar nya associationsbanor. Eller till och med ger bilden en ny dimension eller innebörd, vad den i betraktarens öga kanske föreföll att vara vid första anblicken blir till något annat.

Vad säger dina läsare om dina blogginlägg?
Jag har hyfsat många läsare, men tråkigt nog väldigt få som kommenterar. De som ändå gör det är genomgående positiva, vilket får ses som mycket väl underkänt för en satirblogg med syfte att provocera. Ett projekt som ännu vilar är att starta ny, parallell blogg som ska publicera exakt samma inlägg som i Jernis-bloggen men med någon dags fördröjning. Varför då då? Jo, i den nya bloggen har jag tänkt uppträda som ung kvinna med förhoppning om att kunna locka nättrollen ur sina jordhålor för att spy ut sin maskulistiska galla. De som går på detta ”spegelbloggsprank” kommer vederbörligen att häcklas. Visserligen är jag ganska konflikträdd, men vad gör man inte för den goda sakens skull?

Påverkas du av läsares reaktioner eller kör du ditt eget race till hundra procent?
Som sagt är det dåligt med läsarrespons, i alla fall kritisk. Generellt uppfattar jag mig som väldigt prestigelös. Det är bara fundamentalister och andra idioter som inte är mottagliga för kritik.

Är satir ute eller inne i dagens Sverige?
Ganska stabil vill jag säga, och behovet av satir har ju inte minskat, om man säger så. Satiren är starkt förankrad i kulturen, även om kanalerna och nyanserna förändras med tiden. Däremot tror jag att det blivit svårare för de mest udda rösterna och mindre aktörerna att göra sig hörda, vilket kan tyckas paradoxalt i det nya sociala medielandskapet. Men med ökad tillgänglighet och tillbakagång för gammelmedia, verkar bruset och ytligheten dessvärre tillta i kvadrat.

Bakom clownmasken finns ofta en pessimist… Även i ditt fall?
För det första känner jag mig inte som en clown. Visst ska satir roa, men också leda till eftertanke och för den som träffas ska skrattet snabbt som fan fastna långt ner halsen, allra helst pysa ut genom röven. Satir för mig är allvar. Nej, jag är optimist, tror på människan, att godheten och generositeten övervinner ondskan och girigheten, även om det är lätt att då och då vackla när man ser sig omkring. I de mörka stunderna tänker jag på vad Pär Holmgren, meteorolog och klimataktivist uttryckte på ett föredrag: – Bara vi kommer upp till en ”kritisk massa”, när tillräckligt många både ser vad som krävs och känner hopp, kommer den negativa utvecklingen snabbt att vända. Då känns det genast bättre.

Vad roar dig i dagens Sverige?
Om man därmed menar ”förströr” skulle listan bli för lång, så jag begränsar mig till vad som lockar mig till skratt. Dit hör satirteckningar och seriestrippar. Bland favoriterna finns Arne Anka, Rocky och Medelålders plus. Allra främst som satiriker håller jag Sara Granér, en av den yngre generationens alla fantastiska serietecknare. Där vill jag också särskilt nämna Zelda, supervass feminist med vardagsperspektiv. En annan skrattkälla av stora mått är landets främsta förmedlare av förnumstiga småstadsnyheter, husorganet Grönköpings Veckoblad som i år fyller hundringen jämt! Begreppet ”småstad” ska här tolkas som varhelst minst två människor finns samlade. Någon övre gräns finns egentligen inte.

Vad oroar dig i dagens Sverige?
Alldeles för mycket. Intoleransen eller rasismen är ett riktigt otäckt fenomen, inte för att jag tror den ökat sen jag var ung, tvärtom, utan för att den vunnit betydligt större acceptans i ”de fina salongerna” och ”maktens korridorer”. Ökat har däremot polariseringen: socialt, ekonomiskt och politiskt, vilket också skapat grogrund för den reaktionära, falska folkhemsnostalgin. Resan mot jämlikhet mellan könen går i snigelfart – hur svårt kan det vara? Politikernas fortsatt fartblinda tro att de politiska och ekonomiska ramarna är överordnade naturens och att arbete är livets egentliga mening, allt i modernismens heliga namn, ger mig krupp. Så ock, konsumtionshetsen, underblåst av reklamens förljugna löften om självförverkligande. Här finns en klar historisk koppling till katolska kyrkans avlatsbrev medförande pin-koden till pärleporten. Konsumtionskritik är också ett bärande tema i utställningen. Sist men inte minst: de senaste årens allt mer högljudda vapenskrammel.

Berätta om svängen från tekniker till humanist/konstnär!
Det är en ganska vanlig missuppfattning att tekniker och fysiker är ungefär samma sak. Visserligen finner fysik sina tillämpningar i teknik, men ren fysik som jag läst räknas i den akademiska världen till de filosofiska ämnena. Jag är inte ens särskilt teknisk; tummen sitter påfallande nära mitt i handen. Att hustru kallar mig elingenjör, vvs-ingenjör etc. allt efter behov är bara rent fjäsk för att själv slippa det tröstlösa micklandet. Ett djupt rotat socialt engagemang har jag alltid haft, men förutom en vild fundering på att bli kreativ kock, kände jag som ung att mitt kall ändå var inom naturvetenskapen. Lekfullheten med språket fanns där redan då, men formerna för det fann jag väl först genom senare års bloggande. Leken med bilder är däremot av betydligt färskare datum; det började som rena illustrationer till mina ordkrumelurer i bloggen. Åter tillbaks till din fråga: Med åren och den erfarenhet livet gett, har fokus så sakta förskjutits. Numera har jag lagt forskningen på hyllan, även om jag fortfarande arbetar på högskolan som ett slags högre utbildningsadminstratör. Förutom de utmaningar språkliga frågor ibland erbjuder, begränsas det mer genuint logiska tänkandet till tävlingsbridge i par med hustru på hyfsat hög nivå en gång i veckan. Så visst har jag gjort en sväng, fast lika försiktig som när jag någon gång ibland sätter mig bakom ratten.

viid_landsvägenJernis vid vägkanten utanför sitt sommarhus i Skärlöv. Här sitter han gärna och mediterar. Och säkert föds här även en och annan idé till nästa konstverk.

Var, när, hur rullar du eventuellt ut din nästa utställning? 
Jag har inga planer alls. Min förra och första utställning var 2011. Räknar vi framlänges kommer den tredje att bli 2021. Skapandet tar sin tid. Sen är det otroligt mycket jobb med själva utställningen. Det är inte bara att trycka på utskriftsknappen, inte om man är så petig som jag. Den som inte tror mig kan fråga en ytterst tålmodig hustru. Allt mellan smärre justeringar till att göra om från grunden för att få bloggbilderna presentabla på papper i storformat har krävts. Dessutom är det mycket kringarbete.

Har du slutmål? Att bli konstnär på heltid? Bli rik och berömd och större än Picasso?
Haah … hr. P kunde ju inte ens avbilda en kubisk kub. Min nykubism, made by Jernis, kommer att slå världen med häpnad! Skämt åsido: Nej, jag har inget slutmål, utan kommer att fortsätta så länge det är kul och givande och orken finns. Kroppen har fått sina törnar under årens lopp. Någon ambition att få någon utkomst från mina bilder eller skrivandet har jag inte, det är och får nog förbli en ren hobby. Rik i ekonomisk bemärkelse är verkligen ingen strävan, det materiella blir då lätt till ett själsligt ok. God miljö, godhjärtade och inspirerande medmänniskor, tak, värme och gott på tallrik och i glas, allt det har jag redan och är fullt nöjd med. Kändis? Absolut inte. Jag känner mig mycket obekväm att stå i fokus, att agera inför okända, skyr stora folkmassor och ogillar storstäder. Ibland när jag är inne i centrum kan till och med Gävle kännas för stort. Att vara från hemmets lugna vrå suger, särskilt över natten. Allt det där har blivit värre med åren. Fast erkännande skulle väl kunna vara okej, bara jag får vara ifred.

Taggad , , , , , ,

alunvägen – och kjell

loppis_Alunvägen01

Den korta Alunvägen i Södra Möckleby är utåt sett lika försynt som en som bit björnmossa i ett herbarium. Men här finns mycket att se och besöka för den nyfikne. Från norr till söder hittar vi utmed sträckan flyktingboende, skola, äldreboende, gym, hemtjänst, betande kreatur, Ing-Maries Vävkammare och – just nu – Kjell Oskarssons mycket speciella loppis.

– Jag är bäst på att reparera gräsklippare. När du hämtar den hos mej startar den på första rycket och går felfritt i fem eller sex år, säger Kjell. Och det syns att han menar det.

Kjell_OskarssonKjell Oskarsson, 84, född i Kastlösa med ett förflutet som skrothandlare. Under två decennier drev han också en diversehandel i Västerås. – Jag jobbar med grejorna här ute varenda dag. Och så sitter jag vid datorn, ofta flera timmar om dagen. Den är en fantastisk tillgång. Den ger mej mycket, jag kommer ut i världen…

loppis_Alunvägen02Loppisgrejor till tusen. Osorterade. Men den som har tid kan göra fynd.

loppis_Alunvägen12Spräckt lock men i övrigt felfri. Vad sägs om en vattentoa för modesta 75 bagare?

loppis_Alunvägen03Här finns – bland annat! – verktygslådor.

loppis_Alunvägen04Kugghjul, kakel, ljusstakar, golfbollar, ljusramper, hinkar, sladdar och…

loppis_Alunvägen05Gräsklipparen under presenningen är ännu inte reparerad. Kan kanske köpas i befintligt skick eller som renoverad?

loppis_Alunvägen11Handfat för 75 kronor styck. Det i mitten kan kanske kallas mintgrönt?

loppis_Alunvägen06I den lilla stuga som Kjell har på loppisområdet är det nu så fullt att han inte längre kan sova i den, berättar han.

loppis_Alunvägen07Den människa finns inte som kan analysera och namnge allt som säljs hos Kjell. Här kan överraskningarna bli många.

loppis_Alunvägen08Spik, skruv, beslag, hjul och ytterligare tusen grunkor, grejor, manicker, mackapärer, grunkor, prylar…

loppis_Alunvägen09Såna här bilder inspirerar mig. Här finns ingen tanke. Bara slumpen styr. Och det finns onekligen mycket att titta på.

loppis_Alunvägen10Kjell säljer prylar för alla årstider. Mitt i sommaren kan du här köpa skidor, stavar och bandyklubba modell äldre – men även åror. Saknar du en kratta är det bara att stega hit…

För den fotografiskt intresserade kan berättas att alla foton i inlägget är manuellt grundjusterade i Bridge och sedan bildbearbetade, storleksförändrade och skärpta automatiskt med PhotoShops kommando Bildbearbetare. Kommandot kan fixa flera hundra bilder medan du äter middag, med gott om än icke helt perfekt resultat.
Taggad , ,

jesus och jernis

I föregående inlägg frågade vi oss om det i dag finns någon motsvarighet till Jesus, han som mättade tusentals människor med fem kornbröd och två fiskar. Vi sökte nån som kan omvandla fyren Långe Jan till en jättelik flaska whisky stor nog att släcka törsten på tusentals människor. Och den som söker han finner. Se bara här!

Carlas café, alltså. Med början 23 juli…

 

Taggad , , , , , ,

miljoner träd dör i svampsjukdomar

Är en alm angripen av almsjukan är det kört. Då är frågan inte om utan när den dör. Den kan dö på ett par månader. Den kan dö efter ett par år. Det har Alvarsamt tidigare berättat om i ett flertal inlägg, exempelvis detta.

Mörka bilder målades upp av Pia Barklund vid Sveriges Lantbruksuniversitet när hon i går höll föredrag i Smedby sockenstuga:
– Ett träd kan smittas på våren och dö redan under hösten. I exempelvis södra Storbritannien finns i dag inte en enda levande alm!

Trots att almsjukan har funnits i Sverige sedan 1950-talet år är det först under senare år den slagit till med våldsam kraft på Öland. Och vad värre är, under 1980-talet kom en aggressivare variant av sjukan till Sverige. Ingen kan nog förklara varför, men Pia menade att många faktorer spelar in. Ett träd dör sällan av bara en orsak.
– Världen krymper, vi reser mer än tidigare, folk tar med sej växter hem från andra länder och importen av träd och växter är stor. Miljöförändringarna och stigande temperaturer kan också spela in. Dom flesta organismer som orsakar sjukdomar gillar värme.

Frågorna efter Pia Barklunds föreläsning blev många. Det är tydligt att informationen om almsjukan bör bli bättre – och tydligare. Alvarsamt går här inte in på alla komplicerade faktorer för sjukdomens uppkomst. Viktigare för oss lekmän är vad vi ska göra – och inte göra – för att bekämpa sjukdomen:

  • Såga inte i alm.
  • Hamla inte alm.
  • Spar inte delar av träd. Ta bort hela trädet.
  • Ta ned trädet så snart du upptäckt almsjukan – så tidigt som möjligt på året innan det blir vår. Under våren börjar nämligen almsplintborren att flyga – och sprida den svamp som orsakar almsjukan.
  • Lagra inte almved. Förflytta den inte.
  • Barka gärna färskt almvirke men elda upp barken.
  • Alla verktyg som används vid arbeten med alm måste desinficeras med T-sprit, eller ännu hellre brännas med gasol. Det gäller även om du inte ser tecken på almsjuka.

Pia Barklund var trots alla smittor och svampar och sjukdomar och utbrott och destrueringar ganska optimistisk inför framtiden.
– Massor av träd kommer att dö men skogarna överlever, om än artfattigare.

Det lät bra. Ganska bra. Eller: Inte helt åt skogen.

Den intressanta tillställningen avslutades med gott kaffe och prima bullar.

åhörare_Pia_BarklundPia Barklund från institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet längst till vänster i bild. Ett 30-tal personer kom för att lära mer om almsjukan. – Men vi hade räknat med många fler, sa Jeanette Sköld, för tillfället besviken kassör i Ölands Smedby Hembygdsförening.

_MG_5741_RAlmsjukan i schematisk form. Till denna ska läggas det slags smitta som sker under jord, mellan rotsystem. – Den smittan gör att träd i alléer är särskilt utsatta, berättade Pia. En bra sajt för att lära mer om skador på skog hittar du här. En fin summering av almsjukan och askskottssjukan är skriven av Pia Barklund. Ett kandidatarbete om almens vara eller icke vara, med bland annat fakta om resistenta almar, läser du här.

_MG_5750Pia Barklund berätta även en del om askskottssjukan som också härjar på Öland. Den är dock inte riktigt lika ”hätsk” som almsjukan, men de flesta angripna träd dör. Askar som under lång tid levt tillsammans med den svamp som orsakar sjukdomen kan faktiskt bli resistenta. Forskarna kallar en sådan samexistens för coevolution. Försök tyder också på att sjukdomen går att bromsa en aning. Läs mera här

Taggad , ,

sporer, sporer, sporer överallt sporer…

Pia_Barklund_SLUAlmen på Öland kan kanske snart bara ses på foton. En liten skalbagge sprider sporer som dödar. Asken angrips också, men av andra sporer. Det finns farliga sporer och nyttiga sporer. Pia Barklund från Sveriges Lantbruksuniversitet höll under kvällen ett intressant men också smått skrämmande föredrag om svampsjukdomar. Ett 30-tal intresserade mötte upp i Smedby sockenstuga. Du läser mer om vad Pia berättade i ett kommande inlägg…

Taggad , ,

fyrarna byter plats

_MG_4638Flera olika yrkesgrupper och forskare invaderade under påskhelgen fyren Långe Jan inför den kommande flyttningen till norra Öland. Man gjorde mängder av olika mätningar och utförde vissa stabiliseringsinsatser. Fyrområdet var avstängt under hela påskhelgen men Alvarsamt kunde från sandreveln norr om fyren ändå fotografera den arbetande personalen uppe i fyrtornet.

Fyren Långe Jan ska byta plats med fyren Långe Erik, enligt ett så kallat samrådsbeslut mellan Mörbylånga och Borgholm kommuner, godkänt av Sjöfartsverket och EU:s maritima enhet inom sfären navigation och sjöfartssäkerhet.

– Orsaken är de sättningar i grunden som olyckligtvis inträffat under ombyggnaden av Naturum Ottenby, berättar stadsingenjör Sven Dregert för Alvarsamt. Sättningarna skedde redan i mitten av februari och risken är stor att Långe Jan med tiden rasar, eftersom fyrens lutning successivt ökar. Men genom att byta plats på fyrarna skulle problemen vara lösta. Långe Erik är lägre och – framför allt väger han mindre och har mindre vindfång. Dessutom skulle berggrunden där Långe Erik står i dag passa Långe Jan väl. Den är stabilare än här i söder, säger Sven Dregert.

Men nån omedelbar risk med att vistas i området är det ännu inte. Under påskhelgen var personal från Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Sjöfartshögskolan vid Linnéuniverstitetet, Göteborgs Universitet, Länsstyrelsen samt representanter för två bygg- och ett transportbolag på plats i toppen av Långe Jan för att mäta bland annat lutningsökningen men också beräkna totalvikt och nödvändig lastkapacitet på den specialbil som ska utföra den 15 mil långa transporten.

– Vi arbetar enligt den beprövade metoden TDDPU (take down, drive, put upp) som framgångsrikt använts vid flera fyrflyttningar i Louisiana efter de stora översvämningarna orsakade av tornadon Katrina 2005, berättar Bengt-Olof Pliberg, professor i rörelsefysik vid Göteborgs Universitet.

Professor Bengt-Olof Pliberg tror inte att transporterna av fyrarna ska vålla allmänheten några större problem. – Fyrarna körs på av Trafikverket godkända ekipage för de allra största vindkraftverken, och hittills har vi bara hittat en enda passage där vägen måste stängas av, men bara för en halvtimme. Sträckan som stängs är korsningen Köpingevägen-Pensionatsvägen öster om Borgholm. Vi återkommer om exakt tid.

Nedmonteringen av fyrarna inleds måndagen 11 april och om allt går enligt schemat har fyrarna bytt plats måndagen 25 april då det blir fest vid båda fyrplatserna. Vid Långe Erik i Ottenby talar landshövdingen klockan 11:00. Klockan 15:30  håller han ett nytt tal vid Långe Jan vid Stora grundet i norr. Ölandskända sångduon Kärlekens trubadurer uppträder och viss fri förtäring utlovas av lokala representanter och aktörer, som uppmanar till att ta med egen stol, eftersom man väntar mellan 2 000 och 3 000 besökare vid varje fyrplats.

Taggad , , , ,

Midnattsmässa

Ett 70-tal personer orkade trots dansen kring granen och julbordets fröjder gå på midnattsmässa i Södra Möckleby kyrka under julafton. Kören Sydöland sjöng och mässan leddes av kyrkoherde Leif Bengtsson.

julaftonsmässa_3En julnattsmässa eller midnattsmässa firas vid midnatt på julnatten. Gudstjänsttypen är vanlig i romersk-katolska kyrkan men har blivit allt populärare i Svenska kyrkan.

julaftonsmässa_1Kyrkoherde Leif Bengtsson mässade bland gran och levande ljus.

julaftonsmässa_2När kyrkan i Södra Möckleby renoverades 1950 upptäcktes – under golvet – en romansk kyrka från 1100-talet.

Taggad

den eviga sorgen

Sorg lär aldrig gå över. Den ändrar bara karaktär. Vid en promenad i Gräsgårds hamn häromdagen blev jag verkligen rörd. Där låg en krans vid monumentet över de tio män som minsprängdes 22 november 1941, alltså för 74 år sen. Sorgen är tidlös.

gräsgårdsHamn__33

krans

PS. Ett av Alvarsamts mest lästa inlägg genom åren är invigningen av monumentet i november 2011. Du kan läsa det här. Tyvärr går det inte längre att se de filmade talen.

Taggad , ,

Ing-Marie laddar inför skördefesten

Nu produceras, fixas och pyntas det i stugorna inför Skördefesten som inleds 24 september. För många kan den snart världsberömda festen bli tillfälle att ta igen på gungorna vad man förlorat på karusellen. Det gäller dock inte Ing-Marie Eriksson i Södra Möckleby som skapar ständigt och jämnt – året om. Hon tillhör dem som har ytterst flexibla öppetider. Är hon hemma är det bara att knacka på – inom rimliga tider.

– Jag väver på inspiration, säger hon till Alvarsamt. Den kan slå till när som helst. Och då jobbar jag. Svårare än så är det inte.

Ingmarie_väv_9Ing-Marie Eriksson vid vävstolen hemma i Södra Möckleby. Hela rummet utanför bild är fyllt av garner, trådar, remsor, tyger, vävar. Det hon gör ställer hon ut i sin vackra stenlada med namnet Ing-Maries vävkammare.

Taggad , ,

pr för hojen

Det var bara i Kalmar man kunde följa alla tre discipliner i gårdagens Ironmanlopp. Här på södra Öland fick vi hålla till godo med cykelfasen. Jag älskar att cykla men blir trött bara av att se på dessa tävlande. Vilket lidande! I den hårda ostliga vinden måtte färden över bron och alvaret mot Torngård ha varit rena tortyren. Och när man väl hade simmat och hojat färdigt skulle man kuta i tre timmar också!

Cyklarna är ett kapitel för sig! Priserna lär ligga på upp mot 100 000. Men då får man märkliga ljud på köpet. Vissa låter som stressade vindkraftverk, andra som milda vårvindar medan somliga inte låter alls. Hur som helst tror jag att dessa supercyklister höjer allmänhetens intresse för att hoja. Det ser jag som den största vinsten med Ironman.

Resultaten hittar du här.

TorngårdsvägenLangningsstationen vid Torngårdsvägen.

Taggad , , ,

Patrik Nilsson vann – sen kom alla vi andra…

Patrik Nilsson vann årets Ironman.

Simningen i Ironman Kalmar blev dramatisk. Hela 39 deltagare fick bryta och plockas upp ur vattnet, skriver Aftonbladet. De hade mått illa, kanske blivit sjösjuka och spytt i vattnet.

Efter att det första dussinet cyklister kört ut ur Södra Möckleby kom bland andra vi som trampar på nedan…

06

01

02

03

05

04

tandem_1

tandem_2

tandem_3

tandem_4

Ironman_30

Ironman_22

Ironman_23

Ironman_25

Ironman_26

Ironman_27

Ironman_28

Ironman_31

Ironman_32

Ironman_33

Ironman_34

Ironman_35

Ironman_08

Ironman_10

Ironman_11

Ironman_12

Ironman_14

Ironman_15

Ironman_20

Ironman_21

Ironman_01

Ironman_02

Ironman_03

Ironman_05

Ironman_07

Taggad

Första dussinet järnmän kan ses på Alvarsamt en halvtimme efter passering Södra Möckleby

järnmänJa, så är det. Det är dags för Ironman igen och de första 12 tävlande som passerar utfarten från Södra Möckleby kan i morgon lördag ses på Alvarsamt ungefär en halvtimme efter att 12:e man passerat mitt fotonäste. Senare läggs förstås flera foton ut på andra än den yttersta eliten. Fotot är från Ironman 2013.

Taggad , ,

Ventlingeloppis

Sommar på Öland är lika med loppis. Vissa dagar står loppisarna som störtregn i backen. Mycket lump, somt roligt, ett och annat töntigt och – mycket sällan – fynd! Men viktigast är kanske att förstå hur mycket onyttigt man verkligen behöver. Det fattar man på loppis. Pryttlarna och grunkorna nedan hittade vi i Ventlinge.

Alvarsamt gör flera loppisnedslag under sommaren…

PS. Även i Stockholm har loppis blivit inne.

Ventlingeloppis_A_1En liten bandspelare, sannolikt för ljudböcker. Är det månne originalasken med alla kändisporträtt som hänger med? Är någon av de två kvinnsen och elva gubbarna din idol så ökar sannolikt det så kallade ”affektionsvärdet” för just dig. I bakgrunden John Irvings ”Den fjärde handen” och till vänster Henning Mankells ”Danslärarens återkomst”. Jag skulle tro att man kan få hela klabbet för en 50-lapp.

Ventlingeloppis_A_2En Dardel för 50 bagare! Inte illa pinkat!

Ventlingeloppis_A_7Skalan av prylar går från taktegel och ljusstakar till stor konst och världslitteratur.

Ventlingeloppis_A_4Prinsessan Christina pryder omslaget på Svensk Damtidning från 17 april 1964. Tidningen kostade då 80 öre med omsen inräknad. I dag får du ge mer för den – kanske till och med på loppis.

Ventlingeloppis_A_5Varför är mamma vit? Läs om Sammys och May Britts stora problem”, uppmanar denna kulturtidskrift från 1964.

Ventlingeloppis_A_3För samlare av bälgkameror är det bara att skynda till Ventlinge och köpa. Vi köpte den inte, trots blygsamt pris om 50 kronor. En sajt med många gamla vackra bälgkameror är denna.

Ventlingeloppis_A_6KulleSchollin tillsammans igen”. Infama rubriksättningar var lika vanliga under 1960-talet som i dag.

Taggad ,

gubbarna vann!

Jag trodde dagens version av Degerhamns IF skulle mangla sönder sina äldre klubbröder från 1994 i gårdagens historiska match på Alunvallen. Jag var beredd på en för gubbarna tragisk sorti, haltande och lytta till folkets burop och ungtupparnas glåpord. I stället vann de på knockout. De blå gamla järnkaminerna hade en både bokstavlig och bildlig tyngd och fastän mödan att bära rätt många kilon över idealvikten hade de ett förvånansvärt intensivt spring i benen. Pang och pang och saken var klar. Man vann matchen med 2 – 0 och efterföljande straffsparksläggning med 3 – 2.

Nära slutet ropade optimistisk pojkspoling i vittröja: ”Kom igen nu grabbar, nu kroknar dom snart!”

Men si det gjorde de icke, i stället använde man det fina spelsinnet för att ställa upp sig likt levande stridsvagnshinder. Och tidigare tränaren Jan Mårtensson sken som sola till gratiskaffet i paus:
– Det var ett sagolikt lag jag tränade på 90-talet. Och så bra dom är än i dag!

Nedan följer textlös bildsvit.

Alunvallen16maj2015_01

Alunvallen16maj2015_02

Alunvallen16maj2015_03

Alunvallen16maj2015_08

Alunvallen16maj2015_10

Alunvallen16maj2015_17

Alunvallen16maj2015_27

Alunvallen16maj2015_33

Alunvallen16maj2015_34

Alunvallen16maj2015_48

Alunvallen16maj2015_54

Alunvallen16maj2015_59

Alunvallen16maj2015_60

Alunvallen16maj2015_62

Alunvallen16maj2015_69

Alunvallen16maj2015_71

Alunvallen16maj2015_75

Alunvallen16maj2015_76

Taggad , ,

mot våren…

majbrasaFrån kvällens majbrasa i Grönhögen. Elden fascinerar. Vad ser vi i den, vad berättar den?

Taggad

sol över cykelbron

cykelbrovandring_1Eddie Forsman till höger.

cykelbrovandring_21Christer Petersson till vänster.

cykelbrovandring_3Från vänster: Johanna Steinvall, Barometern/Östra Småland, Eddie Forsman, Kommunförbundet, Christer Petersson, Fyr till fyr, Claes Kollberg, Cementa.

Som en dopad blåslampa med övertryck visade i går solen sitt allra eldigaste ansikte över cykelbron mellan Södra Möckleby och Södra bruket. Det var så bländande ljust att man fick gå med handen framför ögonen för att inte gå rätt in i närmaste lyktstolpe. Jo då, även såna finns numera vid bron.

Inledningstrion höll tidtabellen på ett sätt som skulle få SJ-ledningen att spåra ur av avund. Eddie Forsman, Kommunförbundet, inledde följd av Christer Petersson, projektledare för cykelleden Fyr till fyr. Sist tog Claes Kollberg, platschef på Cementa, till orda och påstod glatt att Ölands två längsta broar nu finns på Cementas mark. Om 27 meter överhuvudtaget kan kallas ”långt” får hågade fysiker, kartografer och eventuella bysnillen avgöra. Claes tog så fram saxen och klippte bandet. Saken var biff. Den bro som vi tycker oss ha cyklat över i ”månader” var invigd. Applåder!

Därpå inleddes det mänskliga lämmeltåget över bron – i ett besinningslöst motljus. Det var tur att bron har höga sidor – om icke hade nog hälften av lämlarna trillat av och slagit ihjäl sig.

Nedan några bilder av tåget – namnlösa.

cykelbrovandring_4

cykelbrovandring_5

cykelbrovandring_6

cykelbrovandring_7

cykelbrovandring_8

Taggad , ,

cykelbron invigd

invignjngsklippetKlockan 14:09 invigde Claes Kollberg, platschef på Cementa Degerhamn, cykelbron vid Alunvallen. Utförligt bildreportage publiceras i morgon.

Taggad , ,

vad 17 är ett creperi?

Creperi!? Vad är det för trams? Creperar man där? Och hur gör man då? Måste man vara arg? Är det farligt? Krävs det kunskaper? Är det gott eller gör det ont? Jag har länge hört talas om ett creperi i Södra Bårby. Min fru har tjatat om det. Hon har velat att vi ska åka dit. Men eftersom jag inte vet vad det är för nåt har mitt intresse varit ljumt.

Men nu vet jag. Ett creperi serverar ett slags pannkakor – fast godare. Jag vet eftersom min fru tog mig i hampan och drog iväg med mig trots att jag hade influensa och feber och var nära koma. Jag minns knappt hur vi kom dit. Jag var så sjuk. Det var mycket synd om mig. Men efter en ”crepe klassisk” mådde jag bättre. Mycket bättre. Jag mådde så bra att vi tittade in i traktorgaraget där det visades konst av Lars Apelmo och Jeanette Wåhlstrand. I nästa blogginlägg betraktar vi hennes spännande skulpturer.

creperiet_Bårby_1Interiör av Creperiladan i Bårby. – Nice, skulle väl Betssoninspirerade ICA-Stig ha summerat intrycket. Den lille förklädesiklädde grabben i förgrunden uppträdde som en rask och professionell kypare.

creperiet_Bårby_2Mitt emot creperiet slog denna skördefesthandel upp sina generösa portar mot omvärlden.

Taggad ,

Ljus över Öland

Skördefesten är slut. En Stockholmsimporterad influensa gjorde att vi bara orkade göra två punktnedslag. Du ser dem nedan: Biblioteksträdgården i Södra Möckleby och Creperiet i Bårby där bland annat Jeanette Wåhlstrands ljusmobilskulptur visades i traktorgaraget. I kommande inlägg återvänder vi dit för att titta mer på den öländska skulptrisens uttrycksfulla verk…

skördefest_1

skördefest_2

Taggad ,

Påskäggsorientering i Mörbylånga

– Nytt rekord! Vi sålde 150 kartor och ännu några fler barn fick godispåsar, berättar Camilla Svadling som nu har lagt den femte påskäggsorienteringen i Mörbylånga till handlingarna.

Massor av små, ännu mindre och pyttesmå påskkäringar och påskgubbar ställde upp i tävlingen, som mer är en umgängesform än ett race. I evenemanget ingår deltävlingarna ”Bästa utklädnad” och att gissa vikten på ett stort påskägg. Resultatet av dessa meddelas senare.

påskäggsorientering_01Gruppbild av startklart gäng inne på ICA Skansen.

påskäggsorientering_03Det börjar bli oroligt i startfältet utanför ICA. Skratt och glam. Deltagare har kommit från många ställen på Öland – till och med från fastlandet.

påskäggsorientering_04Denna storögda påskkäring var för liten för att orientera för egen maskin. Men att orientera per barnvagn går ju också bra.

påskäggsorientering_05Apropå barnvagnsorientering… Varför kuta och bli svettig när man kan ligga och ha det skönt i stället?

påskäggsorientering_06Ungefär 40-50 prickar gick blixtsnabbt att måla dit, berättade denna påskkäring för Alvarsamts utsände.

påskäggsorientering_07En glad ”åttaprickare” som kompenserar relativ få prickar med många och fina metallkulor i mössan.

påskäggsorientering_08En ”sexprickare” i orienteringens sannolikt färggladaste kapuschong.

påskäggsorientering_09Denna trio utstrålar en slående mix av djup koncentration och spontan tävlingsglädje.

påskäggsorientering_10Vid en kontroll. De riktigt små hade ibland lite besvär med ”stämpelklämman”. Då fick någon vuxen rycka in och hjälpa till. Detta är en del av tanken bakom påskäggsorienteringen – att barn och vuxna umgås och har skoj tillsammans.

påskäggsorientering_11Vid kontroll nummer ett bildades en smärre kö. Ködisciplinen var perfekt.

påskäggsorientering_12Denne unge man kom ångande i bra fart mot målet och godispåsen. Alla som hade köpt karta fick en sådan. Till vänster Malin Wadin. Camilla Svadling, i mitten, är den ena av de två arrangörerna. Tina Aourell är den andra.

påskäggsorientering_13Stilstudie av en populär och uppskattad trio – korvgubbarna. Som synes gick det åt kolossala mängder ”slang”.

påskäggsorientering_14Det var blåsigt och nollgradigt så många värmde sig vid den öppna elden.

påskäggsorientering_15Att fotografera barn känns många gånger som en befrielse. De är ofta öppna och chosefria.

påskäggsorientering_16Korv och godis. Vad kan man mer begära här i livet?

påskäggsorientering_17Den här killen gapade så stort att man kunde se vad han åt inte bara i går utan även i förrgår.

påskäggsorientering_18Även om Påskäggsorienteringen inte är en utpräglad tävling kan man bli trött ändå…

påskäggsorientering_19Kompisar med hjärtan i blick…

påskäggsorientering_20Detta var den mest färgflammande och skrämmande påskkäring som Alvarsamt stötte samman med under tävlingen.

 

Taggad

Julmarknad med tankesmedja

Foto: Roland Andersson

Foto: Roland Andersson

Här har tomten precis selat av renarna efter sin ankomst till Södra Möckleby. Somliga källor menar dock att Staffan Petersson och hans traktor hade ett finger med i tomtens ankomstceremoni, något som Alvarsamt bestämt avvisar. Några påstod till och med att tomten har en dubbelgångare i Kurt Arvidsson i Södra Möckleby – även det ett dåligt formulerat struntsnack, menar Alvarsamt.

Natten till julmarknaden i Södra Möckleby kom fem centimeter kritvit snö. Och tomten kom – även i år. Många andra kom också för att titta på konsthantverk och tagga ner till vilsam körsång i kyrkan.

Framtidsutsikterna för Södra Möckleby är goda! Mot ett gratis porträtt lämnade inte mindre än 25 personer in utvecklingsförslag för bygden. Vissa var små och vardagliga, andra visionära och storslagna. Utveckling behövs. Och vi måste jobba för den själva. Ingen annan gör arbetet åt oss, vad än politiker och andra makthavare lovar och säger.

I listan nedan har förslagen som kom i kommentar till blogginlägg 27 november lagts till.

Om min fru och jag ska tillägga något är det att studera hur andra byar ute i landet har lyckats med de mest fantastiska projekt. Vad sägs exempelvis om en bowlinghall i en pytteliten, jämtländsk by nära fjällen. Nej, det är inte ett skämt. Vi bodde i grannbyn Alsen. Läs själva här.

I koncentrerad form ser samtliga inkomna utvecklingsförslag ut så här:

  • Allaktivitetshus
  • Alungården blir rehabiliteringshem för cancerpatienter
  • Ambulansplats i anslutning till Alungården
  • Andra spännande verksamheter vid Alungården
  • Bankomat
  • Bättre mobiltäckning
  • Ett fik
  • Ett lekland för barn/ungdomar
  • Fiberkabel
  • Flera kyrkobesök med följande mingel som förr i världen
  • Fritidsaktiviteter på Alungården
  • Försök få flera barnfamiljer att flytta hit
  • Hantverksorten/konstnärsorten i söder är en bra satsning
  • Idrottens dag för unga och gamla. Även Fotbollens dag
  • Jobba hemifrån med datorns hjälp
  • Kommunalt VA
  • Konsertvecka
  • Korvkiosk
  • Kulturfestival under sommaren
  • Mera mingel på fester
  • Musikvecka
  • Möjligheter för barnfamiljer att flytta hit
  • Simhall och äventyrsbad
  • Skolan ska profilera sig, marknadsföra att den har grön flagg
  • Sporthall – gärna kombinerad med simhall
  • Stor naturscen, typ Dalhalla
  • Underlätta för företag att etablera sig i bygden
  • Vandrarhem
  • Viktigt att alla drar åt samma håll
  • Äldreboende Alungården
  • Öppna Alungården igen
Annika WillaumeAnnika Willaume, Södra Möckleby, hade vänligheten att låna ut hela sitt ”före detta posthus” till marknadens knallar och aktiviteter. Annika har massor av idéer för framtiden. Hon vill bland annat öppna vandrarhem kombinerat med allaktivitetshus.
 
JanMårtenssonJan Mårtensson, Södra Möckleby, vill att bygden ska göra satsningar på bra äldreboende. Sådana behövs i glesbygd där andelen äldre invånare är stor – och hela tiden växer.
 
ChristinaHenrikssonChristina Henriksson, Årsvik och Högsby, vill ha satsningar på kulturen. En stor kulturfestival under sommaren är en bra start!
 
ThereseFransson
Louise Fransson, Degerhamn, vill att det skapas en ”Idrottens Dag” och en ”fotbollsdag” för unga och gamla. Förslaget skulle sannolikt höja friskhetsnivån flera snäpp.
 
ThereseFranssonTherese Fransson, Södra Möckleby, önskar sig ett lekland för barn och ungdomar. Det är en bra idé och Alvarsamt undrar om inte vi äldre också kan få vara med och leka?
 
ChristerHävre
Christer Hävre trycker mer på samarbetsformerna än på vad som ska uppnås. – Det viktigaste är att vi drar åt samma håll!
 
UlrikaHävre– Jag vill att skolan ska marknadsföra sej hårdare och bättre. Den ska profilera sej för den har grön flagg och det är inte många som vet det, säger Ulrika Hävre, Södra Möckleby.
 
MikaelGustavssonMikael Gustavsson, Mellstaby, tvekar inte en sekund. – En simhall eller ett äventyrsbad tror jag skulle uppskattas av många. Alvarsamt kan bara instämma.
 
AnetteMellbergGustavsson
Anette Mellborg Gustavsson går ett steg längre än sonen Mikael. – Jag vill ha en sporthall kombinerad med simhall.
 
IngegärdLangIngegärd Lang, Ventlinge, menar att vi måste skapa bättre förutsättningar för barnfamiljer så att de kan – och vill – flytta hit. – Och så vill jag att man öppnar Alungården igen!
 
GunillaNordander
Gunilla Nordander, Södra Möckleby, önskar sig en bankomat. Om en bank eller tomten ska fixa den är i nuläget oklart.
 
BerntPeterssonBernt Petersson, Degerhamn, tycker att bygden ska jobba för att få en ambulansplats i anslutning till Alungården. 
 
AmandaDanielsson
Amanda Danielsson, Kalmar, hade ingen särskild idé om hur vi ska utveckla södra Öland. Och det kan man ju inte begära av en ung tjej som bor fem mil härifrån. Men Amanda kommer nog igen om något år eller så…
 
ChristinaDanielssonChristina Danielsson är mamma till Amanda och bor också i Kalmar. Christina är väl insatt i förhållandena på södra ön men ber att få återkomma med eventuell utvecklingsidé.
 
RolandAndersson
Roland Andersson, Degerhamn, hade så mycket att fotografera att han glömde lämna någon utvecklingsidé. Vi hann i alla fall fotografera Roland innan han smet ut för att fotografera mera…
 
KurtArvidsson
Kurt Arvidsson, Södra Möckleby, sade att han hade för bråttom för att formulera en idé för framtiden. Han påstod sig ha något slags krävande och viktigt extrajobb…
 
KiMyrbäckKi Myrbäck, Albrunna, hämtar inspiration för framtiden i historien. – Jag vill se mera mingel på fester och flera kyrkobesök med efterföljande mingel – som förr i världen. Alvarsamt drar slutsatsen att Ki menar att mänskliga kontakter är viktiga – även i utvecklingsarbetet för en bygd. 
 
IngridPersson
Ingrid Persson, Degerhamn, skrattade så mycket att hon alldeles glömde bort att skriva ned sin utvecklingsidé. Låt oss tro att den var genial och att den kommer till nästa julmarknad.
 
Margaretha Holm Magnusson
Margaretha Holm Magnusson, Degerhamn, skulle ha behövt större papper för att få plats med alla sina idéer. Här är några. ”Hantverksorten i Söder” och ”Konstnärsorten i Söder” är bra satsningar. Alungården blir förhoppningsvis rehabiliteringshem för exempelvis cancerpatienter. Det skulle ge orten ett allmänt uppsving och dessutom utveckla sjukvården. Miljön för de sjuka skulle bidra till ett snabbare tillfrisknande.
 
Jimmy PeterssonJimmy Petersson, Degerhamn, vill att mycket görs för att få företag att slå sig ned i bygden.
 
Staffan PeterssonStaffan Petersson, Degerhamn, tycker precis som sonen Jimmy att vi måste underlätta för företagare att dels flytta hit, dels kunna jobba hemifrån vid datorn.
 
Walle Dickson
Walle Dickson, Gräsgård, vill mycket för bygden. För att prioritera bland förslagen: Ett fik. Och spännande verksamheter vid Alungården.
 
Kristina Schmuul
Kristina Schmuul, Degerhamn, behöver bara två ord för att med kraft slå fast vad bygden främst behöver: – Ett allaktivitetshus!
 
Måns
Måns, 5 år, hade mormor Kristina Schmuul med sig till julmarknaden, där han spexade vilt. Här ser han in i den blixtrande softboxen…
 
Ingeborg Järling
Ingeborg Järling, Södra Möckleby, vill ha en klassisk samlingsmagnet till byn: en korvkiosk.
För den fotointresserade kan jag berätta att jag har jobbat med radioexponerad Canonsmälla med 85-millimetersglugg på stor öppning, liten portabel softbox med kamerablixt på ¼ – ½ effekt + reflexskärm i guld + kamerablixt bakom ”heta stolen”, riktad upp mot den vita bakgrunden. Effekten på den var minsta tänkbara, eftersom jag ogillar kritvita bakgrunder. Variationerna i bilderna har jag främst åstadkommit med olika vitbalanser och till viss del med ”delad toning” och ”gråskala” i Camera Raw. Softboxen försöker jag oftast ställa ”utanför” personen jag fotograferar för att ljuset ska få så stor ”omfamnande” effekt som möjligt. Här är softboxen riktad högt uppifrån och i ungefär 45 graders vinkel mot ”objektet”. I sammanhanget kan jag rekommendera min lilla bakgrundsblixt, en kinakonstruerad pryl kallad YN-560. Om du som jag aldrig blixtfotar med automatik, TTL, kan jag rekommendera den. För bara en niondel av kostnaden för en Canonblixt får du denna hotshoeblixt som verkligen ger ett gediget intryck, vridbar åt alla håll och inställbar i mängder av brännvidder och styrkor. Den kostar 695 kronor i Sverige men har du inte bråttom kan du handla den i Hongkong för bara drygt 300. Vi skrattade åt japansk ”fotografia” i mitten av 1900-talet. I dag har vi skrattat färdigt. Nu är kineserna på gång… Mitt råd: Skratta inte!
Taggad ,

Gratis porträtt på julmarknaden i Södra Möckleby

På julmarknaden i Södra Möckleby nu på söndag tar jag ett porträtt av dig – helt gratis. Anna-Britt och jag finns i gamla Posthuset, följ bara skyltarna. Även en tipspromenad leder dig rätt. Den slutar i vår lilla temporära studio.

Din enda motprestation är att presentera en liten idé om hur vi ska utveckla livet i Södra Möckleby/på södra Öland. Vad fattas? Vad kan vi utveckla och förbättra? Ditt förslag behöver inte vara stort eller avancerat. Det kan vara hur litet och enkelt som helst. Det är ofta de små små detaljerna som gör´et…

Alla porträtt – och alla goda idéer – läggs sedan ut i ett enda inlägg på denna blogg. Förhoppningsvis blir det ”bloggvärldens enskilt största porträttsamling”. Låt oss visa upp oss och Södra Möckleby för omvärlden!

Som tack för hjälpen får du några dagar senare porträttet med e-post. Du måste alltså ha en e-postadress. Porträttet är i färg, högupplöst och färdigt för utskrift.

Tag med den glada minen så ses vi på Julmarknaden i Södra Möckleby, söndag 16 – 19.

Anna-Britt och Staffan

Taggad