poddradio: järnvägsdrömmar

Laila och Christer Ihregren, Ölands Järnväg, framför stationshuset i Torngård.

Ska det åter läggas järnvägsräls mellan Torngård och Segerstad!? Är det möjligt? Är det sant? Har nån fått snurren? Nej, föreningen Ölands Järnväg arbetar målmedvetet med sina drömmar om en återuppstånden järnväg på Öland. Men det gäller att inte ta sig vatten över huvudet, att sikta lagom högt.

Laila och Christer Ihregren sitter i styrelsen för Ölands Järnväg. Slå på högtalarna och klicka här för att höra dem sia om framtiden.

En imponerande sajt om Ölands Järnvägar hittar du här.

en minnenas tur

Du som hann med att åka med Ölandstågen innan banorna lades ned 1961 minns kanske hur det var att i sakta mak tuffa fram över alvaret. Men vi som inte hann åka har inte en aning om hur det kändes. Därför gör vi nu en fingerad tur från Torngårds station till den i Segerstad, en sträcka på fyra kilometer.

Vi skriver september 1961. Tåget avgår 15:36…

Tag plats. Stäng dörrarna. Dörrarna stängs. Njae, så sa man kanske inte på den tiden, men låt gå för uttrycket från Stockholms tunnelbana. Vi ska åka mot Segerstad, det vill säga norrut – mot kameran. Söderut låg för länge sedan Ottenby station, som i dag är privatbostad i Näsby.

Vi som sitter vid fönster åt väster ser stolparna till… Ja, till vad då? Kanske en ståtlig grind en gång i tiden. Nåt slags beslag hänger fortfarande kvar på den högra, murade grindstolpen.

Det är gott om grävlingsgryt i den gamla banvallen som fortfarande är mycket tydlig på större delen av den sträcka vi åker i dag. Uppe i vänstra hörnet ser vi en syll.

Om vi går längst bak i vagnen och tittar bakåt, söderut, ser vi tydligt hur banvallen höjer sig över pannkakslandet. Vi anar till och med syllarna, som på vissa sträckor fortfarande ligger kvar i backen. Du med falkblick kan se Segerstads kyrka(?) i banvallens förlängning. Till vänster ytterligare ett slags grind, kanske vid sidan av en väg som fanns tidigare.

Vi har nu åkt ett långt stycke över alvaret, som i stort sett ser likadant ut kilometer efter kilometer. Vi kommer till en järnvägsbro. Den går över en mycket enkel ”väg”. Den fria höjden är liten. Ska man gå under bron får man allt huka sig. Njae, frågan är om det duger. Det är nog säkrast att krypa.

Dessa syllar på bron måtte väcka nostalgiska känslor hos många järnvägsentusiaster. Till och med bultar och muttrar sitter kvar i syllarna som ligger på järnbalkar.

Lyfter vi blicken från bron ser vi för första gången vårt mål: Segerstads station, inte ens en kilometer bort. Bara spurten kvar. Tuuuuuuuuuuuuuuuut!

En syll som ser ut att ha bitit i gräset. Ska den månne ersättas av en ny småningom. Endast Ölands Järnväg vet…

Där är stationen! Nu saktar tåget in… Här ser vi syllarna i banvallen, som tangenter på ett piano.

Oj, där står välkomstkommittén och väntar. Ser vi både landshövding och kommunalråd och några till, mån tro? Svårt att säga på det stora avståndet…

Nej, det är en annan typ av får. Nå ja, de är trevliga de också. Och väldigt snacksaliga. Det blev ett förfärligt bräkande vid Segerstads station när jag klev av tåget.

Målet är nått. Avstigning för samtliga passagerare. Jag tror jag ska gå in till stinsen och snacka lite väder och höra om senaste nytt. Det ryktas om att banan ska läggas ned om bara nån vecka…

Senare kan du höra hur två ur styrelsen för Ölands Järnväg ser på framtiden. Det blir alltså ett poddradioinlägg…

järnvägshistorisk sensation

Mina damer och herrar… Alvarsamt kan i dag skriva ett nytt blad i den öländska järnvägshistorien. Vi gör det genom att visa den första räls som lagts på tidigare Ölands Järnvägars banvallar de senaste 55 åren! Tut i lur, hip hurra och fram med champagnen! Ölands Järnvägar lades ner 1 oktober 1961. I går vände den negativa utvecklingen när ett dussin meter räls lades vid stationen i Torngård. Den nya tänkta sträckningen till station Segerstad blir fyra kilometer lång. För föreningen Ölands Järnväg återstår således att lägga ytterligare 3 988 meter räls… I kommande inlägg följer vi – i sällskap med en skock får – den gamla banvallen fram till stationen i Segerstad.

landstinget vill ha svar

Jag får brev från landstinget. Man vill betygsättas. Och man räknar med mitt svar. Men varför ska jag svara när landstingsråd och verksamhetsansvariga ger fullständigt fan i mina frågor – trots en potemkinkuliss-e-post-policy som är ett underverk av falskt förtroendeskapande.

långt till fiber ännu…

Eva Hansson Törngren jobbar oförtrutet vidare med att ragga abonnenter till fiberanslutning på södra Öland. I dag satt hon utanför ICA i Södra Möckleby för att informera. Eva berättade att Telia dragit sig ur Kastlösa, något som kan gynna södra Ölands tänkta operatör IP Only.

– I dag har 500 fastighetsägare visat intresse. Vi måste bli närmare 1 200 för att IP Only ska få det hela gå ihop, berättade Eva för Alvarsamt.

Vi på redaktionen kan bara be alla sydölänningar, fastboende så väl som sommarboende, att tänka framåt. Anslut nu! Får södra Öland inte fiber är det lika med ”gardinen ned”. Inget företag flyttar till ett stenåldersområde, och det kommer att bli svårare att sälja fastigheter utan fiberanslutning i framtiden. Se längre, tro på framtiden, anslut i dag! skriker alla på redaktionen i kör.

kadaverdisciplin och böter – tacken för fyra års jobb

Ibland tror man inte det man läser. Men eftersom det står i två lokala tidningar, Östran och Ölandsbladet, är det troligen sant. Och är det sant så är det förfärligt.

Det handlar om fiber. Det handlar om Gärdslösa Fiber ekonomiska förening som efter fyra års jobb fixat fiber till 158 fastigheter i socknen. Jobbet är klart och nu lägger man ned. Inget märkvärdigt med det, kan tyckas.

Men när man läser vidare i ÖB blir man kall: ”De fick betala 75 000 kronor i straffavgift till länsstyrelsen, då de inte hade upphandlat projekteringen.”

Ordföranden i gruppen, Anders Marell, säger: ”De har inte tagit hänsyn till att vi är amatörer.”

Båda tidningarna berättar också att gruppen även torskade på 60 000 kronor till Borgholms kommun – för att den måste leta efter sina egna vattenledningar innan man kunde börja gräva för fiber.

Så hanterar kommuner och myndigheter folk och grupper som ideellt vill föra utvecklingen framåt! Alvarsamts ytterst modesta krav står fast: Landshövdingen och hela Länsstyrelsen måste avgå. Liksom hela Borgholms kommunledning. I dag!

Sune Flisa
ledarskribent
Shimla, Indien

fara å färde

På väg ned mot sandreveln utanför Schäferiängarna möts vi av denna miniinformativa skylt. Det är inte utan att man blir lite skrajsen. Fågelinfluensa? Vanlig influensa? Influensa A eller B? Eller A(H1N1)pdm09 (svininfluensa)? Är vi smittade nu? Vad menas? Vem gör detta? Och varför? Ska vi vända om och springa hem igen? Snål information är förödande och ger upphov till spekulationer och rykten. Du har väl redan hört ryktet om att virus har rymt härifrån och nu sprider sig över världen? 😉

mejl till landstingsdirektören

allt går igen…

Inom kort berättar Alvarsamt om en logistisk epok som bokstavligen har slitits upp ur jorden men som tack vare entusiaster återuppstår – åtminstone till en del…

fiberriket är nära

– Det är synd om människorna, säger Indras dotter gång på gång i Strindbergs Ett drömspel. Det är sant. Man kan lida på många plan, psykiskt och fysiskt – i krig men även i fred. På södra Öland rasar för tillfället ett bittert fiberkrig. Kampen gäller dig. Du är målet. Bolagen slåss om dig – som kund. Men alla kan inte välja fritt, något bolag måste vinna. Eller ser vi bara förlorare? Når vi fiberhimlen eller blir det bara fibermjöl av hela klabbet? Ingen vet – ännu.

Det är synd om människorna.

Lofwad ware Fibern Wåra fäders Bud!
Båder när och fierran
Höres thetta liud

Här är fiberbolagen som alla erbjuder det bästa alternativet för inträde i fiberriket. Kanske finns ännu fler? Kanske lurar nåt i vassen för att göra entré strax före ridåfall?

Telia.

Zitius. Bolaget lär vara ett underbolag till Telia.

IpOnly.

ByNet, som lär vara en underavdelning till IpOnly.

Diskussioner, möten, öppna hus avlöser varandra. Många vet som alltid bäst. Sockenföreningen ligger i och har gjort så länge. Hur går det? Vad kommer det att kosta? Kan man leva utan fiber? Enligt rykten går vi mot nåt slags final. Vilket bolag vinner? Vilka förlorar? Och hur går det för de stackars ölänningar som säger nej till bredband men senare ångrar sig? Är fiberriket för dem stängt för evinnerliga tider? Finns en sista chans till nåt slags avbön och bot, eller är dessa tvivlare predestinerade till att kliva en eller flera våningar ned?

Alvarsamt förhåller sig iskallt neutral i operatörsfrågan men har sen länge tagit ställning i behovsfrågan: Det finns ingen framtid för södra Öland utan fiber. Ingen vet vilka hastigheter och bandbredder som kommer att behövas om ett år. Eller tre. Den som säger sig veta det ljuger.

Det är synd om människorna.

Telia höll i går öppet hus i Folkets hus i Degerhamns folket hus. Men vad är en öppen fiber? Trots letande på nätet hittar Alvarsamt ingen rimlig förklaring. Däremot hittar vi ett blogginlägg med den fascinerande rubriken: ”Telia Öppen fiber håller stadsnätet stängt”.

landstinget svarar inte på frågor men skickar e-postpolicy

Den 4 mars mejlade jag tre frågor till Landstinget, Kalmar.

1. Vad anser landstingsledningen om att vissa politiker inom organisationen inte svarar på mejl? Är det upp till varje ”landstingare” att avgöra om en gräsrot/patient/brukare är värd ett svar eller inte? Eller är denna demokratiska rättighet ingen rättighet utan bara en chimär?
2. Kan ni sända mig er e-postpolicy – för en sådan finns väl?
3. Diarieförs alla in- och utgående mejl? Om nej, vilka undantas?

7 mars kommer svar från Anita Ganslandt, registrator vid Landstinget. Ingen av mina frågor besvaras men landstingets e-postpolicy bifogas. Den är – enligt bifoget – beslutad av landstingsdirektör Alf Jönsson 2013-09-16 och gäller tills vidare.

Nedan ser du sidan två av dokumentets fem sidor. Markeringen i blått är gjord av Alvarsamt. Det som står där visar att det finns personer bakom e-postadresserna på landstinget som inte sköter sin e-post enligt landstingets e-postpolicy. Exempelvis har Anders Henriksson (S) ännu inte svarat – inte ens automatsvarat – på något av mina två mejl med frågor om Mörbylånga VC:s eventuella sommarstängning, skickade 21 respektive 25 februari. Anders är landstingsråd och ordförande i landstingsstyrelsen och ansvarar – enligt landstingets hemsida – för ”övergripande frågor och ekonomi”. I begreppet ”övergripande” torde/borde även kommunikationsmetoder, som e-post, mellan folkvalda och folket ingå.

Naturligtvis kommer Alvarsamt att följa upp ämnet ”landstingets e-postpolicy och dess efterlevnad” med flera mejl till Anders och andra landstingstoppar med för oss brukare synnerligen relevanta frågor. Landstinget betalas av oss och är till för oss, folket.

omvärlden sätter södra öland under lupp

Med anledning av den strida ström av mejl och telefonsamtal som redaktionen mottager från upprörda läsare angående kommunens, Länsstyrelsens och Trafikverkets logistiska strypning av livet på södra Öland har redaktionen tvingats kontakta vår utrikeskorrespondent Sune Flisa. Vårt hopp står till en av honom utformad journalistisk moteld, en filologisk rallarsving parad med en fotografisk flygande mara under den ungfärliga rubriken Successiva hastighetssänkningar raderar livet på södra Öland.

Märkligt nog visade det sig att gode Sune känner till varenda detalj i den provinsiella galenskapen, trots att han i dag är Alvarsamts utrikeskorrespondent på andra sidan jordklotet – i Indien. Han skriver bland annat:

_ _ _här i Indien skriver sen länge varenda dagstidning med självaktning om de skändliga trakasserierna på södra Öland. Jag levererar inom kort ett nattsvart potpurri, ”The Oland disaster”, med världsomspännande ensamrätt för Alvarsamt. Arvode:140 000 rupier (skit i skatten, den betalar jag här i Shimla). /Sune

Redaktionen ser följaktligen fram mot att inom kort kunna bjuda våra läsare på en nukleär dräpa, genomströmmad av Sune Flisas publicistiska vishet och gudabenådade saklighet i den kristallklara objektivitetens sublima anda.

Allan von Kompost
uppsagd nyhetschef

grävning utan bredband

Man gräver i Dalsjö. Man gräver långt och stort i Dalsjö. Men enligt vanligtvis säkra källor bara för gatljus och vatten och avlopp – och inte för fiberbredband. Och jag får åter knacka ned min hemska dom: Utan fiber ingen framtid på södra Öland. 

Degerhamnsvägen är långa sträckor nedbantad till bara en körbana.

Gatljus är viktigt men fiber är viktigare. Gatljus är inte nödvändigt för företag och utveckling. Men fiber är det.

att söka är att lära

Om man bara fick sina nyheter serverade av medierna skulle man snart tro att världen är räddningslöst förlorad. Men är man nyfiken och i stället söker verkligheten på det så kallade nätet upptäcker man att medierna inte skildrar en bråkdel av allt det som finns och händer på vår jord – och i universum. Internet har för mig blivit den nyttigaste vitaminsoppan och det förnämsta universitetet. På nätet finns allt, inte bara det som medierna frossar i.

Låt mig nämna en enda sajt, Youtube. Den som inte har varit där tror kanske att där bara finns effektsökande musikvideor med rökmaskiner och discodunk, rullar om gulliga ungar, om tillgjorda brudar, om killar som försöker visa att de är män – och om livsfarliga djur, ofta kallade ”monster”. Nå väl, sånt tröttande material finns det tyvärr oceaner av. Men det finns lika mycket som verkligen är intressant – och framför allt lärorikt. Det är uppbyggande med alla dessa människor som gör videor där de berättar om sina intressen, färdigheter och lärdomar inom specifika ämnen, utan vinstintresse, bara för att det roar dem – och förhoppningsvis andra.

På Youtube kan du lära dig allt. Jag har lärt mig massor om datorer, akvariefiskar, desktop publishing, datorprogram, foto, lödning, flyg, aerodynamik, språk, RC-flyg, grammatik, motorer, svagström och Kite Aerial Photography. Sista ämnet valde jag med avsikt på engelska, eftersom det ofta är det allra viktigaste när man söker: Att söka på engelska, speciellt på Youtube. Det ger hundratals gånger flera träffar än om man gör det på svenska.

I augusti såg jag första gången M/S Envik i Degerhamns hamn. Jag visste ingenting om henne så jag började kika lite på nätet. Och om en så blygsam liten tramp finns massor av information. Det finns till och med en video tagen ombord, visserligen en rätt enformig rulle där hon stångar sig fram på ett vågigt Östersjön. Andra länkar om lilla anspråkslösa Envik är denna. Och denna. Och denna. Och det finns säkert många andra…

Den vetgirige lever i den bästa av världar, i den bästa av tider. Allt finns att ta reda på. Allt finns att lära. Det är bara att söka. Men det gäller att söka rätt. Men att söka rätt är en konst som kräver vetgirighet och kunskap. Vetgirigheten får man stå för själv. Kunskapen finns på nätet. En bra början är att söka kunskap om hur man lär sig att söka kunskap!

M/S Envik, en liten cementfraktare som jag tack vare ”nätet” vet en hel del om.

blogginlägg nummer 1 000: De tog fighten

För att känna den rätta mingelstämningen medan du tittar på foton från utställningen bör du slå på din dators högtalare och klicka här.

Gonggongen går. Ta Fighten! Box!

Avgångsklassen på programmet reklam, design och visuell kommunikation vid Linnéuniversitetet i Kalmar får varje år fritt disponera en kväll på Kalmar Konstmuséum. Årets kväll, onsdag 4 mars, hade den uppmanande och provokativa titeln Ta Fighten!

Aurora Borg, projektledare: – Vi frågade oss hur man kan samla en grupp människor med olika passioner och förena dom i ett enda syfte. Vi kom fram till att det gör man inte, det går inte. I stället tar vi vara på olikheterna och bejakar dom. Det finns stora ämnen och det finns små ämnen. Det lilla är aldrig för litet och det stora är aldrig för stort för att man ska kunna göra något åt det, för att man ska kunna ta ställning för det, ta fighten för det.

– Ska vi fika före eller efter mötet? Den enkla frågan ställde läraren Pernilla Frid i sitt anförande under evenemanget.

Frågan är ett enkelt exempel på hur vi ständigt måste ta ställning till olika mer eller mindre viktiga alternativ – och stå för dem.

Nedan ser du några exempel på elevers ställningstaganden i stora och små frågor. Observera att jag inte gjort subjektiva val av elevarbeten. Jag tog med dem som jag lyckades få in i liggande kameraformat. Det var nämligen trångt i trappan.

Garn i virrvarr prydde hela trapphuset i museet. Trådarna förde tankarna till just tankar, snilleblixtar som korsade luften/hjärnan/tillvaron likt ett gigantiskt mycel.

Aurora Borg, projektledare: – Vi har hållit på några månader. Det har varit jobbigt men kul. Det är vi avgångselever som gjort utställningen, men även några andraklassare har varit med. Tanken var att utställningen skulle visas endast i kväll, men nu har museet bestämt att den ska vara kvar över veckoslutet. Kul!

Konventionellt måleri möter modern installation. Den för kvällen mycket passande ”garnexplosionen” var dock inte gjord av utställarna, utan av barn och vuxna under museets sportlovsaktivitet.

I entrén kunde man mingla och köpa roliga presenter vars pris man kunde styra till vilket slags välgörenhetsinrättning som helst.

Pernilla Frid är en av lärarna vid programmet Visuell kommunikation.

Man fick en glädjekick av att vandra uppför trapporna, där väggarna var tapetserade med elevernas tankar och ståndpunkter i vitt skilda ämnen.

”Nature is priceless”, heter detta bidrag av Andreas Pedersen, som skriver: I en tid då banker och investerare försöker sätta ett pris på naturen och dess tillgångar för att tjäna ännu mer pengar ställer jag mig i naturens ringhörna. Genom att återanvända naturmaterial som tidigare använts för många kreativa timmar i skateboardrampen visar jag hur ovärderlig naturen är.

”Mensverket” av Helena Hajdu-Rafis & Lisa Orvang. De skriver: Mens är en stor del av många människors liv, ändå får den inte ta plats i det offentliga samtalet. När det talas lite om något som är så viktigt i många människors liv osynliggörs deras behov och problem blir utan lösning. Mensverket gör sin första produktion av smycken. Ut ur trosan och in i offentligheten. Uppdragsgivare Mensen forum för menstraution. Promotion för Menssmycken.

”Hamnar jag i helvetet om jag älskar min familj mer än Jesus?” frågar sig Eric Porali och försvarar yttrandefriheten och demokratin genom teckningar. Hans inlägg är en reaktion på attacken på satirtidningen Charlie Hebdo.

Afrikas vilda djur är värda att ta fighten för. Det tyckte Mi Ståhl.

Titeln på detta ställningstagande är ”No more Hitler”. Gebriella Heller argumenterar på ett slående enkelt sätt mot antisemitismen.

Hannes Lövbacka berättar om sitt videoprojekt, som han gjorde som utbytesstudent i England. Hannes kan berätta även för dig – om du klickar här.

Slutvinjett i ”Frack off!” Den ligger på Youtube. Se den genom att klicka här.

”Skin deep” är titeln på Aurora Borgs kyligt kirurgiska plansch med mänskliga organ och skelettdelar. Längst ned konstaterar hon: ”difference is only skin deep.”

Isabel Ambring slår knockout på betraktaren med sin enkla men slagkraftiga mobil.

Detta är alltså Alvarsamts tusende inlägg. På bloggen finns just nu 4 394 foton, några tiotal videor och ungefär lika många poddradiosändningar + andra inslag med ljud. Min förhoppning är att bredbandsutbyggnaden på Öland ska speedas upp. För utveckling av både företagsamhet och nätaktiviteter krävs att vi ständigt hänger med i svängarna. Gör vi inte det är det bara ”gardin ned” för södra Öland. Tillvaron är sån i dag. /Staffan

i röret…

Ibland händer det. Man går på en utställning, en föreläsning eller ett evenemang och går därifrån som en annan människa. En aning yngre, lite lättare om hjärtat, med mera spring i benen och med mungiporna uppåt. Ta Fighten 4 mars på Kalmar konstmuséum var en sån ut- och tillställning. Den genererade endorfiner och tro, hopp och kärlek. Man lämnade plejset som om man fått två glas vin, en spark i baken, ett asgarv rätt i fejset och en dos lustgas, modell forte. Läs och lyssna i långt inlägg inom kort… PS. Utställningen är förlängd och kan ses till och med kommande veckohelg.

Vi ska också besöka en filmklubb med 40 medlemmar och egen biograf och biografmaskinist.

Alvarsamt tar dig också snart med på en ny vandringsled med marginella marina inslag på södra Öland. Kryptiskt? Ja!

Och apropå kryptiskt… Snart kommer omgång två av Vart är vi på väg?

Och så en massa Ölandsbilder på det. Och fotokurs. Och…

Dagsedel

Blott Sverige svenska krusbär har, skrev Carl Jonas Love Almqvist 1838 i Om svenska rim. Visst lever vi i ett paradis av ordning och reda, löning på fredag. Vi bör vara lika, söka konsensus, dra åt samma håll, tänka lika, tycka lika, inte brusa upp, inte ge röst åt avvikande mening, vara besinnade, duktiga, nyktra, fina, väluppfostrade, demokratiska. Hela Sverige ska vara som en enda stor söndagsskola med solsken i blick.

Men… De få människorna i glesbygd måste få berätta att de finns, att de har nåt att erbjuda, kanske till och med att sälja. De gör därför skyltar. Små skyltar, stora skyltar, roliga skyltar, tokiga skyltar, färgglada skyltar – skyltar som säger något om ”honung”, ”plädar”, ”väderkvarnar”, ”svenska krusbär”. Dessa människor är kriminella. Dessa människor ska bekämpas. Generalerna sitter på Trafikverket. Under sig har man kommandogruppen PEAB. Häromveckan slog man till i Södra Möckleby och gjorde rent hus. Små och stora skyltar togs i beslag, liksom gatupratare och andra illegala vapen, numera förvarade på säkert sätt i Färjestaden. Ordning och reda, löning på fredag.

Alvarsamts solskensreporter kontaktade Trafikverket. Jan-Olof Berg, projektledare i Kalmar, även ansvarig för skyltdisciplinen på Öland:

– Det var ingen razzia vi gjorde i Södra Möckleby. Dom här skyltarna utgör ett ständigt arbete för oss – ett arbete som tar för mycket tid. Dom här skyltarna ska inte finnas. Skyltar ska vara riktiga, formellt korrekta. Dom ska ha rätta mått, rätt stil. Man ska inte behöva bromsa in för att kunna läsa en skylt. Synskadade ska inte behöva snubbla på dom. Det ska vara lika för alla. Alla ska behandlas lika. Därför måste man ansöka hos oss om rätten till skylt. Då blir det rätt. Med rätt placering.

Blott Sverige svenska krusbär har. Ordning och reda, löning på fredag. Alla lika. Då blir det rätt. Men hur kul är det i Sverige i dag. På en skala, typ?

En upplevelse att minnas

När han började sjunga 09:30 i morse tystnade kajorna på taken till Kalmar slott. Mjuka tonslingor letade sig ut över slottsgården och steg mot en blå himmel. Det låg förväntningar i luften. När han sjungit och spelat färdigt hälsade han oss välkomna. Till vad? Ja, om det kan du läsa på Alvarsamt i morgon. Då berättar vi också vad mannen på bilden heter och om hans instrument…

Att sikta högt

Forntid eller framtid? Till vilken kategori vill vi på Öland höra? Europa ska visa vägen. Och Öland hör till Europa. Eller?

Nattsvart läsning

Öland sjunker. Att läsa denna artikel får mig att sluta tro på framtiden. Vad gör politikerna här på ön? Var finns kraften? Var finns lite jävlar anamma? Man kan inte bara vänta på vad Telia och andra företag vill – eller inte vill – göra. Ska vi åka trampbil när Sverige kör fyrhjulsdrivna hybrider?

Ord, ord, ord…

Denna Barometernartikel är luguber läsning för oss som sätter likhetstecken mellan fiber och ”möjligt framtida företagande” på  Södra Öland. Tio procent i Mörbylånga kommun har fiber, bara tre i Borgholm.

Men brister går att dölja med ord. I artikelns slut säger Kent Ingvarsson, moderat kommunalråd i Mörbylånga:

– Vi har fiberkabel över hela kommunen. Sedan får var och en betala för att dra fram det till huset och koppla in sig.

Betala, dra fram och koppla in – tre snabba handgrepp och saken är biff!

Fiber

Det finns hopp. Ett sjumilakliv i utvecklingen av södra Öland är på g. Södra Möckleby Sockenförening jobbar oförtrutet vidare med målet att dra fiber till bygden – för ett bättre framtida liv. Inställningen är glasklar: Frågan handlar inte om om, utan om när.

Det är glädjande, för i dag skulle nog ingen säga nej tack till telefon, vatten i kran och VC, avlopp och el. Fibern i dag är inte bara datakommunikation. Fibern är ljus och ljud, digital-tv, film, prenumerationer, e-sjukvård och en ocean av andra möjligheter. Och ingen vet i dag vad som kan skickas i fibern om fem år. Det enda vi vet är att grunden måste finnas. För att kunna köra bil krävs vägar. För att åka tåg krävs spår. Finns vägarna och spåren kan bilarna och tågen utvecklas hur mycket som helst.

Personligen kan jag inte tänka mig att flytta till en adress utan fiberanslutning. Många med mig kan inte ens tänka sig att ta in på hotell som saknar modern kommunikation med omvärlden. Turisternas krav på snabba dataförbindelser kommer att växa rekordsnabbt, och för företagare som grunnar på att slå ned bopålarna på södra ön torde fibern vara lika nödvändig som luften att andas.

Jag kan bara hoppas att så många som möjligt ser fibern som en lönsam investering för framtiden – och inte som en utgift.

Åttasidig tidningsskiss

Vi jobbar på med Södra Ölands Tidning, SÖT. Klicka här för att se en dummy. SÖT:s blogg hittar du här.

Södra Ölands Tidning

Våra planer på en papperstidning för södra Öland börjar ta form. Nu finns en första skiss av Södra Ölands Tidning utlagd på webben. Du hittar den här:

ostkustfragment II

I Norra Möckleby blomstrar telefånin. Där finns fortfarande telepatiautomater. En människa står i telesortieautomaten och telefånerar. Tyvärr går det inte att få upp dörren för all snö. Sannolikt pågår ett långdistance teleportisamtal.