Kategoriarkiv: Mörbylånga kommun

äntligen!

Det blir en fiberutbyggnad på södra Öland! Jag tror knappt mina ögon men det står i tidningen så det måste vara sant…

Östra Småland skriver att IP Only ska göra jobbet och att första inkopplingen kan göras före årsskiftet. Man börjar i Kastlösa och Södra Möckleby och under nästa år ska hela södra ön vara uppkopplad/datamässigt moderniserad. Grattis alla ni 1 275 av 2 200 fastighetsägare som har tackat ja till fiberbredband.

Södra Möckleby sockenförening har knogat hårt för att nå detta mål, som länge såg så avlägset ut. Bravo!

Taggad , , , ,

ks sa ja

KS i Mörbylånga sa i går ja till mitt medborgarförslag om att kommunen ska söka EU-bidrag för att bekämpa almsjukan. Bra jobbat! 😉

Förtydligande
2016-0607 skriver kommunen till mig på sitt sedvanliga kryptiska byråkratspråk:

”Medborgarförslaget besvaras, med hänvisning till en utredning som pågår och beräknas vara klar under 2016.”

Man upphör aldrig att förvånas… Vad menar man med ordet besvaras?! Jag besvarar brev och mejl. Men här… Vad är det som besvaras!? Varför ska byråkraterna hålla fast vid ett språk som ingen levande själ utom de invigda förstår?

Förklaringen är enkel: Vi ska inte förstå.
V S B

Taggad ,

mitt medborgarförslag upp i morgondagens ks

Det blir allt svårare att ta typ ”vackra broschyrbilder” av det öländska landskapet. Almsjukan, eller almdöden som jag vill kalla den, sticker överallt upp sitt fula tryne. Inom några år kan Öland ha ”sotat igen”. Effekterna blir dramatiska: Minskad turism, jordflykt, ett mer vindpinat friluftsliv. Naturen är nyckfull. Den ena förändringen skapar den andra. Djur- och växtarter kan minska i antal eller dö ut och andra kan etablera sig. Invasiva arter trycker på från alla väderstreck.

Märkligt att det är så tyst och tomt i medierna om en sjuka som på mycket kort tid kommer att förändra bilden av Öland, både den verkliga, den mediala, den turistiska. Det ska bli intressant att se om mitt medborgarförslag blir verklighet: Att kommunen verkligen söker EU-bidrag för att bekämpa almdöden. Nämnas kan att Gotland fick 35 miljoner. För de slantarna för man ett omfattande och relativt framgångsrikt krig mot sjukan. Borde inte båda Ölandskommunerna göra detsamma?!

Här kan du läsa om vad en riktig expert vet, tycker och säger. Och råder till.

En sak är säker: Den som i dag sitter på en större bildbank av ”det ännu friska och vackra Öland” sitter på en förmögenhet.

almalle_EnetriDet var en gång en allé i Enetri. Så kan småningom alla Ölands alléer och lundar se ut. I exempelvis södra England finns i dag inte en enda alm kvar. Inte en!

Taggad , , , , ,

sune flisa skriver limerick

Den 4 mars fick landshövdingen pappersbrev från Alvarsamt. I det fanns lösningen på den i dag akuta vattenbristen. Brevet är ännu obesvarat. I stället har hövdingen i maskopi med kommunerna återgått till Hedenhösmetoder som exempelvis ”tankbilar med vatten över bron”. Paniken sprider sig, skattemiljonerna flyter iväg…

I samma veva framkommer att hövdingen – som nästan alla i maktställning gör efter en tid – börjat slarva med redovisning och kvitton. ”Jag har viktigare saker att ägna mig åt”, säger han i Östran. Kan även jag använda detta argument – jag har viktigare saker att ägna mig åt – när Skatteverket frågar om varför jag inte redovisat utlägg på avdragsbegärda 14 000 Gurra?

Alvarsamts moraliska vindflöjel Sune Flisa har tagit mycket illa vid sig och i ”mental desperation” åkt tillbaka till Shimla.
– Jag står inte ut i denna perversa ankdamm. Publicera denna sanningens limerick – nu drar jag mot friheten! Får jag inte Nobelpriset i år heller kommer jag aldrig mer hem, blev hans sista ord när han lämnade redaktionen i öländskt tokraseri. Han liftar just nu tillbaka till sitt kära Shimla i Indien.

Och Alvarsamt publicerar naturligtvis den första limericken ur poetens, rallyförarens, jonglörens och gravörens stora fatabur. Håll till godo.

Det var en bandklippande och törstig landshövding uti Kalmar
som fick brev med vattenbristlösningen på Ölands malmar.
Men han fann det viktigare att slarva bort kvitton från krogen än att svara,
denne man som hellre sa nej till råd på pränt än till flytande lyxvara,
så gick det som det brukar och intresset för honom kallnar.

Taggad , , , ,

pris till eldsjälen eva

EvaHansson_T

Hon jobbar med gymmet på Alungården. Hon jobbar med integration av invandrare. Hon pysslar med Kupan. Hon kör Ölands södra slinga. Hon sliter med fiberfrågan. Ja, det är kanske enklare att skriva om vad Eva Hansson Törngren inte arbetar med.

Hur som helst. Nu har hon fått kommunens eldsjälspris. Alvarsamt uppvaktar med en virtuell lagerkrans med grattistexten: Fortsätt kampen för södra Ölands utveckling!

PS. Bara sekunder före publicering av detta blogginlägg inkommer mejl från Sune Flisa: ”Gratulera Eva från mig. Det är tur för henne att hon hann få priset i år eftersom jag trots debaclet med ställplatsen överväger att flytta hem till Wramsby för gott. Då blir jag given mottagare av priset dom år jag har kvar i livet – måhända även åren efter min död. Med ödmjuka hälsningar. /Sune”

Taggad , ,

mina segrar läggs på hög

Född ödmjuk kan jag bara konstatera att allt sen en tid går min väg på södra Öland, även om jag sen länge bor på andra sidan jordklotet – i mitt älskade Shimla/Indien. Tidigare nyhetschefen, nuvarande lagerlärlingen, Allan von Kompost ringde just och berättade att jag inte bara besegrat ”Trafikverket, kommunen, Länsstyrelsen och cikanen i Torslunda”, utan nu även fått den kommunala makten att tänka om vad gäller hastighetsbegränsningshärdsmältan i Södra Möckleby-Degerhamn.

Din artikel om hur tokigheterna skildrats i indisk press har visat vägen för förnuftet, det förnuft som för ett år sen gick vilse och i långliga tider planlöst har irrat omkring i den logistiska öknen. På ett möte i dag sa till och med kommunens representant att `det är det här jag är bekymrad över, dom här 80-skyltarna som står huller om buller, liksom´.” Allt detta berättade Allan i telefonen.

Jag Sune Flisa kan bara instämma i att det är mycket som står huller om buller i Mörbylånga kommun. Lösningen heter rensning, skärpning, feng shui, gör om – gör rätt. För mig som andlig ledare och tankens härförare återstår nu blott kampen mot dårskapen i hastighetsamputerade Kastlösa, som fortfarande dagligen omnämns i indisk press – ofta i vinklar som dessa: ”Kastlösa står maktlösa mot trafikvåldsingenjörer i demokratiska Sverige.” Eller: ”Kastlösa lika värnlösa på Öland som i Indien”.

Som ölänning skäms jag för utvecklingen.

Kamrater. Håll mig underrättad om processens fortskridande. Kan vi inte mycket snart skriva segrarnas historia är jag beredd att tänka över en eventuell comeback till Öland. Ett diskret tips i all välmening: En dubblering av nuvarande lön skulle påskynda det för södra Öland så viktiga beslutet.

Eder Sune Flisa

suneflisa
Sune Flisa i lokala festkläder på dagens
boskapsmarknad i Shimla/Indien.
Foto: Sjoumbat Kiddi. 

***

Redaktionen ser sig här tvingad att gå in med vissa tillägg till vår Indienkorrespondents i och för sig korrekta men kanske aningen självcentrerade faktabeskrivningar och åsikter. Det äger sin riktighet att kommunen är beredd att tänka om i frågan hastighetsbegränsningarna i Södra Möckleby-Degerhamn. Det framkom vid dagens möte mellan Katrin Harmander från kommunen, Margaretha Magnusson och Ulf Beskow från Dalsjö strandförening samt Allan von Kompost, inhoppande Alvarsamtreporter då övriga i redaktionen fortfarande är sängliggande i influensa.

Gatuingenjör Katrin Harmander bad uppvaktningen att inkomma med ett medborgarförslag i frågan, ett förslag som hon lovade ta upp inom en månad. Hastighetsfrågor utanför tättbebyggt område är inte kommunens utan Länsstyrelsens bord. Ett omfångsrikt material med skrivelser, foton, uttalanden, åsikter, folkets röster samt övrigt bevismaterial kommer inom kort att skickas dit medelst mindre lastbil. The show must go on! som Sune brukar säga.

/Allan von Kompost
reporter

trionKatrin Harmander, gatuingenjör vid Mörbylånga kommun, Margaretha Magnusson och Ulf Beskow, företrädare för bland annat Dalsjö strandförening. Foto: Allan von Kompost.

Taggad ,

Stänger Mörbylånga vårdcentral till sommaren?

Mejl till Henrik Yngvesson, kommunalråd (M) i Mörbylånga kommun och vice ordförande i landstingsfullmäktiges presidium. Mejlet skickades 15/3 klockan 10:13.

Yngvesson

Taggad ,

halvmillångt bygge från 1653

DSCF3602

Marknadsföringen av södra Ölands största byggnation, Karl X Gustavs mur, är klen. Därför slår Alvarsamt på trumman för den nästan halvmillånga muren – den sjuka, den motbjudande. Som en dåres idé är den makalöst intressant. Den visar på ett synnerligen pedagogiskt och konkret sätt hur hänsynslösa maktmänniskor kan vara mot försvarslösa medmänniskor, i det här fallet fattiga och utslitna bönder och straffångar. Om muren var tänkt att hägna in kungens hjortar eller hålla andra djur borta kvittar i dag. Då hette det bara: Bygg! Lyd!

muren_kalvar1Muren ungefär en dryg kilometer från Kalmarsund, som skymtar i fjärran.

muren_kalvar2Här och var ser vi tendenser till kalvning…

muren_kalvar3Som en gigantisk linjal skär kungens mur sönder Öland i två bitar. Stackars de människor som tvingades bygga upp detta horribla hjortstängsel.

diagonalmurHär har muren kalvat ordentligt på två ställen. Öster om Näsby är muren som sämst. Se inlägg här från 2012.

Taggad , , ,

the oland disaster

Som vi tidigare berättat på nyhetsplats har vi bett vår utrikeskorrespondent i Indien, Sune Flisa, att sammanfatta vad indiska nyhetstidningar skriver om strypningen av det logistiska livet på södra Öland. Nedan följer hans cyrrydoftande Indienreportage, spetsat med dödligt kobragift och mixed blend rökelse av de hallucinogena sorterna.

Vi önskar våra läsare en angenäm skräckupplevelse.

Allan von Kompost
tidigare nyhetschef

 

IndiskTidningFörstasidan av gårdagens indiska drake Wepmapmolooa med 560 miljoner läsare. I texten under mitt grandiosa porträtt kan man läsa följande: ”Sune Flisa är entomologen, bowlingspelaren, astronomen och strupsångaren som ser världen i stort. Det han noterar i mikroskopet förlänar han vishetens sken i sina böcker om den lilla människans hårda villkor och begränsade möjligheter. Mest känt är hans magnum opus, ”Med världens bästa för ögonen” – en samhällskritisk analys av det västerländska samhällets uppgång och fall. I höst ger denne sagolike författare ut en ny titel i sin serie ”En doft av krut” med titeln ”Utrota varenda jävel – om hastighetsbegränsningar som vapen”.

– Den blir en uppgörelse med det Öland jag tvingades lämna i nattsvart desperation, säger Sune Flisa, numera bosatt i Shimla, Indien, varifrån han rapporterar för Sveriges enda sanna och oberoende kulturtidskrift, Alvarsamt.”

Shimla/fredag.

Det är med stor tacksamhet jag i dag ser tillbaka på mitt beslut att fly från Öland till Indien för att kort därefter utnämnas till Alvarsamts utrikeskorrespondent. I denna min första Indienkrönika tar jag upp de indiska tidningarnas berättelser om vanvettets gräshoppslika spridning över hela min barndoms paradis, från bron ned till Ottenby.

Mina nya husorgan, de indiska dagstidningarna Wepmapmolooa (560 miljoner läsare), IndinaaWest (210 miljoner) och SraringaNews (46 miljoner), publicerar dagligen minst ett uppslag var om Trafikverkets, Länsstyrelsens och kommunens symbiosstrangelering av invånarna och utvecklingen på södra Öland. Dessa helt fria och journalistiskt högtstående demokratiska tidningar berättar detaljerat och med stor noggranhet om politikernas mål att södra Öland ska bli en stillastående öken, en förstelnad lekpark för borgholmare, svenskar och penningstinna kryssningsturister. Den massiva rensningen ska ske genom en successiv hastighetssänkning från 50 till 40, från 40 till 30, från 30 till 20, från 20 till 10 och från 10 till noll – då allt liv avstannar och det fasansfulla målet är uppnått.

Wepmapmolooa skriver för sina 560 miljoner läsare (jag översätter hindin till svenska eftersom väl alla inte läser den lika lätt och ledigt som jag):

”Att kommuner på detta sätt, i maskopi med diverse samarbetspartner, på ett systematiskt och ickedemokratiskt sätt berövar människogrupper frihet och meningsfullt liv är ingenting annat än moralvidrig maktpolitik med rötter i medeltiden, vars motsvarighet vi inte sett i Indien under de senaste 4 000 åren. Liknande försök har gjorts i vårt diktatoriska grannland Kina med miljontals offer, ingrepp som lever kvar som evig skam för efterföljande generationer. Nu blir södra Öland som Kina: Maktfullkomligheten bestämmer – folket lyder!”

På sidorna 20-48 visar tidningen även foton och karikatyrer av de politiker och tjänstemän som står bakom besluten att långsamt och plågsamt åderlåta södra Öland under devisen ”First we take Skogsby, then we take the rest”.

Jag vill tillägga att Indien är en, till skillnad från Sverige, högtstående och modern demokrati. Befolkningen är kunnig, pressen välinformerad och alla i landet älskar att skratta, eftersom vardagslivet för de allra flesta saknar den dästa och gasdrivande låt-oss-titta-på-Så-ska-det-låta-och-sen-spelar-vi-bingolotto-livs-attityd som i dag präglar mitt gamla hemland. Det gör följetonger som The Oland disaster till landets överlägset mest lästa. Tidningen skriver:

”Sällan har så många roade läsare hört av sig till vår redaktion. Samtliga berättar att de aldrig tidigare har skrattat så hysteriskt mycket åt just utrikesnyheterna. Kan det ni skriver verkligen vara sant? Står Oland verkligen på undergångens brant? är de två vanligaste frågorna vi får.”

Och tidningen fortsätter i samma träffsäkra anda:

”För att våra läsare ska få en bättre geografisk bild av denna ”själsliga förlisning på dårskapens hav” kommer vi i kommande nummer att publicera kartor och diagram som dag för dag visar sjukdomens värsta varbölder och sannolika faser i den utdragna och plågsamma nedbrytningsprocessen mot den totala implosionen. Just nu rapporterar vår utsände grävande journalist JinggooMoalnapa om att läget är värst i Skogsby, Kastlösa, Södra Möckleby och Grönhögen. Men JinggooMoalnapa har hört rykten om att sjukdomen även har slagit klorna i Norra Möckleby, något han skriver om i nästa veckas specialbilaga ”The slow death on the southern part of Oland.”

Och JinggooMoalnapa avslutar sitt stort uppslagna 30-sidorsreportage med en enda mening:

”Må gud vara med invånarna på södra Öland.”

Reportaget är gjort i en djärv layout. Exempelvis är alla marginaler fyllda med små tårdrypande bilder av professionella gråterskor med svarta mambor i håret för att illustrera allvaret i den öländska katastrofen.

Nedan vill jag i all blygsamhet visa er några av mina foton som ackompanjerat alla de tusentals gjorda reportage och artiklar i indisk press om ”The Oland disaster”.

Kastlösa40Detta unika foto har gjort mig till en rik man, eftersom det väcker uppmärksamhet över hela världen – utom på Öland. Tidningar betalar överpriser för att få använda bilden av en flygraka genom ödebyn Kastlösa med extremt låg hastighetsbegränsning. ”Här skulle vi faktiskt nödgas bromsa in våra oxkärror”, skriver en tidning (Dehli News) i pur förvåning och undrar om bilden inte i stället föreställer huvudbanan på Arlanda eller Skavsta flygplatser.

albrunna_70Även detta mästerskott ger skjuts i pengafloden in på mina Schweizbaserade konton. På den smala och mycket hårt trafikerade vägen genom Albrunna är hastighetsbegränsningen satt till 70 kilometer i timmen. ”Den där vägen ser ut som våra getstigar på vischan”, skriver en indisk kvällstidning, India Night.

albrunna70_cykelledTill vänster utmynnar cykelleden mellan Degerhamn och Albrunna. Där tillåts trafiken dundra fram i 70, trots flera ansökningar om hastighetsreduktion. Men makten har ständigt sagt nej. Sägas skall att bilderna är tagna med min Voigtländer Superb laddad med farsans efterlämnade Tri-X från 1969. Känsligheten har under dessa år sjunkit från 400 till 15 ISO. Exponeringsfakta: 1/15 sekund vid bländare 4. Filmen är soppad i D 76 och färglagd för hand medelst mårdhårspenslar och specialfärger från Calcutta.

_MG_3655Indiska tidningar talar ofta om ”det allmänmänskliga beteendet” i olika sammanhang. I ett typfall används ofta denna bild som skolexempel på feltänk. ”The India Truth” skriver: ”Så snart en bilförare ser trafikmärken som tillåter högre hastigheter trycker 99 av 100 människor genast på gaspedalden – även om det är långt kvar fram till skyltarna. I denna korsning mellan två vägar och en cykelled har därför i stort sett alla bilister ökat från 40 till 70.

_MG_3656Vi har här kommit längre ned på samma väg som ovan. Här smalnar vägen av och korsas av cykelleden och strax bakom den ligger infarten till återvinningsstationen. Här får man blåsa på i 70 knyck från båda hållen! Tänkbar devis: ”Ju flera och smalare korsningar och ju flera cyklister, desto högre hastighet.” Några indiska nyhetsorgan har under senare tid infört spel som går ut på att gissa månad och år för nästa hastighetssänkning. Priserna är fina, allt från en säck ris till nyaste modeller från Asiens största bilfabrikat.

_MG_3665Vi åker i högsta tillåtna hastighet, 60 kilometer i timmen, men ser 80-skyltarna och ökar givetvis farten just i korsningen med vandringsled till vänster och vägen upp till Strömmelns gård till höger. Just den vägen är hastighetsbegränsad på det märkligaste sätt: 60 uppför och 70 nedför. Den är en smal slingrande och brant historia med parkeringsplats nära vägen strax efter snäv kurva. Där finns också utfarter för gårdens traktorer och andra tunga fordon.

_MG_3668Vid skyltarna får du öka från 40 till 60 eftersom en cykelled går tvärs över vägen och det ligger en lekplats/fotbollsplan alldeles till höger om vägen. Dessutom trafikeras detta vägavsnitt av de riktigt stora transporterna till och från Cementa.

backen_UPPI backen upp råder 40. Men som vi ser på skyltarna smalnar vägen av en bit längre fram. Den gör det vid överfartsstället för cyklister på cykelleden. Därför får du nu öka från 40 till 70! Men redan före övergången kommer in- och utfarten till återvinningsstationen. De radikalaste indiska tidningarna talar om ”kommunplanerade likvideringar av oliktänkande”…

_MG_3676Den sommartid hårt trafikerade väg 136 vid Alunskolan i Södra Möckleby. Vid detta övergångsställe rådde tidigare 30 kilometer i timmen. Nu har skolan flera barn än på länge – i den kommunala logikens namn har man därför höjt hastighetsbegränsningen från 30 till 40 kilometer i timmen.

_MG_3685Genom Södra Möcklebys farligaste korsning höjer man lägsta hastighet från 40 till 70. Bilisten i bilen längre bort har ingen fri sikt förrän uppe på krönet av backen (Strömmelnbacken). Från vägen till höger i bild kommer bland annat skolbussen och hemtjänstbilar. Eftersom det inte står några skyltar på vägen in till höger, Alunvägen, må det tolkas som att man får köra 70 genom hembilsparkering och äldreboende. En liknande hastighetshöjning har gjorts vid södra Ölands farligaste dubbelkorsning, vid nedfarten från 136:an mot Färjestaden. Där har man höjt från 50 till 60.

ingångsvärdenMan kan beskriva denna fartbegränsning som en paradox på Stefan Löfvéns fras om ingångsvärden och utgångsvärden. När indiska tidningar berättar om denna bild brukar många indier slå sig på knäna i skrattparoxysmer och gå ned i nåt slags små-grodorna-liknande-ställning och hoppa runt i ring och flabba hysteriskt. Tvärsvägarna på Öland är nämligen fartsträckor och här kommer bilister från östra ön till Södra Möckleby. Ingångsfarterna är här ofta över 100 och saktat ned till utgångshastigheten 40 kilometer i timmen har bara en av tio bilister gjort när de når macken eller väg 136 längst bort i bild. En fartkontroll här skulle ge svensk polis ett årligt tillskott om flera miljoner till den skrala kaffekassan… Men senast en kontroll rapporterades var ”en högsommardag 1971”.

_MG_3698Här kan man ta till vänster uppför Strömmelnbacken. Du får då köra 60. Mötande bilister får dock köra snabbare, 70 kilometer i timmen. Trots stora och resurskrävande insatser har ingen indisk tidning – hittills – lyckats hitta den underliggande orsaken.

I min nästa Indenkrönika tar jag upp betydligt trevligare frågor än The Oland disaster. Jag kommer att skriva om den fria anden, om hur jag har lösgjort mig ur den trånga svenska ångestuniformen, om nya sätt att tänka fritt och stort, och om det paradis jag just nu är på väg att bygga upp i Indien – mitt nya Öland.

Garam Masala-hälsningar

från Eder Sune

suneflisa
Sune Flisa i badkläder, Gräsgårds Hamnbad 1998.
Foto: Theresia Flinga.
Taggad , ,

omvärlden sätter södra öland under lupp

Med anledning av den strida ström av mejl och telefonsamtal som redaktionen mottager från upprörda läsare angående kommunens, Länsstyrelsens och Trafikverkets logistiska strypning av livet på södra Öland har redaktionen tvingats kontakta vår utrikeskorrespondent Sune Flisa. Vårt hopp står till en av honom utformad journalistisk moteld, en filologisk rallarsving parad med en fotografisk flygande mara under den ungfärliga rubriken Successiva hastighetssänkningar raderar livet på södra Öland.

Märkligt nog visade det sig att gode Sune känner till varenda detalj i den provinsiella galenskapen, trots att han i dag är Alvarsamts utrikeskorrespondent på andra sidan jordklotet – i Indien. Han skriver bland annat:

_ _ _här i Indien skriver sen länge varenda dagstidning med självaktning om de skändliga trakasserierna på södra Öland. Jag levererar inom kort ett nattsvart potpurri, ”The Oland disaster”, med världsomspännande ensamrätt för Alvarsamt. Arvode:140 000 rupier (skit i skatten, den betalar jag här i Shimla). /Sune

Redaktionen ser följaktligen fram mot att inom kort kunna bjuda våra läsare på en nukleär dräpa, genomströmmad av Sune Flisas publicistiska vishet och gudabenådade saklighet i den kristallklara objektivitetens sublima anda.

Allan von Kompost
uppsagd nyhetschef
Taggad , , ,

indien kallar

 

avslag

Tidigare i höst skrev Sune Flisa ett pappersbrev till komnunstyrelsen i Mörbylånga kommun. Han begärde att kommunen skulle höja hastigheten genom Kastlösa samt betala ordentligt tilltagna skadestånd till den sydöländska befolkningen.

Nu kommer kommunens svar till Sune Flisa, se ovan. Med anledning av brevet har Sune levererat ett synnerligen känslosamt tillkännagivande till oss på redaktionen. Med södra Ölands bästa för ögonen väljer redaktionen att – nedan – publicera det utan kommentarer, strykningar eller tillägg. Dock har vi tagit oss friheten att helt utelämna Sune Flisas 33 sidor långa PS, i vilket han – bland annat – ber oss att skicka brevtexten till Svenska Akademien för att – som Sune uttrycker det: ”_ _ _ ledamöterna i ett nafs ska kunna befrias från sitt träliga dividerande om olika kandidaters styrkor och svagheter. De kan nu på stående fot titta varandra i ögonen och i beundran utbrista i kör: ”Heureka. Sune får litteraturpriset 2016. Äntligen!”

 

————————————————————————————————-

Sune Flisas brev till redaktionen:

Högt ärade ölänningar.

Gränsen är nådd. Jag orkar inte längre. Min sargade kropp förblöder, min mentala hälsa – annars omvittnad som ”enastående” – krackelerar i takt med debarkeringen från allt vad som kan kallas ”förstånd”. Alla kurvor pekar nedåt; framtiden ter sig allt svartare. Jag Sune Flisa återvänder till mitt kloster Zabsang Choekhorling i Indien. Där lyser eftertankens klara skära i morgonrodnaden, där härskar vishetens blomma och där tar man emot Sune Flisas råd och order med tacksamhet och övertygelse om den djupa kunskapens omätbara värde.

När nu Mörbylånga kommun vägrar både den av mig beordrade hastighetsökningen genom ökenlika Kastlösa samt skyndsamt utdelande av ett rundligt tilltaget pekuniärt skadestånd till den sydöländska hårt lidande befolkningen blir deras beslut lika med slutpunkten för min öländska era. Nu kallar världen. Nu träder Sune Flisa in i den gränslösa sanningens bländande stjärnljus. Farväl alla klartänkande ölänningar och soldatvänner – skadade och ännu icke skadade, stupade och ännu icke stupade!

med ödmjuka hälsningar

 

 

Eder Sune Flisa

suneflisa
Sune Flisa som huvudtalare på svamp-
festivalen ”Årets Karl-Johan” i Värnamo,
hösten 1997. Foto: Katinka Museron.

 

Taggad , , ,

gorm tog och kommunen gav

Orkanen Gorm ställde till med mycket elände, som här i Dalsjö där den slet upp fyra stora träd med rötterna. Men redan växer där nya! Kommunen är verkligen att gratulera, vilken snabbinsats. Det kallar jag för att leverera.

Gorm_trädfällning_Dalsjö_2Det var stora bjässar som föll i Dalsjö. Vi ser från söder mot norr.

IMG_0003De nya träden från norr mot söder.

Taggad ,

segerfesten planeras

För en knapp vecka sen publicerade vi Sune Flisas svavelosande brev till kommunstyrelsen i Mörbylånga. Nu skriver gode Sune nytt brev, och eftersom Alvarsamt redan från början engagerat sig i den numera ökända hastighetsreduktionen genom Kastlösa ser vi det som vår plikt att följa ärendet ”to the bitter end”. Därför publicerar vi även detta brev.

Allan von Kompost,
tf nyhetschef/chefredaktör

 

————————————————————————————————

Sune Flisas brev:

Jag Sune Flisa, liksom kvällstidningarna, indela mänskligheten i tvenne parter: Förlorarna och vinnarna. Lyckligtvis fördes jag redan med modersmjölken in i den senare kategorin, ett faktum som går i borgen för en överväldigande vacker och välregiserad kapitulationsceremoni på nattklubben La Dolce Vita, där jag – oss emellan sagt – har andelar i verksamheten. Den pampiga ritualen – spetsad med kanonsaluter och truppinspektioner av Södra Ölands Andliga Armé – kommer att avslutas med att Mörbylångas kommunalråd under isande tystnad undertecknar den villkorslösa kapitulationen och i direktsänd lokalteve över hela världen utlovar återtag av det för södra Öland så förödande beslutet om hastighetsbegränsning om 40 kilometer i timmen genom sovcentralen Kastlösa.

I samma sändning förutsätts också att kommunalrådet krona för krona, öre för öre, redovisar det pekuniära skadeståndets fördelning till södra öns sargade befolkning. Därpå följa rökande av fredspipa och ett snabbaccelererande hålligång som kommer att få galapartyn i Hollywood och Paris att framstå som ”avslagna Nachspiele till kommunfullmäktigemöten i Bornholm”. Jag kommer personligen att agera bartender under banketten, utropa en Happy hour för dagarna fem och med min lekamens närvaro utgöra en solid garanti ”för drinkar med duktiga alkoholhalter”.

Jag önskar vår tappra befolkning välkommen till denna underbara tillställning som mycket snart kommer att tidsbestämmas. Men de byråkratiska kvarnarna måste ibland få tugga på i sin egen takt – alla äga icke min rapiditet i tanke, ord och gärning. Som synes nedan är mina krav nu registrerade i maktens boningar. Givetvis vore det bäst med omedelbar efterlevnad av mina order, men jag är storsint nog att låta pärmbärarna få sköta beslutsprocessen i sin egen takt – med handuppräckning, stämplar, sigill, signaturer, kulörta snören, krumelunter och små klistertomtegubbar. Jag vill dock mana motparten till ”icke onödigt sölande i fallet”, ity jag då måste ta till ett betydligt militantare tonläge.

Vänner och fotfolk. Snart ses vi på klubben för att fira segern under parollen Åter 50 genom Kastlösa.

med ödmjuka hälsningar

 

Eder Sune Flisa,
härförare, poet, dietist

suneflisa
Sune Flisa inne i lejonburen på
Köpenhamn Zoo, 2002.
Foto: Lenita van den Kodak.

kuvertA4

Taggad , , , ,

två brev betyder så mycket

Det kom ett pappersbrev till redaktionen. Avsändare: Sune Flisa. I brevet går Flisa hårt åt Alvarsamts redaktion och dess arbetsmetoder.

Redaktionen avvisar dock Flisas kritik.

– Vi finner den orättfärdig, säger tf nyhetschefen Allan von Kompost. Men som den strålkastare vi är i det kulturella skymningslandet ser vi det som vår plikt att publicera både Flisas kritik av Alvarsamt samt hans uppseendeväckande pappersbrev till beslutsfattarna i Mörbylånga kommun.

– Som landets enda kulturtidskrift vill vi i vår eviga sanningssökan vända på alla stenar och publicera alla slags åsikter, hur inadekvata dom än är, avslutar Allan von Kompost.

————————————————————————————————————–

Sune Flisas brev till Alvarsamt:

Som hyllad och hedrad medarbetare i Alvarsamt har jag sen en längre tid funderat över de proportionella arbetsinsatserna mellan mig och redaktionen. Jag har kommit fram till följande:

Jag levererar det sensationella materialet och ger publikationen en seriös trovärdighet. Redaktionen ger sken av att arbeta, men gör intet. Det är jag som drar skopen ur intigheten och krattar manegen för mental utveckling. Jag Sune Flisa levererar genom hårda strider och stora personliga uppoffringar medan den orimligt stora redaktionen planlöst pytsar ut lite bilder, pladdrar om väder och vind – och dricker kaffe.

Nagelfar exempelvis den famösa skandalen med chikanen i Torslunda. Vem har rivit eländet – bildligt, bokstavligen, andligt, fysiskt och psykologiskt? Jo jag, Sune Flisa! Vad har Alvarsamt gjort? Ingenting. Några av era kutryggiga goddagspiltar med frökenhänder har följt upp mina kioskvältare i ämnet och – förgäves! – försökt skopa åt åt sig hela äran av chikanens slutliga upplösning i atomer.

Sanningen är den att jag Sune Flisa precis har nedlagt fiende nummer ett: Trafikverket – i trolig men väl kamouflerad symbios med Länsstyrelsen och kommunen. Vad har Alvarsamt gjort? Ingenting. Jag Sune Flisa har nu fört över mina trupper till det förestående och avgörande slaget om hastighetsbegränsningen genom Kastlösa. Anfallsdagen är kodad till ”Dagen E”. Jag och mina mannar fokuserar på segerns sötma och ska slåss till siste man. Men vad gör Alvarsamt? Jo, kokar kaffe och berättar om ”döda almpinnar” och ”blufföretagare med hjärntorsk”.

Jag Sune Flisa fortsätter dock att leverera. Bifogas en första kanonad mot den kommunala inkontinensen i fallet ”40 i Kastlösa”. Den är skriven med mitt äldsta eldvapen, en skrivmaskin Halda-Norden från 1929 med färgbandet doppat i mitt eget svarta blod.

Publicera gärna den storslagna texten bland era puerila inlägg som Vart är vi på väg? och annan andlig gödsel som vi krigande och kulturellt högtstående människor kort och gott benämner lappri.

Jag Sune Flisa vet vart jag är på väg: Mot nya segrar.

med ödmjuka hälsningar

Eder Sune Flisa,
härförare, jonglör

suneflisa
Sune Flisa i Hälsinglands folkdräkt
vid SM i hambo i Wirse 1951. Foto: Dan
Wärnblom.

———————————————————————————————————-

 

Sune Flisas brev till kommunstyrelsen i Mörbylånga:

 

 

Flisabrev

 

Taggad , , ,