Kategoriarkiv: Poddradio

poddradio: järnvägsdrömmar

ihregren_bLaila och Christer Ihregren, Ölands Järnväg, framför stationshuset i Torngård.

Ska det åter läggas järnvägsräls mellan Torngård och Segerstad!? Är det möjligt? Är det sant? Har nån fått snurren? Nej, föreningen Ölands Järnväg arbetar målmedvetet med sina drömmar om en återuppstånden järnväg på Öland. Men det gäller att inte ta sig vatten över huvudet, att sikta lagom högt.

Laila och Christer Ihregren sitter i styrelsen för Ölands Järnväg. Slå på högtalarna och klicka här för att höra dem sia om framtiden.

En imponerande sajt om Ölands Järnvägar hittar du här.

Taggad , , , , ,

poddradio: bra jobbat!

pumpastenenGrävningarna vid Albrunnastenen avslutas under dagen. ”Grävlingarna” har under ledning av arkeologen Ludvig Papmehl-Dufay bjudit på stor arkeologisk underhållning av högsta karat. Ur en vanlig åker har tusentals år blottats och visats upp för den som vill se. Tack för en prima föreställning! säger Alvarsamts medarbetare i kör. Ovan ser vi förstävstenen prydd med en pumpa – så passande denna dag då Skördefesten inleds. Bakom pumpan breder det uppmätta och noggrant dokumenterade skeppet ut sig.

eva_ludvigEva Eliasson, arkeologistudent, och arkeologen Ludvig Papmehl-Dufay. Hör deras tankar och förväntningar under utgrävningens inledning. Slå på högtalarna och klicka här.

Avannons: Sa sist Eva Eliasson, arkeologistuderande. Vi hörde också arkeologen Ludvig Papmehl-Dufay. Några dagar efter att denna intervju gjordes låg hela skeppet blottlagt, så både Evas och Ludvigs föraningar besannades: ”Albrunnastenen” är verkligen en av många i en större skeppssättning. Den bortforsling av den aktre stenen som Ludvig berättar om i inslaget skedde 1939. Hör den i dag enda levande människa som med egna ögon såg vad som hände. Klicka här för att komma till inlägget där Tage Nilsson, 84, berättar.

– Det blottlagda skeppet kommer att ligga öppet under hela nästa vecka, berättar Ludvig Papmehl-Dufay. Enligt Ludvig är diskussionen väckt om att låta rekonstruera inte bara Albrunnastenen utan hela Albrunnaskeppet. Ärendet ligger i Länsstyrelsens knä och Alvarsamt bevakar utvecklingen.

Taggad , , , ,

gåtan är löst – tage minns hur stenen försvann

Det pågår som bekant utgrävningar vid den så kallade Albrunnastenen, den enda synliga i en förmodad skeppssättning om 10 till 20 stenar.

Låt oss backa 77 år och landa i 1939, strax före andra världskrigets utbrott…

I Albrunna bor då som nu Tage Nilsson. Han är sju år och håller på att lära sig cykla herrcykel, alltså hoj med ram. Under en sån övning blir han åsyna vittne till hur den aktre flisan i skeppssättningen i Albrunna råkar stå i vägen för en såmaskin… Ett dygn senare är stenen spårlöst borta.

Tage Nilssons, 84, är den ende i livet som i dag kan minnas hur stenen försvann – för att aldrig mera ses. Slå på din dators högtalare och klicka här.

_mg_2483Tage Nilsson har minne som en häst. Det ska vi lyssnare vara glada för. Det han berättar i dagens poddradioinlägg är han ensam om att minnas. Tage finns att lyssna på i många inlägg på bloggen, här är ett av dem.

_mg_2503_bTage bor än i dag i Albrunna. Trots sitt stora historiska intresse hänger han med sin tid. Han fotograferar, rattar flera olika slags datorer och har tre TV-apparater. Nu har han köpt elcykel också…

Tage berättar också om en intressant detalj som kanske kan leda arkeologerna rätt i sökandet efter flera stenar i skeppssättningen:

– Mitt emot den sten där man i dag gräver, på andra sidan 136:an, grävde man ner självdöda hästar. Jag minns att dom som grävde hade ett litet helsike att komma ner med spadarna i jorden. Överallt mötte dom sten. Det kan vara så att man har tagit sten och fyllnadsmassor från andra sidan, alltså där stensättningen ligger, för att täcka över kadavren. Därför bör man kanske kika lite även där…

andra_sidan_vagenDen nedgrävningsplats för självdöda hästar Tage berättar om ovan bör gå att hitta bland buskarna mittemot den blå containern vid väg 136.

Taggad , , ,

kampen mot den dödsbringande alrunan

Den kan döda sin husbonde. Den kan skrika. Den kan göra livet surt för många, alrunan. Växten ansågs viktig vid förtrollningar och den som försökte dra alrunan ur jorden skulle ögonblickligen falla död ned. Lösningen var att binda ett rep i växten och i svansen på en svart hund. Hunden drog – och dog. Det gick alltså åt en hund för varje planta. Det förekom också att man spände en oxe för repet i stället för en hund. Även oxarna dog på fläcken.

Alvarsamt bestämde sig för – efter ett rekordlångt redaktionssammanträde där risker vägdes mot läsarintressen – att kontrollera sanningshalten i sägnerna. Lars Henell anmälde sig som frivillig till det dödliga experimentet. Anna-Britt Lagerström likaså. Båda var väl insatta i de eventuella följderna, fördubblade sina livförsäkringar och kom till dragkampen i god form, nystretchade och relativt lugna. En stor planta alruna snarades med ett rep hållande för två ton, dragarna stötte klackarna i jorden och den livsavgörande envigen inleddes…

Slå på högtalarna och hör Lars Henell, vd vid Albrunna Perenner, berätta mer om denna dödens växt för Alvarsamts utsände – och det spännande och livsfarliga uppdragningsförsöket. Klicka här.

alruna_1Den respektingivande alrunan på Lars Henells mark. Detta exemplar har en pålrot på nästan en meter så det krävs enorma krafter för att dra den ur jorden.

alruna_2Det starkaste repet i hela Albrunna väljs ut. Riskerar man sitt liv vill man komma så väl förberedd som möjligt. Vi ser Lars Henell och Anna-Britt Lagerström inför kampen.

alruna_3Trots tappra försök, mängder av svordomar och blödande skavsår i händerna satt alrunan som fastspikad i backen. Den skrek inte ens och står än i dag kvar på samma plats. Och tack vare den misslyckade rotuppdragningen lever fortfarande både Lars Henell och Anna-Britt Lagerström.

Taggad , , , , , ,

breaking news… intervju med sune flisa breaking news… intervju med sune flisa… breaking news…

Efter många misslyckade försök fick vi under kvällen tag i en telefonledning med hyfsad ljudkvalitet för intervjun med vår utrikeskorrespondent Sune Flisa långt borta i Shimla i Indien. Tyvärr blev glädjen i studion så stor att inslaget måste sändas oklippt och helt oredigerat, eftersom vår ljudtekniker Ragge blev tvungen att kuta till Systemet för att köpa skumpa.

Så håll till godo. Slå på högtalarna och låt Sunes ande fylla rummet. Klicka här.

Avannons:
Vi hörde Alvarsamts utrikeskorrespondent i Indien Sune Flisa i en ljudupptagning gjord för bara några minuter sedan. Vi beklagar att vi tvingades sända inslaget oklippt men då dess ”kulturella dignitet och allmänmänskliga tyngd” ansågs så stor bestämdes att omedelbart sända intervjun och inte invänta vår skumpainköpande ljudklippare Ragge.
Reporter: Allan von Kompost.

Taggad , ,

intervju med Sune Flisa kan bli verklighet!

Alvarsamts utrikeskorrespondent Sune Flisa planerar att resa hem till Öland från Shimla i Indien! I ett papyrusbrev till sin syster Ulrika i den lilla byn Wramsby på södra Öland skriver han:

”_ _ _ Jag måste hem för att på ort och ställe kolla hur det går med Mörbylånga vårdcentral i sommar. Jag kan inte leva här sjuk med ickebeskeden stänger/stänger ej/stänger/stänger ej. Jag är svag och pank men full av stridslust så nu blir det tummen mot Öland. Gud ske lov får min eleganta framtoning många kvinnliga bilister att tvärbromsa – för att ge både lift och komplimanger. Resan hem till mitt kära Öland torde därför gå på bara några dagar.

Som du kanske vet, Ulrika, har Alvarsamt länge bönat och bett om en telefonintervju, och när honoraret är betalt är jag beredd att ställa upp, dock under förutsättning att ingenting klipps bort. Verkligheten måste skildras som den är: kall och rå.

Kära syster, vänligen hälsa nyhetschefen Allan von Kompost att jag ringer honom endera dagen. Har han då satt in mina begärda 30 papp på mitt konto kör vi intervjun på studs. Även om Allan inte är nån Einstein tror jag han snappar att erbjudandet är lika med `nåt man bara får en gång i livet´.

/din högt älskade och avhållne broder Sune”

* * *

Om allt går vägen torde alltså våra läsare/lyssnare kunna se fram mot en öppenhjärtig telefonintervju inom bara några dagar. Den världsunika utfrågningen sänds som poddradio i ett samarbete mellan Alvarsamt och flera större mediahus i USA, Kanada, Europa, Senegal, Färöarna och Indien.

Allan von Kompost
nyhetschef

 

Taggad , ,

podradio – den ljusnande framtid är vår…

Som Alvarsamt tidigare berättat hölls ett dialogmöte på Degerhamns Folkets hus i månadens början.

Slå på högtalarna och klicka här för att höra Alvarsamts utsände tycka till om mötet.

50 pers_möte_01Många voro kallade och många kom. Alvarsamt räknade till runt 50. Här ser vi inte alla, många sitter utanför bild.

SusanneBredesjöBudgeSusanne Bredesjö Budge är näringslivsutvecklare i Mörbylånga kommun. Hon var duktig på att hålla i taktpinnen tillsammans med Eva Hansson Törngren, Södra Möckleby Sockenförening.

ICAAnnaAnna Arvidsson bor i Grönhögen och driver ICA Nära-butiken i Södra Möckleby tillsammans med sin man Torbjörn. Anna sitter med i kommunens Näringslivsråd.

WalleDicksonAtt sätta etikett eller titel på Walle Dickson är inte helt lätt. Men skribent, poet, kulturarbetare och opinionsbildare är kanske en god början.

50 pers_möte_02Snacket går. Idéerna flödar. Kaffet blir allt viktigare i takt med ökande syrebrist.

styrkorEn lång lista styrkor och möjligheter.

svagheterOch en kortare lista svagheter och hot. Sammanställningarna är gjorda av Eva Hansson Törngren.

Susanne Bredesjö Budge, näringsutvecklare i Mörbylånga kommun, tyckte mötet blev lyckat men det var ingenting som direkt överraskade henne. Klicka här för att höra henne.

 

Taggad , ,

djävulsklon kopplar greppet i albrunna!

Lars Henell vid Albrunna Perenner skapar botaniska sensationer på löpande band. 2013 var han ensam i landet om att sälja Bukiniczia cabulica. I år är slagnumret Djävulsklon, en rar blomma som bara växer på några få ställen i södra Europa.

Att Lars har fått fram några få exemplar av den vackra blomman är onekligen en botanisk sensation.

Klicka här för att höra Lars Henell hålla med.

Djävulsklo_bästLars hittills enda blommande exemplar. De mikroskopiska hålen in till blommerna sitter högst upp i de mörka blomspetsarna. Hålen är knappt urskiljbara för blotta ögat. Därför kan blomman bara pollineras av en enda insekt. Vilken det är vet varken Lars Henell eller Alvarsamt.

uppifrånDiametern på blomman är hittills bara nån dryg decimeter. I nuläget har Lars endast något tiotal exemplar till försäljning. Först till kvarn…

Taggad ,

postum Carnegiemedalj

Gösta WahlgrenLokalhistorikern Gösta Wahlgren i berättartagen på Alungården i Södra Möckleby.

Av de många förlisningar som Gösta Wahlgren berättade om på Alungården i onsdags väljer Alvarsamt att återge den om ångaren Nils.

På Nils jobbade bland andra tre sjömän från Degerhamn: Förste eldaren Karl Norberg, hans son matrosen Emil Norberg och matrosen Jan Hildingsson.

Ångaren Nils gick ut från Stockholm i januari 1929. Hon var lastad med fotogen och salt. Ganska snart blåste det upp. Den 15 januari fick man stora problem i orkanvindarna. Man var då nordost om Västervik. Två dygn senare kom dråpslaget. Ångaren Nils rände på grund för att kort därefter sjunka.

Klicka här för att höra Gösta Wahlgren berätta:

Ett pressklipp från 2 april 1929 berättar att eldaren Karl Norbergs bragd blev ihågkommen under påskdagens högmässa i Södra Möckleby kyrka. Där överlämnades Carnegiestiftelsens bronsmedalj till änkan Gerda Kristina Norberg av kyrkoherde Adolf Simonsson. Carnegiestiftelsen gav henne också tusen kronor och en livränta på 600 kronor om året, i dagens penningvärde drygt 17 000 kronor.

Norbergs-gravsten_S-Möckleby-kyrkogårdFamiljen Norbergs gravsten på kyrkogården i Södra Möckleby. Efter att ha skött om sin mamma i 42 år sökte Emil upp sin ungdomskärlek. Hon var då änka och bodde i Stockholm och flyttade ned till Emil. De två fick sina sista år tillsammans i Albrunna.

Taggad , , ,

havet gav och havet tog

publiken_rawEtt 30-tal intresserade kom i går till Alungården för att lyssna till lokalhistorikern Gösta Wahlgren, som under nästan två timmar berättade om liv och död och rörande livsöden.

Om ond bråd och plågsamt långsam död i många olika former berättade Gösta Wahlgren på Alungården i går. Ämnet var sjöolyckor med tonvikt på inblandat sjöfolk från södra Öland. Det var livsfarligt på sjön förr i tiden. Bara inom Gräsgårds kustpostering noterades 111 förlisningar mellan 1890 och 1910.

I morgon publiceras det första inlägget av flera. Då kan du höra Gösta Wahlgren själv berätta om en dramatisk förlisning med en pappa som dör i sonens armar på ett öde skär i smällkalla januari 1929. Pappans sista ord till sonen blev ”Ta hand om mor!” Det gjorde sonen och han lät till och med mamman gå före sin flickvän som försvann ur hans liv. Men drygt 40 år senare skulle de komma att träffas igen…

Om denna och andra rörande och fruktansvärda händelser handlar en handfull kommande inlägg. Det första hör du alltså i morgon, fredag.

Taggad , ,

Chaplin avslutade filmsäsongen

En tom biosalong. Klockan är 18. Om en halvtimme ska Charlie Chaplin visa sig på vita duken. Limelight heter rullen – Rampljus på svenska Det är filmvisning i Folkets hus, Degerhamn/Södra Möckleby.

En kvart senare droppar dom in, medlemmarna i filmklubben, och Alvarsamt får några minuter med några av dem. Förra filmen, Svart katt vit katt, väcker fortfarande reaktioner. Den slog publikrekord, 33 besökare, men ansågs av många som dålig. Men det håller inte Gunvor ”Gugge” Petersson med om…

Slå på högtalarna och klicka här.

Avannons: I tur och ordning hörde vi Gunvor Petersson, Liz Janzon och Margaretha Magnusson.

biosalongenBiosalongen i Södra Möckleby. Projektorn är en liten ljuskanon inbyggd i en plywoodlåda, i bildmitten. Högst upp i taket ser vi mikrofonen som tar upp ljud som sänds ut i hörselslingan. – Med den hör jag perfekt, berättar Filmklubbens intitiativtagare Olle Nilsson. För en tid sen visade Olle biografens gamla fina 35-millimetersprojektorer i ett Alvarsamtinlägg, som du kan se här.

biofikaBiofika serveras i mittpausen. Då går snacket om väder och vind och om filmen och livets glädjeämnen och besvikelser.

Ann-ChristineAnn-Christin Nilsson har mycket att göra timmarna före filmvisningen. Det nyrenoverade köket underlättar. Om just köket kan du läsa mer om i ett tidigare inlägg.

projektorprovkörningEn något skum verksamhet – provkörning av projektor och film.

KurtOlleAllt funkar! Belåtna miner på dataoperatören Kurt Arvidsson och projektorvirtuosen Olle Nilsson.

Olle_I_BåsetOlle Nilsson hälsar välkommen från båset ute i entrén. Han för bok över besökarna. Som mest har 33 medlemmar av klubbens 42 dykt upp på en filmvisning.

Ingrid_UnoIngrid Persson och Uno Magnusson stötte ihop i entrén. Som synes är bysämjan god.

pratgängetIngalill Karlsson, Eva Hansson Törngren, Rolf Hansson, Uno Magnusson, Gunvor ”Gugge” Petersson, Inger Ågren, Margaretha Magnusson, Ingrid Persson, Olle Nilsson och Liz Janzon var några av kvällens nyfikna cineaster.

Taggad ,

handarbetets kraft

Linnea_Danielsson_1Linnéa Danielsson med foto av farmor Theli, 1898-1949.

Händerna är nyckeln till fantasi och utveckling. Ungefär så sammanfattar Linnéa Danielsson sin livslånga fascination för syslöjd. Än i dag minns hon vartenda plagg, varenda detalj av det hon sydde, broderade eller vävde som liten skolflicka.

I lördags lyssnade ett 60-tal personer till Linnéas berättelse om sin passion för det textila hantverket. Det var hennes mamma – och indirekt hennes farmor – som väckte intresset för nål och tråd.

Klicka här för att lyssna medan du tittar på bilderna nedan.

Om du av nån anledning vill lyssna i egen spelare klickar du här.

värdinneförklädeLinnéa med ett välbehållet så kallat ”värdinneförkläde”, som hon sydde som liten flicka för drygt 50 år sedan.

textilier_02Att ämnet syslöjd kan locka så många besökare förvånade Alvarsamts utsände och fördomsfulle reporter. Det fanns inte en enda parkeringsplats ledig framför den upprustade sockenstugan.

textilier_03Margit Fribergsällskapet passade på att exponera sällskapets ursprung.

trioLinnéa Danielsson visar och berättar för Britt Bergman och Inger Sundberg Rattén om farmor Thelis mästerverk.

textilier_10Linnéa Danielsson visade många exempel på farmor Thelis arbeten att inspireras av – alla så fräscha att man kan tro att de är gjorda i dag, trots att de är från 1920- och 1930-talen.

textilier_08Enkelt, rent och grovt broderi – pregnant i sin framtoning.

textilier_04Vissa textilier gick runt bland publiken under föredraget – som även lockade några män!

textilier_09Broderat blommotiv.

textilier_01Det blev i det närmaste fullt i Smedby sockenstuga. – Bara Cecilia Uddén brukar dra större publik, berättade Lars W Andersson i byns hembygdsförening.

textilier_06Farmor Theli skapade mest yllevepor och broderade dukar och löpare. Man kan undra hur många som i dag skulle lägga tiotals timmars arbete på exempelvis en sådan här detaljerad och tålamodskrävande skapelse.

textilier_05Kan vi möjligen ana en österländsk influens i dessa vackra textilier?

Taggad , ,

medicin mot gråväder

Hur står man pall mot tristväder? Alvarsamt frågade folk på byn. Slå på högtalarna och klicka här.

Om du av nån anledning vill lyssna i egen spelare klickar du här.

RogerKvarnhammarRoger Kvarnhammar, en vindpinad lördag i Södra Möckleby city.

Britt_BergmanBritt Bergman från Britts Manufaktur, som hon drivit i mer än 60 år.

Marita_Roland_SkantzFörre isbrytarmaskinisten Roland Skantz, i dag på promenad utan sin fru Marita.

Weine_Marianne_AgneWeine och Marianne Agné utanför ICA med gamla posthuset i bakgrunden.

Taggad

poddradio: Alvarsamt intervjuar tomten

Som enda europeisk publikation har Alvarsamt fått göra en intervju med självaste Tomten. Den unika tilldragelsen ägde rum under julaftons morgon, i diset ute på alvaret öster om Degerhamn. Slå på högtalarna och klicka HÄR för att höra Tomten och Alvarsamts reporter i hans livs största scoop.

Du som vill lyssna i egen spelare klickar här.

poddsändning 7 – minnesgoda systrar

Siw Larsson tycker om att sjunga. Det har hon gjort sen barnsben. Ändå blev hon underkänd i sång under sina år i Smedby folkskola, där hon och systern Inger Emilsson började 1948.

Men trots C i sång blev åren i folkskolan minnesvärda. Det menar både Siw och Inger, två av de tio tidigare elever som var med på ”skolminnesträffen” i Smedby i söndags. Vi hör Inger först.

Slå på högtalarna och klicka HÄR.

Avannons:
Du kan se systrarna här. Siw sitter som tvåa från vänster, Inger längst till höger. Siw bor i dag i Södra Möckleby, Inger i Kastlösa.

Taggad , ,