Kategoriarkiv: Södra Bruket

livet på bruken – del I

Var på Öland dog ofta sju av åtta barn i en familj? Var på Öland fick de som anställdes byta efternamn? Var på Öland fick man sin lön i träpengar, som inte gick att använda utanför arbetsplatsen? Och var på Öland gick det under ett år åt 5 197 liter brännvin?

Svaren går inte att precisera eftersom arbetsplatsen växlat både tillverkning och namn. Vi nöjer oss därför med att kalla den Södra bruket, som bostadshusen till forna industrier som Ölands Alunbruk och Ölands Cement AB kallas i dag.

Om livet på denna lilla fläck på sydvästra Öland berättade nyligen Gösta Wahlgren på ett Frisammöte i Församlingshemmet, Södra Möckleby. Gösta inledde med att betona att mycket finns dokumenterat om industrierna, deras utveckling och nedgång, om processer, maskiner och byggnader – men mindre om de människor som bokstavligen föddes, levde, arbetade och dog där. Därför la Gösta tonvikten på just människorna, deras slit och släp men också glädjeämnen. Fakta har Gösta hittat i kyrkböcker, sockenprotokoll, husförhör, brev, dagböcker, alunbrukets arkiv och från foton. Alvarsamt återger nedan bara några valda stycken ur det flera timmar långa föredraget.

Längorna i Södra bruket byggdes 1807. Då var de enkla arbetarbostäder, i dag är de vandrarhem och flotta bostadsrätter. På den här tiden var södra Öland genuin glesbygd. 1800 räknade exempelvis Södra Möckleby in 451 invånare. Alunbrukets grundare Axel Adlersparre var på många sätt modern. 1807 lät han exempelvis inrätta arbetskontrakt med de anställda. I dessa garanterades en familj 4 famnar ved, plats för koltäppa, rätt till gudstjänster varje söndag och högtidsdag (något som Alvarsamts utsände skulle betrakta som ett synnerligen hårt straff) och en månatlig mjölkpeng om sex riksdaler silvermynt. Dessa förmåner var verkligen förmåner och skulle inte dras från lönen.

Av andra än Gösta har Alvarsamt hört att det som mest bodde runt 350 personer på bruket. Gösta Wahlgren visade protokoll över anställda vid bruket. 144 olika efternamn var noterade. Men det märkliga var att alla som anställdes fick byta namn. Exempelvis tvingades två bröder från Ås, Niklas och Jonas Pettersson, byta till namnet Bröderman! Det på södra Öland vanliga namnet Snöberg var också ett av bruket bestämt efternamn. Alvarsamt kan inte låta bli att leka med tanken att i dag få ett jobb på exempelvis Cementa, hämta sin arbetsoverall och hjälm och få besked av basen:
– Från och med i dag heter Johansson inte Johansson. Från och med nu heter Johansson Hjälmberg.

År 1811  fick bruksfolket ta emot en gåva under husförhörsdagen. Inte mindre än 21 liter (8 kannor) brännvin delades ut.
– Om man fick brännvinet före eller efter husförhöret framgår inte av handlingarna, berättade Gösta.

Brännvin var en viktig dryck vid den här tiden. Till midsommarfirandet 1811 delade bruket ut: 39 liter brännvin, 1,5 tunna malt (öl), humle och färg och papper till majstång.
– Men utrymmet efter punkten ”godis till barnen” var tomt, berättade Gösta.

Bruket hade egen brännvinstillverkning. Man brände runt 5 200 liter om året. Den eftertraktade varan lagrades i källare med galler för fönstren. Lokalen finns kvar intakt än i dag i huset med nocken åt Geologiska trädgården.

1822 gjordes nån form av samhällsanalys av Södra Möckleby. I den slogs fast att arbetsstyrkan vid bruket var 322 personer – varav 116 barn under 12 år. Barnen fick hjälpa till redan från sju års ålder, ofta med lastning av dragvagnar. Dessa förhållanden som då betraktades som goda och normala har vi i dag svårt att förstå. En familj hade ett rum. Kök delades med flera familjer. Enkelfönster, drag, kyla, smuts och loppor. Mot havet fanns vid den här tiden inga träd, inga rödfyrshögar eller andra skydd mot vinden. Det var extremt trångt, många småbarn lär – ofrivilligt – ha kvävts till döds av sina utsjasade mödrar under sömnen. Gösta berättade om Olof och Clara… De fick åtta barn. Ett av dem uppnådde vuxen ålder. Och det var inget ovanligt eller konstigt med det.

Bruket var under långliga tider en enklav, ett samhälle i samhället. Man kunde handla livsmedel där, till och med på krita. Där fanns skomakare och skräddare. Man hade till och med ett eget penningsystem: Pengar av trä som bara kunde användas inom bruket. Dessa träpengar betalades ut av bokhållaren och förvarades i speciella läderetuier.
– Det finns bara ett enda sånt kvar, sa Gösta Wahlgren och höll upp det för beskådning. Detta!

* * *

Med detta unika föremål slutar vi det första av två inlägg om Gösta Wahlgrens föredrag om bruken.

Gösta_W_föredrag_02Gösta Wahlgren på berättarhumör. I över 60 år har han samlat på sig lokalhistoria.

etui_träpengarEn enda finns kvar: Denna unika läderpåse för brukets träpengar. Den är sannolikt gjord av brukets egen skomakare.

Gösta_W_föredrag_08Som flugor kring en sockerbit samlades under kaffepausen nyfikna åhörare runt Göstas mobila minimuséum.

Gösta_W_föredrag_07Mötet var ett i raden arrangerat av ”Frivilliga i samverkan”, FRISAM, som är en samverkan mellan Mörbylånga kommun, PRO, SPF, Röda korset, DHR, Lions Mörbylånga, Studieförbundet Vuxenskolan och Södra Ölands anhörigförening. Dessa möten får i fortsättningen hållas i Församlingshemmet, eftersom man bygger om den tidigare lokalen i Alungården för att passa ensamkommande flyktingbarn.

Gösta_W_föredrag_03Några av åhörarna är födda och/eller uppvuxna på bruket och kunde verifiera att det Gösta Wahlgren berättade var till hundra procent sant.

Gösta_W_föredrag_04I mitten står Gösta Wahlgren och samtalar med Rolf Hansson (i röd tröja).

minnesanteckningar41 år historia på en minnesanteckning om en enda A 4…  Och apropå år… Om åtta år, 2023, kan bygden fira sina bruks 300-årsjubiléum. Förberedelser lär redan pågå och ryktet säger att Sockenföreningen är inkopplad. Men som sagt, det är bara rykten.

Taggad , , ,

mycket verkstad och lite snack

På Södra bruket har man tidigt tagit ställning till ”vad göra mot almsjukan”. Som Alvarsamt tidigare har berättat fällde man i oktober fem döda almar. Nu är även stubbarna röjda.

– Går allt enligt ritningarna planterar vi silveroxel i groparna redan i höst, berättar Solweig Bejerstrand, ägare till bruket. Funkar inte det får det bli till våren.

Solweig säger att hon är helt övertygad om att alla almar i den vackra allén kommer att dö. Att tro att de repar sig är bara önsketänkande.

– Vi skulle ha börjat fälla redan förra året… Men det är mycket nu och fällning och planering kostar stora slantar…

DSCF6080Av de ståtliga träden återstår nu bara gropar i backen.

DSCF6095Här slår snart en liten silveroxel rot…

Öland från luften – norra Albrunna

Dagens vind bar precis för kite, rigg och kamera. Ljuset var godkänt men inte mer, men så snart vi landat öste solen på ordentligt. Men som KAP-fotograf får man aldrig klaga. Det känns meningslöst att skälla på naturens krafter.

Albrunna_235Till vänster i bild kommer cykelleden mellan Södra bruket och Albrunna fram ur skogen. Den skarpögde ser betande kreatur vid bäcken som horisontellt delar bilden.

Albrunna_194Bebyggelsen i norra delen av Albrunna. Bakom den väg 136 men en av Sveriges vackraste alléer. Frågan är när almsjukan kapar den för gott. 

Mellersta-AlbrunnaNorra och mellersta Albrunna. Cykelleden från havet mynnar ut mitt i byn. Uppe i högra hörnet ser vi en mörk skogsdunge vid Stensjön och Cementas stenbrott anas i fjärran som en blågrå rand. Sen är det alvar nästan ända fram till Ölands ostkust. Söder ligger åt höger i bild.

Albrunna_106Om vi följer stranden med ögat uppåt i bild når vi ändra fram till Södra bruket.

Albrunna_176Som alla ser är det Birgitta och Leif som vandrar på cykelleden ned mot havet.

Albrunna_143Mitt i ”den gröna limpan” slingrar sig cykelleden mot Södra bruket, vars ruinskorsten vi ser i bildens ovankant. Längst upp syns ungefär halva Cementabyggnaden och längst upp i höger hörn disar Södra Möcklby mot kameran.

Taggad , ,

om man ser den lite grand från ovan…

… så ser vi att cykelleden mellan Södra bruket och Albrunna slingrar sig som en orm genom den exotiska skogen. Att den går så nära jordbruksmark får man ingen känsla av som cyklist.

cykelvägen_1Norr finns uppåt i bild. Här svänger cykelleden bort från playan och in i skogen. Till höger skymtar odlad mark.

cykelvägen_5Här kan det gå undan i en lång skön utförslöpa. Om man hojar åt rätt håll, vill säga. 

cykelvägen_3Bara ett 20-tal meter från cykelleden ligger ett stort grönt cirkelformat område – till höger om rödfyrsfläcken. Kan det vara en mosse?

cykelvägen_4Den förmodade mossen ligger inklämd mellan cykelleden och jordbruksmarken.

cykelvägen_2Den svarta cykelsnoken, tämligen vanlig på Öland, ringlar vidare mot nya öden söderut…

Taggad ,

sett på anslagstavla

Scenbrottet_ny-scenAlvarsamt önskar lycka till. Utan kultur ”dör” människan.

Taggad ,

skönhetskatastrof

Vi tog bilen söderut på ön… Skrämmande. Nu börjar det synas hur Öland kommer att se ut om ett år eller två. Renrakat. Allélöst, med tusentals svarta skelettstoder av tidigare träd – i parker, trädgårdar och på kyrkogårdar. Mot ljusa moln kommer vi att skåda en modern variant av svarta pesten, almsjukans triumf. Och alla är tysta. Ingen gör nåt. Länsstyrelsen? Kyrkan? Kommunen? Pressen! De andra medierna! Turismexperterna! Hallå!

Lyckligtvis finns ett och annat undantag. På Södra bruket är det mycket verkstad och lite snack. Här sågar man sig in i framtiden, trots stora kostnader.

– Hittills har vi fällt fem almar, säger Solweig Bejerstrand, ägare till Södra bruket. Jag tror alla våra almar är smittade, men dom som ännu inte är helt döda får stå kvar ett tag till. Det är dyrt att fälla och plantera nytt. Det är förfärligt det som sker. Jag gråter över alla sjuka almar.

Solweig Bejerstrand är mycket kritisk till det offentligas tystnad om problemet almsjukan.
– Jag tycker kommunen och Länsstyrelsen skulle göra en kraftsamling. Dom måste vakna, för detta är jättetråkigt. Men det verkar som om vår kommun inte har nåt intresse av att lyfta fram såna här frågor. I vår förening har almsjukan har varit det stående samtalsämnet ända sen i våras, berättar Solweig.

Alvarsamt:
– Vad tänker ni återplantera med?

Solweig Bejerstrand:
– Det blir troligen silveroxel.

Alvarsamt önskar Södra bruket lycka till. Det är härligt med mycket verkstad och lite snack…

trädfällning_Södrabruket__4De första fem almarna vid Södra bruket är nu fällda. De ska troligen ersättas med silveroxel, ett träd som kan bli upp till nio meter högt.

trädfällning_Södrabruket__7Tittar vi söderut ser vi att Södra brukets ståtliga alle´snart är stendöd. Men med nya träd kan brukets säregna charm bevaras. Almsjukan upptäcktes 2001 på Öland. Men inte mycket görs mot den…

Taggad , ,

brun asfalt

cykelvägen_barrDet har blivit höst. På cykelleden Albrunna-Södra bruket ligger tallbarr i tjocka ockrafärgade mattor. Doften av skog är påtaglig, vilket inte är så vanligt på Öland.

Taggad , ,

den stora friden

Glasen är tömda, korvarna slut och ridån går ned. Skördefesten är över. Nu börjar den kanske bästa tiden för den som vill utforska Öland på egen hand. Det är fortfarande shorts- och till och med badväder, och du slipper att trängas med andra. Man kan vandra i timmar utan att möta en människa på södra delen av södra Öland. Ottenbylund, Albrunna lund, stränderna på både väst- och östsidan är folktomma. När man ibland ser ett fotavtryck i sanden kan man känna sig som en sentida Robinson Crusoe. Det fattas bara en Fredag.

kravallstaketet_05Den skarpögde kan se att det faktiskt sitter ett par här på stranden söder om Södra bruket. Men man är i stort sett ensam vart och var man än går. Man kan vandra i timmar utan att möta en människa på södra delen av södra Öland. 

SödraBruket_stranden_1Södra bruket från samma strand som ovan. Nu är allt som bäst på Öland. Det är lagom varmt, luften är hög och ren, ljuset är ”Skagenlikt”. För bara några timmar sen var Öland packat med folk. Nu härskar friden. För den som vill skriva, måla, tänka eller bara vara är Öland rätt plats på jorden – just nu.

Taggad

gläntan

gläntanVi cyklar ofta förbi den här glesan i backen ned mot Södra bruket. Då och då smäller jag av ett skott. Samma motiv men alltid olika ljus, växtlighet, utstrålning. I år ser den annorlunda ut eftersom den inte är betad.

Taggad

sångarläger

långbordLångbord vid Södra bruket där det just nu pågår sångarläger för 23:e året i rad. Hundra personer lär sjunga, musicera och inte minst äta ihop. Här kan du läsa om lägret 2012 – och även lyssna.

Taggad , ,

nödvändig svalka

Det skrivs och snackas mycket om den kalla svenska sommaren och om svenskar som drar till Sydeuropa – för att överleva! Vi på södra Öland fattar ingenting. Sommaren här har varit finfin. Visserligen ska det börja regna senare i dag och visserligen har vi bara haft en kortvarig värmebölja – men vem gillar dem förutom fakirer och glassförsäljare?

Ett gott råd är att flytta hit. Här klagar vi inte på sommarvädret. Här badar vi för att överleva!

badliv_2Playan vid Södra bruket. Här blåser nästan alltid pålandsvind, från sydväst, vilket höjer vattentemperaturen.

badliv_1I vattnet och på stranden roar sig både små och stora barn – och en och annan vovve.

badliv_3Ölandssommar när den är som bäst. Runt +23 i luften och 20 i plurret.

Taggad ,

fotokurs lördag 11 juli 12:00

S-Bruket_ovan_22132.jpg_förBLOGGHär står jag i T-korsningen nere vid Södra bruket och hälsar välkommen. Du kommer sannolikt uppifrån backen – till vänster i bild. I korsningen tar du höger, mot kameran i denna bild. Efter bara 30 meter tar du sen höger ned till parkeringsplatsen vid Navet. Klickar du upp fotot i största storlek ser du till och med skylten mot Navet nere till höger i bild. Positivt är att det lär bli ungefär 30 grader varmare än på bilden ovan.

Lördag 11 juli klockan 12:00 samlas vi bland stenarna på Navet vid Södra bruket för nybörjarkurs i fotografering. Vem som helst kan hänga på. Kursen kostar 100 kronor. Avgiften inkluderar cd med kurssammandrag om vad jag tycker är viktigast att känna till för att ta tekniskt perfekta och intressant komponerade bilder. Välkommen!

Staffan

Taggad

dagens ölandsbild 121

fårhagenFårhagen vid Södra bruket, i år utan får. Det på sina ställen två meter höga gräset och de knotiga björkarna skapar en klärobskyr stämning – en passande inramning för Scenbrottets föreställningar.

Taggad

den gröna ön

Det är nog få som förknippar södra Öland med ”Afrikaliknande skog”. Men så ser det ut i dag – på smala remsor utmed kusten. På bara några dagar har grönt dränkt hela landskapet – i mängder av nyanser. Det är dags att kalla Öland – och inte Irland – för den gröna ön! Bilderna är från Södra bruket.

Gröna_Öland_5

Gröna_Öland_1

Gröna_Öland_2

Gröna_Öland_4

Gröna_Öland_3

Gröna_Öland_6

Taggad ,