Kategoriarkiv: Utställningar

Hägna in och hägna ut drar snart vidare…

Till och med 9 juli kan du se utställningen Hägna in och hägna ut i Smedby hembygdsgård 12:00 – 16:00. Expon handlar om Världsarvet i vilket 87 byar i 14 socknar har kartlagts.

10 juli fortsätter utställningen sin turné till Sandby, Mörbylånga och Ottenby.

världsarvutställning_Smedby

Taggad

emigrationsutställning i Södra Möckleby, II

Gösta Wahlgrens emigrationsutställning på biblioteket i Södra Möckleby stänger i kväll klockan 19:00. Men hinner du inte dit finns hela visningen här på Alvarsamt.

Bakom varje bild nedan finns ett omfattande material att hämta hem. Du kan plocka hem utställningen bit för bit eller hela expon i en enda fil, som du hittar längst ned.

Bilder och planscher talar för sig själva.

Nedan ser vi den hemmagjorda parlör, Den lilla engelska tolken, som två emigranter från Hammarby norr om Degerhamn hade med sig till det stora landet i väster. I den kan man exempelvis finna översättningen till engelska av denna vardagliga fras:

”Nej, nere vid ån är en inhägnad, som Ni icke kan komma öfver, men om Ni går upp till träden på backen, så finns där en stig, som leder direkt till Littlecreek.”

Hela Den lilla engelska tolken hämtar du som pdf-fil här.

 
I november 2004 fick Gösta Wahlgren ett brev från Barbara Meyer i Plymouth utanför Sacramento, Kalifornien. Kuvertet rymmer öländska öden. Du hämtar brevet som pdf-fil här.
 
Hela filen med emigranter hämtar du som pdf-fil här. Listorna innehåller även emigranter till andra länder än Amerika, samt uppgifter hämtade ur Södra Möckleby Kyrkbok mellan 1895 och 1932. 
 
Många gav sig iväg till Amerika – men en hel del av dem återvände, förr eller senare. Hela listan med återvändare kan du hämta som pdf-fil här.
 
I denna pärm hittar du utställningens mest hjärtskärande läsning. Wilhelminas avskedsbrev till släktingarna och brodern i Degerhamn är nästan smärtsamt att ta del av. Brodern Johan var 13 år då Wilhelmina utvandrade. När brevet kommer till Degerhamn är han 83 och bor på ålderdomshemmet Alungården. Hämta filen här.
 
Slutligen, du kan hämta hem HELA utställningen i en enda pdf-fil om du vill. Den är på 37 MB. Klicka här.
 
Nu väntar vi med spänning på Göstas nästa utställning…
Taggad

Emigrationsutställning i Södra Möckleby

Drygt 400 invånare i Södra Möckleby emigrerade mellan 1867 och 1926. Det är – om jag minns rätt – ungefär lika många som bor i byn i dag. Lek med tanken att inte en enda människa bor kvar i Södra Möckleby om knappa sextio år. Alla har då lämnat byn, hemlandet, vännerna, sin ungdom, sin relativa trygghet för ett liv i ovisshet i ett främmande land. Visst är tanken spännande!? Det tyckte som bekant också författaren Vilhelm Moberg, som ägnade stora delar av sitt liv åt dessa alldagliga, sälla och tragiska emigrantöden i ”Amerikat på andra sidan jordklotet där alla blev rika och lyckliga”.

Att så inte alltid blev fallet visar både Mobergs utvandrarepos och Gösta Wahlgrens lilla men innehållsrika utställning på biblioteket i Södra Möckleby. Visningen har blivit mycket uppskattad och har därför förlängts. Du som missat den har två dagar på dig att se den: Biblioteket är öppet i dag 5 november mellan 14 och 19 och på torsdag 8 november 10 till 16.

Foton och texter talar för sig själva. I nästa inlägg, måndag 12 november, öppnar vi både brev och luntor för att tränga längre in i dessa mer eller mindre fantastiska människoöden.

Gösta Wahlgren har tyvärr varit lite krasslig under utställningstiden. Därför har jag inte kunnat fotografera honom ”på plats”. I stället väljer jag detta foto från en annan av Göstas utställningar – ”Dalsjö i ord och bild”, som han i somras kreerade tillsammans med Birgitta Söderhielm, Gunnel Sjöberg och Laila Rickardsson. Inläggen om den utställningen hittar du längst ned.
 
Den tvåbenta utställningen i ett hörn av biblioteket. Gösta Wahlgren har gjort allting själv. Texter, foton och annat finns på båda sidor av ”planket”. Materialet är mer omfattande än man kanske kan tro vid en hastig överblick.
 
 
 
 
 

För dig som vill veta mer om emigration i allmänhet och till Amerika i synnerhet:

Emigrationen på Öland
Emigrationen från Sverige till Nordamerika
Utvandringen från Källa
20 länkar om emigrationen
Utvandringen från Sverige
Amerikautvandringen
Emigrationen
Allehanda register med sökfunktion

För dig som snabbt vill få en bild av hur det var att komma till Amerika som nybyggare finns en utmärkt länk här.

Du som vill läsa även den finstilta texten i exempelvis tidtabeller – eller vill skriva ut fotot – kan hämta större, högupplösta versioner. Klicka och spar hem foto för foto. Alla är skärpta. Lägg alltså inte på ytterligare skärpa, eftersom bilderna då börjar ”pixla”. Storleken är 1,5 till drygt 7 MB/foto. Observera att bilderna är copyrightmärkta, men du får använda dem privat.

bild 1
bild 2
bild 3
bild 4
bild 5
bild 6
bild 7
bild 8
bild 9
bild 10
bild 11
bild 12
bild 13

Du kan också hämta alla foton i en PDF-fil om cirka 7 MB här.

Nedan hittar du alla inlägg om gångna sommarens utställning Dalsjö i ord och bild.

Dalsjö I
Dalsjö II
Dalsjö III
Dalsjö IV
Dalsjö V
Dalsjö VI

Taggad ,

Majslabyrinten i Ventlinge

Geografisk position: Ventlinge Konsthall vid väderkvarnen i byns norra infart.

Bakomliggande orsak: Två mogna farbröder med leklynnet i behåll. En är bonde, en är skulptör.

Resultat: En sextusen kvadratmeter stor majslabyrint med åttahundra meter gångar med här och var utplacerade skulpturer. Årets tema går i sagans tecken. Majslabyrinten är Sveriges enda och gjord av sådd fodermajs. I höst slås den till foder åt korna sedan besökarna – och förhoppningsvis även skulpturerna – har avlägsnats.

Livstid: Över Skördefesten. Under ”konstnatten” är hela labyrinten ljussatt.

Syfte: Ovisst, men knappast ekonomiskt. Entrén är blott en tjuga.

Invigning 2012: I lördags.

Ingvald Petersson, bonde, klipper bandet och inviger årets majslabyrint i Ventlinge. Applåder och visslingar.
 Vandringen ut på majslabyrintens alla gångar har inletts. Alvarsamt dröjde kvar en kort stund vid en skulptur och blev genast vilse i pannkakan. Trots hörselkontakt med gruppen tog det lång tid att ”hitta hem” igen.
 
Årets labyrint har ett sagotema som inte ska avslöjas. Theo Janson, skulptör i Ventlinge, berättar här om ”Spindelmamman Sylvia, som har trasslat in sig i nätet”. Som kuriosa kan nämnas att Theo blev svensk mästare i eldskulptur 1995 och 1997 och nordisk mästare i samma konstform 2000.
 
Väl ute i labyrinten tappar man genast orienteringen, eftersom majsen är så hög att man inte hittar några som helst referenspunkter.
 
Vid en av de sju åtta skulpturerna. De presenteras närmare i ett kommande blogginlägg.
 
Foto taget från 2,5 meters höjd. Till höger skymtar vi årets överraskning, en borg.
 
Vid borgen. Här kan alla vidga vyerna och bli barn på nytt.
 
Mellan borgens tinnar har man den utsikt man helt saknar på markplanet. – Titta, där borta startade vi!
 
Ingvald Petersson och Theo Janson nedanför borgen. Labyrinten utvecklas successivt fram till Skördefesten. Och under Konstnatten ljussätts hela härligheten. 

Du som inte följt majslabyrintens framväxt kan här se den i början av juni. I nästa inlägg träffar du Grisen Ted, Spindelmamman Sylvia, Kossan Kristin och hennes gäng med flera.

Taggad

Vilse i majsen

”Ska jag ta vänster eller höger? Eller ska jag stanna här och ropa på frugan så får hon komma och hämta mig?”

Majslabyrinten i Ventlinge, Sveriges enda, invigdes häromdagen. Alvarsamt var förstås där och premiärvimlade. I kommande inlägg irrar vi än hit än dit och stöter på de mest konstiga typer i trä formade av skulptören Theo Jansson.

Dalsjö VI

Livet är ett lotteri. Lyckan kan plötsligt glimma till. Lika plötsligt kan olyckan sticka upp sitt fula tryne.

Edvin Johansson från Dalsjö vann Americas Cup med den vackra båten Ranger. Året var 1937. På fotot nedan sitter Edvin längst ned, till höger om livbojen.

Ett gäng lyckliga segrare. Bara sex man i besättningen på Ranger var amerikanare. Resten var skandinaver.

Andra världskriget bryter ut. Edvin Johansson är sjöman på det amerikanska fartyget SS Caddo. Den 23 november 1942 torpederas hon av den tyska ubåten U-518. Bara åtta ur besättningen överlever. Edvin Johansson är en av de 51 som omkommer.

I mars 1946 tilldelas han en postum medalj för sina insatser  i kriget. Den kommer med ett brev från Washington till Alma Johansson, Dalsjo, Degerhamn, Olands, Sweden.

– Edvin Johansson var min morbror, berättade Birgitta Söderhielm, en av de fyra bakom utställningen ”Dalsjö i ord och bild” som hölls i Dalsjöhagen i förra veckan.

Tidigare inlägg om Dalsjöutställningen hittar du här:

Inlägg nr 1.
Inlägg nr 2.
Inlägg nr 3.
Inlägg nr 4.
Inlägg nr 5.

 

Taggad

Dalsjö V

På utställningen i Dalsjöhagen under veckoslutet berättade Gösta Wahlgren att han under 55 år har samlat på sig 175 pärmar lokalhistoria. Ur denna brunn fanns mycket att ösa till utställningen ”Dalsjö i ord och bild”.

Några dukar av Martin Hagman fångade omedelbart mitt intresse. Han var skomakare och konstnär, och många i bygden har hans tavlor på väggarna. Se bara!

Många besökare stannade upp inför den pampiga modellen av Cutty Sark.
– Den byggde min pappa Göte, berättade Gösta Wahlgren.
– Och den riktiga Cutty Sark har jag sett i London, sköt Frank Jansson in. Hon ligger i en torrdocka där.

Frank Jansson jobbade som så många andra på Cementa i Degerhamn innan han utbildade sig till elektriker.
– Apropå fartyg… Min far Carl var skeppare på ett fartyg som hette Petroven, fortsatte Frank. Båten var holländsk och man gick med cement och kalk på Skåne- och Smålandskusten upp till Norrköping. Den var grundgående den där skutan så ibland gick man även in i Göta Kanal.

– Ja ja, det var tider det, sa Frank Jansson innan han vandrade vidare i utställningstältet…

Frank Jansson.

Taggad

Dalsjö IV

Det var stoj och glam på utställningen ”Dalsjö i ord och bild” i fredags och lördags. Igenkännandets glädje var uppenbar och bara under fredagen kom 140 besökare.

De fyra utställningskreatörerna Birgitta Söderhielm, Gunnel Sjöberg, Laila Rickardsson och Gösta Wahlgren fick berätta, visa, förklara – och berätta igen. Då bilden nedan togs var Gösta upptagen i en annan del av utställningen där han kåserade om en målare, som vi sätter ljuset på i ett senare inlägg…

I ett hörn presenterades några märkliga människor från Dalsjö – och deras ännu märkligare öden. En var ”Guld-Nisse” som efter sin hemkomst till Dalsjö – från guldletarnas Klondyke – köpte en stor jordbruksfastighet.

En annan var luffaren Erik Andersson, uppvuxen i ett fattighus ute på alvaret. Efter konfirmation utackorderades han till en bonde för 150 kronor om året. Senare blev han sjöman. Och luffare. Han var också skärslipare. Erik Anderssons trådkonst är i dag eftertraktad av samlare.

Men utställningens mest hjärtknipande människoöde blev nog ”Lille Ludvigs”.
Han föddes i ”Jonsakåken” i Dalsjö 1891. Hans mor emigrerade till Amerika. Nu skulle lille Ludvig komma efter. Han blev därmed ensamresande Amerikaresenär vid endast 5 års ålder. I ett pressklipp från 22 juli 1896 kunde man läsa:

Ett levande kolly
Med ångaren Collux medföljde på dess senaste resa till Köpenhamn (Malmö) en liten parvel på fem år som skulle till New York.

Gossen var från Degerhamn på Öland och hade blivit avskickad av sin fostermor. På gossens rygg var fäst en adresslapp med följande avskrift:

Taggad

Dalsjö II

Fyra personer har jobbat i två år med utställningen om livet på tretton fastigheter utmed havet i Dalsjö, Degerhamn.

– Ändå är det här bara början, säger Birgitta Söderhielm, en av ”de fyra”. Vår förhoppning är att ordna flera utställningar småningom – och på nåt sätt få materialet digitaliserat.

Birgitta Söderhielm, Gunnel Sjöberg, Gösta Wahlgren och Laila Rickardsson i partytältet som rymmer utställningen ”Dalsjö i ord och bild”.

En naturlig fråga är förstås om en sån liten del av världen kan bli intressant även för andra än ”de närmast sörjande”. Svaret är ja. Allt hänger på innehållet och presentationen. Att ta fram tillräckligt med innehåll är nog inte svårt. Gösta Wahlgren har 175 pärmar med ”lokal historia” som han samlat på sig under 55 år.

– Jag har intervjuat massor av människor här i bygden, berättar han. Jag la alltid fokus på hur det verkligen var, alltså fakta. Inga romanskriverier här, inte! Tyvärr ligger nästan alla av dom på kyrkogården nu…

Laila Rickardsson visar mig snabbt genom utställningens alla tretton gårdar – på foton. Den ena är invävd i den andra, även om vissa av dem sålts till andra än genuina bybor. Det finns trådar och skikt åt alla håll och de flesta människor här är mer eller lite mindre släkt med varandra.

På ena sidan av tältet visas fastigheterna i Dalsjö. Laila Rickardsson pekar på sin.
 
Gösta Wahlgren tillsammans med Inga-Britt Thorneman, i dag bosatt i Färjestaden. – Jag är född uppe i Södra Möckleby, berättar hon. Ibland cyklade vi ungar ner hit till kafeet och åt bullar. Min pappa var Carl Trofast som startade affären i Södra Möckleby, som då kallades ”Filial” och som i dag heter ICA Trofast. Min bror Rolf tog över den efter pappa och min brorson Lasse blev Årets Ölänning. Det är en fin utställning men jag blir lite sentimental när jag går runt här och tittar och minns…
 

Låt oss titta på några av de äldre fastigheterna i Dalsjö. Fotona får tala för sig själva. Många är påverkade av tidens tand, men just därför så ”talande och levande”.Som alltid på Alvarsamt kan du klicka på ett foto för att få det större.

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Läs mer om Dalsjö i morgon. Då koncentrerar vi oss på hur man försörjde sig i byn ”på den gamla goda tiden” – som kanske inte alla gånger var så god.

Taggad

Dalsjö

Dalsjö i ord och bild heter en utställning som just nu pågår i ett partytält i Dalsjöhagen, Degerhamn. I ett annat tält serveras kaffe och bakverk, bland annat ett wienerbröd bakat efter ett gammalt recept från Café Stranden i just Dalsjö.

Alvarsamt såg utställningen i dag. Den är verkligen välgjord – och sevärd. Du kan se den ända fram till 20:00 i kväll. Dessutom i morgon, lördag, mellan 10 och 15.

Dalsjöexpon är indelad i fem huvudämnen:

  • bebyggelsen förr
  • historiska händelser
  • hobbyarbeten o konst
  • fotoutställning
  • levnadsöden

I morgon läser du mer om Dalsjö-utställningen här på Alvarsamt.

I Malmstens anda

När Carl skulle ta sin mogenhetsexamen var han så skoltrött att han vid tiden för svenskprovet gick upp till rektorn och bad att få sluta. Pappan lät då två väktare hämta sonen och stänga in honom i en cell på Katarina dårhus där han genomförde sitt prov. Han fick sin mogenhetsexamen och sin studentmössa. Men den tog Carl Malmsten aldrig på sig.

Det går många historier om Carl Malmsten, möbeldesigner men också filosof, levnadskonstnär och pedagog. Han är skaparen av Capellagården i Vickleby. Se honom här lägga ut texten om livets mening och mycket annat.

Alvarsamt såg nyligen elevutställningen på Capellagården. Kortfattat kan sägas att Malmstens stramhet lever kvar i många av hans adepters arbeten.

Rikligt med rinnande färg, till och med i pölar på golvet, känns lekfullt. Att skapa bör vara roligt.
 
Rent och stramt som i en kyrka. Visst svävar Malmstens ande över rummet?
 
Kan möjligen målaren Piet Mondrian ha varit i denna möbeldesigners tankar då bord, lampa och skåp tog form? För visst finns likheter.
 
Gåutrymmet i utställningslokalen är litet och personligen tycker jag det är synd att möblerna skyddas av avspärrningar. Upplevelsen skulle bli starkare om det gick att ”läsa av möblerna även med händerna”.
 
Den vackra Capellagårdens trädgård kryper in även i utställningslokalen – som är i minsta laget.
 
Infall och skisser i en fönsternisch. De hade gärna fått vara fler. Personligen tycker jag skisser och repetitioner många gånger är intressantare än färdiga verk. Det gäller allt från bildkonst till konstmusik.
 
Se gärna men sitt inte. Genom denna attityd missar man möblers viktiga mix av ”form och funktion”.
 
Alla arbeten på utställningen är extremt välgjorda. Detta är nog så långt från IKEA man kan komma.
 
Denna vägg ger mig ett intryck av ”matematisk stringens i möte med den irrationella slumpen”. 
 
Det blommiga träkorset på Carl Malmstens grav vid Vickleby kyrka. Han dog 1972 men påverkar fortfarande svensk möbeldesign.
Taggad , ,