oändlighetens landskap

Att vandra nere på Ölands sydspets leder ofta till att du invaggas i ett tidlöst tillstånd. Tystnaden får tiden att stanna under det eviga himlavalvet. Timmar, dagar och år upplöses. Men här var tiderna bråda redan för mycket länge sedan.

Här betade får för över tusen år sen, och invånarna fiskade sill och gjorde affärer med kött, skinn och ull. Ännu i dag betar fåren här. Och korna. Och människan går på sina stigar, på de märkta lederna. Ett ledmärke ser du i bildens nedre högra hörn, en stolpe. Det finns många leder i Ottenby som tar dig till olika mål.

Fåren har sina stigar, sina egna smala leder. En sådan ser du i övre bildens vänstra del, som ett mörkt streck ritat i det ännu gröna septembergräset. I bilden möts fårens stig och människans led. Söderut går vi följaktligen på samma stig, eller ska vi säga på samma led?

Att gå åt samma håll är inget problem, men när man möter får på denna vår gemensamma vandringsled viker de artigt åt sidan, tittar på dig med tidlös nollställd blick – frågande, avvaktande, inte rädda men försiktiga. Man får intryck av att de är medvetna om att de har gått här i tusen år, och att de tänker gå här i många tusen år till.

vandringDen smala fårstigen går lodrätt in i bildens vänstra del. Människans led gör entré i nedre högra hörnet.

udden_mot_norrOändlighetens landskap sett från motsatt håll. Trots att vi är bra mycket högre upp än Långe Jans topp ser vi inte så värst mycket längre än till Kungsgården – uppe i vänstra hörnet. Den ligger knappt tre kilometer från fyren. Jordytans krängning begränsar synfältet. Vi skulle ha sett mycket längre om vi levde när jorden var platt. Men då måste vi backa minst 2 366 år. Detaljer ser vi alltså dåligt på stora avstånd. Ljus ser vi bättre. Skenet från Långe Jan, nästan 42 meter hög, kan i mörker ses på drygt fyra mils avstånd. En intressant detalj är det alldeles svarta vattnet i bildens nederkant. I den här vinkeln mot vattenytan blir vattnet alltså svart, men skulle jag tilta kameran en aning nedåt skulle svart förvandlas till ett färgfyrverkeri – som i detta inlägg.

Taggad , , , , , ,

ett stycke räls…

ralsdragningEn bild från i dag får mig att fråga: Ska de återuppstå, Ölands Järnvägar, 55 år efter nedläggningen? Föreningen Ölands Järnväg snackar inte bara. Den planerar och utför också det man planerat. Föreningens visioner kan du läsa om här. Vid Torngårds gamla stationshus har man grävt och lagt syllar för ett gott stycke räls. Det ska bli spännande att följa föreningens anakronistiska arbete. Hur som helst verkar man sikta mot stjänorna… Alvarsamt lyfter på hatten. Imponerande är ordet! Torngårds station 2012 kan du se här.

Taggad , , , ,

hur ska det sluta?

storbrobacken_noll11 september. Hett. Morgondimma, vindstilla. Senare började Kajsa jobba så smått. Alvarsamts regnmätningsstation, Storbrobäcken i dag klockan 11:43: Inte en vattenmolekyl så långt – det torra – ögat nådde. Nästaveckaprognosen är Saharatorr. Brunnarna sinar. Träd dör av torkan. Man söker vatten från helikopter. Ännu inga positiva besked? Vattningsförbudet ligger fast. Överlever vi? Ingen vet…

Taggad , ,

vi går på loppis, del IV

S_Bårby_20Maggans loppia i Södra Bårby har en internationell look… Till höger om grinden finns ”gubbhyllan” med bland annat verktyg och motorprylar. – Gubbarna måste ju också ha nåt att titta på, säger Maggan.

S_Bårby_01Koppar lär enligt vissa loppisdirektörer vara ute i dag. Men somliga säger tvärt om. Maggans åsikt glömde jag fråga om…

S_Bårby_02Sladdfria strykjärn! Tänk ändå vad utvecklingen går framåt.

S_Bårby_03En loppis utan bestick och porslin finns inte. Om den finns – tipsa mig, en sensation måste uppmärksammas.

S_Bårby_04Halvdussinet koppar. Fyllda med kaffe eller te kan kanske en sked lokalt producerad honung passa bra.

S_Bårby_05Sladdfritt strykjärn igen. Så enkelt att sköta. Det behövs inte ens el. Gör bara upp en eld, vänta tills bara glöd återstår. Öppna strykjärnet, sleva försiktigt upp lagom stora glödbitar med en järnspade och fyll järnet. Stäng järnet, rulla det hit och dit så värmen sprids jämnt i sulan. Sen är det bara att stryka så det ryker!

S_Bårby_06Till en resväska måste man naturligtvis ha en passande hantel. Gul hantel till gråblå väska blir chickt.

S_Bårby_07Gubbhyllan med sitt varierande utbud. Geringssågen kanske jag själv köper. Men smörjnipplar, tryckluftsslang och olika typer av rör får andra fynda.

S_Bårby_08Låskistor och svängborrar hör till livets nödvändigaste ägodelar. Köp flera!

S_Bårby_09Fyndlåda? Pris: Okänt.

S_Bårby_10Bra verktyg är dyra som nya. Billiga verktyg håller sällan länge. På loppis kan du köpa bra verktyg till minipris.

S_Bårby_11Borrmaskiner av olika årsmodeller. Den till höger är nog äldst, men troligen också med den med högsta kvaliteten.

S_Bårby_12Hjälm med visir för moderna riddare. Vill du lyssna och läsa mer om Maggans loppis kan du klicka här.

Taggad , ,

de vita korna

vita_kor_123Bebyggelsen till vänster i bild är norra delen av Gårdstorp.

De_vita_korna_2Solen drunknar i Kalmarsund om en timme. Slagskuggorna växer…

vita_kor_229Det är fortfarande sommar. Lätta moln ritar mönster på himlen.

De_vita_kornaMellersta delen av Gårdstorp. Söder ligger åt vänster i bild.

Taggad , , , ,

i röret…

trappan

Publiceringstakten sackar en aning framöver. Orsaken är att utrymmet på bloggen börjar ta slut, och det är min ambition att driva den ända fram till årsskiftet. Några kommande inlägg handlar bland annat om bonden med två fågel-/fiskdammar på sina två fastigheter, en på västra och en på östra Öland. Vi går också på årets sista(?) loppis – hos Maggan i Södra Bårby. Vi tittar på märkliga ”spindelnätsliknande” stigar vid Möckelmossen och vi skådar flera andra öländska sevärdheter från luften. Våra planer är att spana på Näsby, Össmo, flera fornlämningar och gamla borgar. Och så träffar vi Birger Hagman igen, denna gång i en byggnad med märklig historia – och arkitektur – se bilden ovan… Möjligheten/risken finns också att Sune Flisa kräver sin medverkan, något som redaktionen måste böja sig för, ity vi slutit ett långtidskontrakt som ger gode Sune fritt spelrum på Alvarsamt – ”när han så önskar och känner sig tillräckligt förbannad.” Det är inte bara Karolinska Institutet som tecknar dåliga anställningsavtal…

Taggad

vattenfärger

Från stranden ser havet ofta ganska enformigt ut, färgmässigt sett. Det är blått, lite mörkare vid horisonten men bara blått. Eller gråblått. Eller grönblått. Från luften ser vi det enformiga havet i helt andra färger. Färgskalan går från tristbrunt med inslag av violett till flera nyanser blått till djupgrönt, mintgrönt och neongrönt. Naturligtvis är det de olika bottentyperna som skapar detta färgfyrverkeri, ity vatten i sig är helt färglöst. Rubriken på detta inlägg är alltså vetenskapligt felaktig. Men den får stå kvar eftersom den är dubbelbottnad och lagom kryptisk.

Gårdagens eftermiddag var strålande. Vår enda flygning varade i en timme och efter många dyk och stig fick vi – äntligen! – den bild som vi jagat så länge. Det sa bara klick – och där satt den! Jag måste säga att det blev en makalös bild som inte ingår i detta inlägg. Den blir fin i ett helt annat sammanhang…

vackerDagFyrplatsen i går. Här tar Öland slut. En makalös sensommardag med – hör och häpna – nordostliga vindar. Men de var varma och lyfte kiten med kamera lugnt och fint ut över havet söder om Långe Jan. Titta på vattnet från vänster till höger. Det går över många gröna till violetta nyanser. Och blå.

vackerDag_2Nordostlig vind 6 meter/sekund. Apelsinsol med enstaka tunga mörka moln. Rätt mycket folk, de flesta sa titt som tätt ”sehr schön” eller till och med ”Ich liebe Oland”…

Taggad , , ,

alunvallen och ljuva framtidsdrömmar…

alunvallenuppfräschningNymålad skylt. Nystrukna stängselstolpar. Alunvallens ansikte utåt blir allt vackrare. Kan denna försköning också bli en nytändning för fotbollslaget? Kan Degerhamns IF resa sig ur askan, spela upp sig i Allsvenskan för att några år senare vinna Premier League? Ja, vi säger så… Vill du se träningsmatchen 2015 mellan den äldre och den yngre årgången av degerhamnarna klickar du här.

Taggad , , ,

vi går på loppis, del III

Vet du var Petras planet ligger i solsystemet? En svår fråga. Svaret är: Bårby. Det är nämligen företaget som drivs av Petra Grönlund och som håller till i kvarnen i Bårby. Där gick vi på loppis numero III.

kvarnen_01– Under sommaren gjordes drygt 300 köp här. Inkomsterna från loppis går till renovering av kvarnen, berättar Petra Grönlund.

kvarnen_02Petra syr hattar. Somliga kostar bara 90 kronor – för en handsydd hatt!

kvarnen_03Vore jag kvinna skulle jag genast köpa dessa läckerdojor!

kvarnen_04De här pjucken är också eleganta. Och sprillans nya.

kvarnen_05Porslinsavdelningen. Petras mamma driver också ett loppis. – Hon har hållit på i 20 år, men jag som är nybörjare säljer mer än hon! säger Petra och skrattar.

kvarnen_06Den originella entrén.

kvarnen_07Utanför loppiskvarnen hänger expressiva träskulpturer. Vem som har gjort dem är dock okänt.

kvarnen_08Afrikainspirerat! Kraftfullt! Roligt!

kvarnen_09En översvämning av färger!

kvarnen_10De två ”våffelstrutarna” får väl betraktas som de mest udda pjäserna i denna glas- och porslinssamling?

kvarnen_11Skimrande glas. Förföriska glas. Det gäller bara att fylla dem med nånting…

kvarnen_12Små skor. Mindre skor. Pyttesmå skor.

kvarnen_13Mössor, hattar, kannor, hättor, hylsor, kapsyler, lock… Kärt föremål har många namn.

Detta var loppisbesök III. Snart kommer det fjärde och sista. Då besöker vi Maggans loppis i Södra Bårby. Det förra besöket hos henne, 2014, kan du läsa om och lyssna på här.
Taggad , ,

vattenled med tusenåriga anor

Sjöfararkusten_1En sammanfattning av Sjöfararkustens mål och mening finner du här. Kortfattat är Sjöfararkusten ”en organisation för sjöfartsmuseer i samverkan”.

Man kan inte annat än förundras över det starka intresse som ligger bakom arbetet i många klubbar, föreningar och intresseorganisationer i vårt land. Föreningen Sjöfararkusten är ett bra exempel. I Sjöfararkusten fokuserar man på det maritima livet i förgången tid. Sjöfararkusten har blivit en tummelplats för personer med ett brinnande intresse för havet, segelfartyg, skeppare, besättningar, hamnar och livsöden. Dryga tiotalet museer utmed kusten är med i föreningen: Rågö, Loftahammar, Västervik, Gamleby, Mönsterås, Figeholm, Oskarshamn, Degerhamn, Pataholm, Kalmar, Bergkvara och Borgholm.

– Vi kan ses som en paraplyorganisation för alla kustmuseer från Västervik i norr till Karlskrona i söder, berättar Birger Hagman, vice ordförande i styrelsen. Sträckan är en del av kung Valdemars segelled som finns omtalad redan under 1200-talet.

Birger Hagman guidade Alvarsamts utsända runt på skärmutställningen i det lilla men innehållsrika hembygdsmuseet i Degerhamn.
– Vi vill visa upp vad vi gör, kalla det gärna marknadsföring. Grundtanken är att skapa en stor databas. I den ska man småningom kunna söka allt som har med sjölivet i området att göra.

I utställningen figurerar också en liten bogserbåt, S/S NALLE. Han byggdes 1923, försvann till Köpenhamn, missköttes, rostade och blev nästan ett vrak. NALLE – ett fartyg som faktiskt är en ”han” – hittades av Burre Hellman som satsade pengar i honom. Resten är solskenshistoria som du kan läsa här.

– I dag ligger NALLE renoverad och vacker i hamnen i Oskarshamn, berättar Birger Hagman och ser genuint lycklig ut.

Sjöfararkusten_4– I den databas vi just ny bygger upp finns dels en föremålsavdelning, dels sökbara register för fartyg, rederier, varv och personer, berättar Birger Hagman, här framför planschen om Degerhamns sjöfartsmuséum – som ingår i den skärmutställning om Sjöfararkusten som för en dryg vecka sedan avslutades i just Degerhamns sjöfartsmuséum.

Sjöfararkusten_2En av de två utställningsskärmarna i Degerhamns sjöfartsmuséum. – Nu går utställningen vidare till Gamleby, berättar Birger Hagman. Den databas som Sjöfararkusten byggt upp innehåller i dag 15 000 föremål, 600 fartyg, 15 000 personer och 34 000 mönstringar.

Sjöfararkusten_3Den praktiska skärmkonstruktionen är gjord i Polen. – Av ekonomiska skäl, förklarar Birger Hagman. Den som vill få tillgång till den gigantiska databasen kan vända sig till någon av medlemsföreningarna.

Sjöfararkusten_5Öländska 200-åringen Borgholm har en egen plansch i expon. Borgholms stadsmuséum hittar du här.

Taggad , , , ,

södra möckleby när solen går ned…

Södra_Möckleby_i_solnedgångLängst ned i bild ser du taket på biblioteket. Där kan man träffa Helena, bland andra. I nedre vänstra hörnet ser vi ICA Nära Södra Möckleby. Där kan du träffa Anna och Tobbe, bland andra.

Taggad , , ,

vi går på loppis, del II

Vårt loppisturné fortsätter, och vi tittar nu in på loppiset i Bredinge, väster om väg 136. Det är inrymt i en ladugård där gödselrännan fortfarande finns kvar. Rent fotografiskt är lokalen rena mardrömmen med svagt dagsljus och sotsvarta skrymslen. Den är med andra ord som gjord för övning i indirekt ljus med ett löst blixtaggregat, en så kallad hotshoeblixt.

Detta är loppisbesök två av fyra. Det första kan du läsa här.

Bredinge_1Glas gör sig ofta bra på foto. Men då ska det helst vara motljus. Denna bild krävde mycket jobb. I .jpg-format blev den helt gul, färgad av bakgrundens spånskiva. Ju knepigare ljus, desto bättre att jobba i .raw.

Bredinge_2Med en blixt har jag lyckats få åtminstone lite liv i glasen på metallbrickan. Jag slog blixten i taket, ljuset studsade ned i brickan och upp genom glasen. Men det gula trätaket gav även i denna bild ett kraftigt gulstick, eller ”gulsmitta” som jag kallar det. 

Bredinge_3Kannparaden. Här har jag avsiktligt behållit det en aning gula ljuset runt kannorna i kontrast till det kalla/blå ljuset från fönstret.

Bredinge_4Det lackar så sakteliga mot jul… Sex tomtar för 50 kronor. Undrar om jag får ännu större rabatt om jag köper 100!?

Bredinge_5Här gäller bud! Hårda bud, kanske?

Bredinge_6En svår bild att ta med .jpg. Men i .raw går det mycket lättare att komma tillrätta med alla färgstick som massor av färger i en och samma bild ofta ger upphov till.

Bredinge_7En välgödd nasse. Ovanför honom blomstervaser med nederländska motiv. Eller är de månne öländska?

N_Rubin_67Tavla signerad N. Rubin -67. Rätt charmig i mina ögon. Lite mix av Dardel och Grünewald med ett stänk Hjertén… Om Dardel målat den fick man nog hosta upp 500 000. Nu räcker kanske en 50-lapp?

Taggad , ,

Ledare: Släpp farten fri!

Sommarlovet är slut. Nu börjar allvaret runt alvaret igen. Vi inom koncernledningen är i dag mycket glada över att kunna hälsa vår gamle medarbetare Sune Flisa välkommen åter, denna gång som ledarskribent. Vi tar därmed en uppenbar risk, ity det är med Sune som med vädret. Man kan aldrig veta trots noggranna prognoser och väl övertänkta beslut. Sunes absoluta krav för publicering av ledaren var dels 100 000 svarta i näven, dels ingen som helst ”rättning, justering eller censurering”. Vi tog tjuren vid hornen och sa ja. Välkommen, Sune!

Allan von Kompost
koncernchef (åtminstone dagen ut)
*  *  *

albrunna70_01Trafiken får här dundra fram i 70, trots korsande cykelled med många cyklister, även med småbarn i ”släpkärra”.

albrunna70_02Sommartid kör här en bil var tionde sekund. Mitt på dagen ännu oftare. Dessutom finns utfarter på båda vägsidorna.

Efter att i all hemlighet ha sommargästat min barndoms Öland iklädd kamouflagedräkt är jag åter tillbaka i Shimla, Indien. Och det är jag tacksam för, ity det jag upplevde i mitt gamla hemland har satt hemska ärr i själen under min resterade jordevandring. Öland har förvandlats från ett Schlaraffenland till ”den skeva maktens enklav”.

Landshövdingen svarar icke på för öborna fantastiska förslag om pengabesparingar för vattenletning. Sjukvårdsansvariga svarar ej på enkla mejlfrågor om vårdcentralers eventuella framtida existens. Landstingspolitiker svarar ej på mejl trots att de i mycket detaljerade mejlpolicys måste göra det. Chefer håller med om att så ska allt funka, men gör inget när man påtalar att det inte funkar. Kommunen hänvisar medborgarförslag om att rädda de öländska almarna till pågående utredning. Nya fartbegränsningar genom Degerhamn verkar gjorda med tärning, slumpgenerator och en skvätt vodka. Länsstyrelsen fattar ständiga Kalle-Anka-beslut, vare sig det gäller hastighetsbegränsningar eller ställplatser. För övrigt verkar det som om ett fåtal gnällspikar endast lever för att stoppa nästan alla öns utvecklingsmöjligheter. Allt ska vara som på farfars tid! Förändringar är livsfarliga.

Läser en stort uppslagen nyhetsartikel i Shimla News (undrar förresten om den inte är snodd ur Östra Småland): Länsstyrelsen säger nej till att sänka hastigheten genom Albrunna. Det finns ingen anledning, menar ansvariga. Undrar om lustigkurrarna på Länsstyrelsen vet var Albrunna ligger? Har de cyklat genom byn i juli månad när varannan upphottad pärlbandsbilist ska om dig i minst 70 knutar även om det kostar dig livet, eller åtminstone hälsan, cykeln och en längre sjukhusvistelse? Det går att virtuellt övningsköra genom byn här. Ska det behövas en dödsolycka innan sömnmedlet går ur kroppen på maktens cykloper vid kaffekopparna fem mil bort?

Och apropå hastighetsbegränsningar… Här i Shimla har vi inga eftersom oxarna går i högst 4 kilometer i timmen, kamelerna i 5 och korna inte alls. Mitt förslag: Skrota alla hastighetsbegränsingar även i Sverige. Ingen bryr sig ändå om dem. Jag tillbringade några sommarveckor hos min broder Kjell-Elvis vid Torngårdsvägen. Där råder 40 kilometer i timmen men trafiken går i 70 till 120, eftersom alla vet att poliskåren har flyttat till Skåne och de som inte följt med dit har slutat. Även bussar och tung trafik dundrar på som om det vore sista chansen att slå nytt världsrekord sträckan Torngård-Södra Möckleby. Nej, fram för nytänkande. Släpp farten fri! Men vid minsta förseelse säljs bilen på auktion – omedelbart vid vägkanten. Och körkortet makuleras för eviga tider.

Jäklar vad lugnt det skulle bli. Som i Shimla!

hälsningar Eder

suneflisa

Sune Flisa,
filantrop
rallyåkare
strupsångare
konstjonglör
Taggad , , , ,