Etikettarkiv: alice babs

Albrunna under kriget

Andra världskriget har sin egen hörna i bymuseet i Albrunna. Efter första världskriget sade många: ”Aldrig mera krig!” Men bara 21 år senare bröt ww2 ut. Och när andra världskriget tog slut utbröt genast ett annat: Det kalla kriget, det krig som kanske allra mest har präglat Europas människor och politik under de senaste 60 åren.

En tidstypisk cykel med karbidlampslyse visar vägen till avdelningen ”Albrunna under krigsåren”.
 
Dessa foton av Tage Nilsson är tagna så sent som 2001. Trots det visar de hur krigets spår kan ses än i dag. Betongfundamenten är till de skyddsrum som fanns, och ännu finns, i Albrunna lund. Ett sådant skymtar på det halva fotot till höger.
 
Skrämmande foton, ransoneringskuponger och annonser för gasmasker. Ransoneringen gällde många varor, men många minns nog mest strypningen av kaffe och tobak. Oäkta kaffe tillverkades av bland annat cikoriarötter. Ett populärt ”ersättningskaffe” var Marabous ”Mabou”. Det ansågs av många komma närmast den äkta kaffesmaken. Men många bluffblandningar förekom, till och med ”kaffe gjort av torv”.
 
Cykellyse av karbidlampsmodell, skänkt till museet av Lasse Widequist i Albrunna. Visst är modellen ”vacker” men troligen jobbig att sköta. På denna sajt finns det mesta att läsa om karbidlampor.
 
Den eleganta formgivningen av cykellyset ”Pressco” är onekligen iögonenfallande.
 
Annonser om luftskyddsgardiner, gasmasker och luftskyddsrum. En annons utlovar ett bra skydd vid bombnedslag genom impregnering av virket med Intravan. Luftskyddsövningar hölls i städerna, där fönstren skulle täckas med svart papper eller masonit för att inget ljus skulle sippra ut och vägleda fiendens bombflyg.
 
Kontrasterna mellan tragedi och nöjen blev många gånger stora under kriget. Medan 70 miljoner människor miste livet på de mest fruktansvärda sätt kunde man gnola med i Alice Babs reklamdänga ”Jag har en liten Radiola”.
 
Insomnade Stockholmstidningen berättar att Berlin har fallit. Det av Hitler utlovade tusenåriga riket varade i knappt sex – eller tolv om man räknar från hans maktövertagande till hans självmord. Under kriget lånade staten upp pengar genom försvarsobligationer. De marknadsfördes med bland annat obligationsmarschen. Det enda jag kan hitta på nätet om ”försvarslånevalsen” är att  Arvid Andrén skrev musiken och Alf Henrikson texten och att Hilmer Borgeling sjöng in den till Willard Ringstrands orkester.
 
Den 7 maj 1945 är ett datum som för alltid är inskrivet i historien. Ett av de värsta krigen genom årtusendena tar då slut. Tyskland kapitulerar på alla fronter. Bilden ovan är från Kungsgatan i Stockholm. Se mer av fredsglädjen på SF:s ”Veckorevy”.
 
Andra världskriget var slut. Men ett nytt var under uppsegling: Det kalla kriget.
 
Svensk försvarspropaganda kan ibland förefalla väl stoisk i sin ton till det egna folket. Här står exempelvis: ”Det totala kriget måste mötas med ett totalt försvar.” ”Vi ger aldrig upp! Varje meddelande att motståndet skall uppges är falskt.” Efter andra världskriget började tankarna på ett svenskt totalförsvar att ta form.
 
Broschyren ”Om kriget kommer” delades ut när kalla kriget började bli riktigt kallt, 1961. Därmed är vi framme i ”något så när modern tid” och det känns naturligt att stänga dörren till museet ”Albrunna förr och nu”. Roade och engagerade ciceroner har varit ungdomarna nedtill, Lars Henell och Tage Nilsson, båda albrunnabor.
 
 

Här hittar du samtliga inlägg om museet i Albrunna:

Vi gläntar på dörren till Albrunna förr och nu
Albrunna bymuséum: byns äldre historia
Albrunna förr och nu: vardagsliv
Albrunna bymuséum – nöjen
Vardag i Albrunna, del II
Vardag i Albrunna, del III
Albrunna under kriget

Taggad ,

Albrunna bymuséum – nöjen

På bymuseet i Albrunna får man en fin uppfattning av nöjeslivet förr i världen. Och det kan genast sägas: Det var mycket intensivare än i dag! Häng med in och kolla själv!

I museet ”Albrunna förr och nu” finns avdelningen ”nöjen” till höger i bild. Från taket hängande ”stenkakor” visar vägen…
 
På liten yta visas mycket av det forna nöjeslivet i Albrunna. Radion och radiogrammofonen dominerar rummet. Radion var under kriget en viktig informationskanal, och radiogrammofonen var en ”nöjesmaskin på fyra ben”.
 
”Stenkakorna” eller ”78-varvarna” kallades den typ av grammofonskiva som uppfanns redan 1887 och som i slutet av 1940-talet började ersättas av vinylskivan. Populära stenkakeartister runt krigsåren var exempelvis Zarah Leander, Alice Babs, Ulla Billquist, Karin Juel, Evert Taube, Anders Börje, Jonny Bode, Sven-Olof Sandberg, Harry Brandelius, Lasse Lönndahl och Karl Gerhard.
 
På radiogrammofonen till höger kunde man dels höra radio, dels spela skivor. Skivspelaren kunde utrustas med en speciell ”mittpinne” som man kunde ladda med flera skivor. När den första var slutspelad ramlade nästa ned med en duns. I grammofonarmens spets satt ett stift som läste av ”vågorna” i skivan. Dåliga stift höll bara för ett tiotal spelningar.
 
 Midsommar i Albrunna 1950. Sonneys orkester från Karlskrona spelade.
 
Dansannons från 1944. Man skulle ”svänga sina lurviga” i Albrunnalund och på skjutbanan kunde man panga hem en trädgårdsmöbel.
 
Den moderna dansen uppfattades av många som omoralisk. Alice Babs fick många gånger klä skott för ”den dekadenta musiken”. Ovan en text om ”dansbaneeländet”. Du kan också se på ”eländet” i rörliga bilder. Även långt senare har det skrivits mycket om dans och idrott – och alkohol, under dessa ”dansbaneeländets år”. Läs ett exempel.
 
Gösta ”Snoddas” Nordgren gästar Albrunna Lund i september 1952. Tidigare under året hade han slagit igenom i Lennart Hylands radioprogram Karusellen. Snoddas karriär blev kort och han dog 1981, bara 54 år gammal. Hans paradnummer ”Flottarkärlek” kan du höra här.
 
Orkestrarna var många på den här tiden. Totty Walléns var en av dem.
 
Swingland heter orkestern ovan. Språket i nöjesannonserna var vänligt men formellt. Annonsen längst ned till höger avslutas: ”Inställ Eder på 2 trevliga kvällar.”
 
Annonsen utlovar: ”Två Henier i asiatiskt luftskådespel i ring; en attraktion utan jämförelse.”
 
Albrunna IF poserar för fotografen. Laget enligt lappen under: Albrunna IF. I övre raden från vänster: Roy Nilsson, Nils Henell, Karl Johansson, Kjell Jaensson, Göran Karlsson(?), Lars Johansson. Knästående: Tage Nilsson, Heimer Bäckström, Sven-Erik(?) Holst, Göte Petersson (målvakt), Rune Johansson, Bernt Melander Johansson. Andra som spelat i AIF är bland andra: Herbert Andersson, Axel Bergman, Axel Jakobsson, Hasse och Tom Karlsson. I slutet av 1940-talet fanns ett 30-tal lag i seriesystem. Albrunna IF bildades 1946 och året senare började man seriespela i Ölands Idrottskrets reservlagsserie, den så kallade ”Smålagsserien” som man vann ett år och gick upp en division till Smålandsserien Division 3. Efter degradering serieåret 1950-195 drog man sig ur seriespel. Flera av spelarna sökte sig då till Degerhamns IF.
 
Danspolletter från Albrunnalund. Man köpte polletterna för att få tillträde till dansbanan. Danspolletter kunde under den här tiden se ut på många olika sätt.
 
Bakom glödlampans skugga går man i parad på gamla dansbanan i Albrunna lund. Kanske är det Svenska Flaggans Dag, i dag oftare kallad Sveriges nationaldag? Fotot är taget av Tage Nilsson. 
 
Här är vi i slutet av 1940-talet. Fester och danser avlöste varandra. Och man snaskade på Choko och drack Pommac och Champis. 
 
Ett litet klipp om en stor man, Edvard Persson. Det var han som noterade alla tiders publikrekord på festplatsen Albrunnalund. I tidningsklipp från juli 1949 berättas att Albrunnalund räknat in 1 600 besökare. Under rubriken ”Sensation i Degerhamn” får vi i tidningsklippet från 1948 veta att den kände negerbasisten Bill Houston ska gästa Albrunnalund med sin kvartett. Klippet berättar också att Houston spelat med Rex Stewarts orkester – i Paris av alla ställen. Bill Houston bosatte sig senare i Stockholm där han blev musiklärare. Nedtill ser vi en förstoring av klippet om 1 600 besökare i Albrunnalund.
 
Taggad ,