Den stora gårdsalmen vid handelsträdgården Albrunna Perenner anfölls av almsplintborren 2014. Två år senare är den stendöd – i almsjukan. Det var bara för handelsträdgårdsmästare Lars Henell att ringa de hårda gossarna i Arborist Öland för att ta ned större delen av trädet. För ett smittat träd finns ingen bot.
Det första momentet i en fällning är att kasta upp en plugg i en tunn lina runt en gren eller klyka. När pluggen kommer ned igen är det bara att fästa själva säkerhetslinan – och hissa upp den och göra fast nere på backen. Här är Christoffer Wernersson är klar för uppstigning. För den oinvigde är det svårt att förstå hur alla linor, karbinhakar, knopar och taljor fungerar tillsammans. Men det gör de!
Det ser så enkelt ut när Christoffer börjar ”luftklättra” uppför en av stammarna. Notera den hängande motorsågen – som ”alltid” startar på första rycket. Att sitta uppe i en trädtopp och försöka bli vän med en ”bråksåg” är en mardröm.
En arborist måste hela tiden vara med på noterna. Jobbet är ingenting för den som då och då drömmer sig bort. En sån dröm kan bli den sista…
Vänstra stammen är kapad till önskad längd. Lars Henell valde att lämna så här mycket kvar för den vackra murgrönans skull. – Men trädets mjukt skuggande funktion är borta för alltid, suckar han.
Lunchen är över. Cristoffer Wernersson och Fredrik Stålgren gör sig beredda inför andra halvlek. Nu ska den högra stammen fällas. – I dag klättrar jag och Fredrik är på backen, berättar Christoffer. I morgon byter vi. Vi turas om för att hålla alla kunskaper så levande som möjligt.
Christoffer ”apar sig”. Det går snabbt uppför stammen. En meter tar bara runt tre sekunder. Väl uppe börjar kapningen, först av mindre grenar och kvistar – även med handsåg. Sedan tar man sig nedåt och mot de allt kraftigare grenarna. Stammen kapas bit för bit.
En bit murgröna strök med när denna Y-stam fick stryka på foten. Allt som sågas av firas i rep. För extremt tunga grenar eller stamsektioner finns en speciell fästanordning nere på marken. – Innan vi köpte den fick jag vara motvikt, berättar Fredrik. Ibland var stambiten mycket tyngre än jag – då var det iväg uppåt!
Fredrik Stålgren, Lars Henell och Christoffer Wernersson i halvtid. Lars Henell ser ju riktigt glad ut, trots att det nu bara blir kaffeved av hans kära alm. – Men jag har sörjt färdigt nu, säger han med ett leende. Det är dessvärre många som kommer att få sörja sina almar de närmaste åren. – Jag är övertygad om att i stort sett alla almar på Öland kommer att dö, säger Christoffer. Tråkigt nog slår nu en annan sjukdom även mot asken.
Vänstra stammen är färdigfriserad. Hur den högra blir får du se i ett kommande inlägg…
alvarsamt 