När vi senast fotograferade Eketorps borg från kite låg snön nästan decimetertjock. Denna väderlek ger bilderna en säregen färglöshet. Färger blir på gränsen till osynliga. Alla bilderna nedan är faktiskt färgfoton, utom den nedersta som är svartvit. Men skillnaderna är så små att de är svåra att se.
alvarsamt
Icke allvarligt om livet runt alvaret
Etikettarkiv: Eketorps borg
Eketorps borg, II
En flygfotografering av en borg i skarpt och lågt sidoljus ger de flesta kameror huvudvärk. Vad göra? Halva bilden är ju mörk och den andra bländande ljus. De ljusa partierna tilldelas en gul nyans, de mörka en blå även om det är samma gröna gräs på båda områdena. Tecknar kameran rätt? Är det verkligen så blått i skuggorna som kameran vill påskina? Jag vet inte. Finns något absolut rätt och något absolut fel i uppfattningen av färger? Som alltid säger jag att betraktaren har tolkningsföreträde. Det finns för många i världen som tror sig veta allt.
Södra porten till vänster i bild. Släpljuset skapar långa effektfulla skuggor. Upplysta ytor är ”gula”, delar i skugga är ”blå”. Man kan benämna överdrifter av färger för färgstick, men när blir en av kameran återgiven färg överdriven? Den frågan är alltid aktuell för en fotograf.
Vi flyger nära porthuset, för nära egentligen. Vinden är här mycket nyckfull. Den slår in i muren och skapar omväxlande hang och sjunkvindar. Hang lyfter kite och kamera, men sjunkningar kan lätt sluta i krascher. Ett sätt att motverka sjunkning är att snabbt som attan kuta mot vinden och på så sätt få den effektiva vinden strarkare. Men helst bör man då lubba 100 meter på ”ned åt tio blankt”.
Här är kontrasterna mellan ljus/gula och skuggiga/blå områden påtagliga. Ser det mänskliga ögat skugga lika blått som kameran? Jag vet inte. Mina ögon är mina och troligen inte lika någon annans, en tanke som länge fascinerat mig. Ser andra vad jag ser?
Så här från ovan ser porthuset inte mycket ut för världen. Men vet att det är över 11 meter långt och väger totalt mer än 60 ton. Alvarsamt var där när det invigdes.
Här ser vi tydligt borgens geometriskt välritade ”tårtbitar” och den träspång som löper utmed denna borgdels insida. Längst bort avslutas den i en brant trappa ned mot borggården.
Många paralleller. Från vänster till höger: gångvägen mot södra tornhuset, den tinnförsedda muren, träspång i lagom höjd för att ge utsikt/skjutmöjlighet mellan tinnarna. Långt tillbaka bodde man nog inte permanent i borgen, utan hade den som tillflykt i orostider.
Isande blått och varmt gult. Den taklösa norra porten släpper ut en ljuskorridor på marken utanför borgen. Denna bild har en enorm inneboende dynamik och hör till mina absoluta favoriter.
Det är alltid fascinerande när en så verklighetskopierande manick som kameran levererar bilder som är så abstrakta att man har svårt att se vad de föreställer. Många gånger vinner en sån bild i uttryckskraft. Det gör gott att slippa ”avbildningskravens tvångströja”.
Östra delen av borgen där muren saknas. Utanför borgen ligger det inhägnade frusna vattenhålet.
Ett helt lodrätt skott som på ett tydligt sätt visar ljus och skugga som ”gult” och ”blått”.
Skuggor från borgens tinnar och skuggor från stängsel. Vi ser också de vackra taken på flera hus.
Solen sänker sig över Eketorps borg och skuggorna blir allt längre. Vinden mojnar och det börjar bli dags att landa…
Hur Eketorps borg ser ut under sommaren kan du se här.
Eketorps borg, I
Att kiteflyga över Eketorps borg var inte lätt. Vindarna studsar i murarna, snurrar runt inne på borggården och gör kiten instabil på höjder under 20-30 meter. Men med list och envishet kan man komma långt. Detta är det första av tre inlägg om borgen från luften. Inläggen betonar mer bild än historia. Om borgens 1 700 år långa förflutna finns att läsa på annat håll, exempelvis här och här och här. Lista över svenska fornborgar hittar du här.
Nu lyfter vi!
Att flyga lågt in mot den fem meter höga muren från nordväst är en utmaning. Kiten kan stiga eller sjunka mer än tio meter på en sekund. Men hittills går det bra…
Vi stiger lite till för att ha säkerhetsmarginal precis över ringmuren. Nu öppnar sig borggården för våra ögon… De uppstickande blocken på muren kallas tinnar.
Som jag skrev i texten till första bilden… Kiten och kameran kan sjunka, nästan falla, oerhört snabbt. Vi passerar muren med bara en meter till godo. Det var alltså nära ögat.
Nu får vi ett hum om de geometriska formerna. Lägg märke till ”tårtbitarnas” fina passform, bredare utåt muren och smalare inåt gården. Vi anar också den norra porten, men för att se den bättre flyger vi en aning längre in över borggården…
Här ser vi den norra porten till vänster i bild. Den är mycket enklare än den södra, som är ombyggd och helt ny. Den invigdes sommaren 2015. Södra porthuset väger runt 65 ton och enligt mina – mycket amatörmässiga – beräkningar bör hela muren väga mellan 10 000 och 20 000 ton. Den som vill räkna själv kan ha dessa mått i åtanke: Diameter 110 meter. Muren är 5 meter hög och 6 meter bred. Specifika vikten för Ölandssten har jag höftat till med 2. I portöppningen syns muren ”i genomskärning”. Vi ser att den är mycket bredare nedtill än upptill. Vore den lika tjock överallt får jag totalvikten till 20 000 ton. Men den bör nog nästan halveras. Det ska i sammanhanget tilläggas att jag ständigt hade BC eller C i matematik.
Vi stiger en aning och flyger långsamt in över gården. I centrum av gårdscirkeln framträder de sju ”husen”. Från luften störs den historiska upplevelsen av de moderna ljusintagen mellan husen. Dessa syns dock knappast från marken.
Vi stiger ytterligare och ser den stora öppningen i muren som leder ögat vidare ut mot havet i öster, dit är drygt 1,5 kilometer. Om ”hålet” i muren är riven mur eller aldrig byggd mur vet inte jag. Vet du får du gärna berätta i kommentar.
Norra porten till vänster. I den stora ”muröppningen” ser vi också ett runt istäckt vattenhål. Det är troligen inte en brunn; en sån ligger nämligen inne på gården. Kanske användes vattenhålet av borginvånarnas boskap.
Om vi smyger utmed muren, här från väster, ser vi hur fint allt är byggt. Sten på sten och alltid med passform. Till och med taken på tinnarna är perfekt rektangulära.
Här kan vi följa muren bort till den södra porten som är ett helt hus, 11,5 meter långt och 3 meter brett. Det är byggt av 40 ton Ölandssten och till bruket gick det åt 7 ton kalk och 15 ton sand.
Vill du se hur borgen ser ut under sommaren? Klicka här.
Alvarsamt besökte Eketorps borg redan 2012. Det inlägget läser du här.
Ytterligare inflygningar över Eketorps borg publiceras vartefter… Så häng på!
Ny söderport på Eketorp
Tunnelvalvet är 11,5 meter långt och 3 meter brett. Ölandsstenen i bågen väger 40 ton, och till bygget gick det åt 7 ton kalk och 15 ton sand. På valvformen vilar 62 ton. Tornväggarna är gjorda som skalmurar och är 1,2 meter tjocka. Trädetaljer som portar och dörrar är handhuggna i ek och prislappen landar på runt fem miljoner kronor. Det är några fakta om Eketorps nya port, som invigdes i slutet av juni.
Mingel, tal, underhållning gjorde publiken glad i det perfekta invigningsvädret.
alvarsamt 