Etikettarkiv: emigration

Stensjö by

Väster om Öland ligger Sverige. Vi åkte dit. Mixa Vilhelm Moberg med Astrid Lindgren, tillsätt en tunna historia och några skopor byggnadskonst, emigration och Fattigsverige. Krydda med odlingsrösen, handmjölkning, nostalgi, hässjning, landsbygdsromantik, året-om-slit, tystnad och frid. Du får då Stensjö by en mil norr om Oskarshamn – fågelvägen bara drygt två mil från Ölands norra horn. Stensjö by – något liknande har vi aldrig tidigare skådat.

stensjöby_01Under mitten av 1900-talet blev lantbruket i byn allt olönsammare. Genom initiativ av professor Erik Stensiö köptes hela byn av Kungliga Vitterhetsakademien och ett 30-årigt restaureringsarbete inleddes. Under 1800-talet omfattade byn ett 60-tal byggnader, i dag finns drygt hälften kvar. I dessa trakter har människan drivit jordbruk sedan 4 500 år tillbaka. Som mest hade Stensjö by 160 invånare. Befolkningstappet var periodvis stort. Mellan 1868 och 1925 utvandrade ett 40-tal personer med anknytning till byn och mellan 1840 och 1935 sökte sig 2 400 från socknen, 80 000 från länet och över en miljon från landet – nästan alla till Amerika.

stensjöby_15Gärdesgårdar höll boskapen där den skulle vara, så är det även i dag i Stensjö by där det finns hagar, ängar och åkrar. Hagar används bara till bete. Ängar slås och kan därefter också användas som betesmark. Åkrar sås, skördas, plöjs, gödslas och sås igen. Till gärdesgårds-störarna användes en eller ek och mellan dem lades stänger av gran eller tall och man band ihop konstruktionen med grangrenar som värmts över eld för att bli lättare att jobba med. Gärdesgårdar kräver mycket underhållsarbete, och väl fungerande gärdesgårdar krävdes förr i tiden i lag. 

stensjöby_02”Tittis stuga”, ett tvåvåningshus med vacker utsikt över byn. Här bodde en gång tjänstejonet Kristina ”Titti” Nilsson. ”Tittis stuga” var en så kallad undantagsstuga dit gårdens äldre fick flytta då en yngre generation tog över.

stensjöby_13”Torpet” är kanske paradexemplet på sinnebilden av det allra ”svenskaste” som finns: den röda stugan med vita knutar. 

stensjöby_12Gärdesgårdar slingrar sig hit och dit genom markerna. Om man – utan vetenskaplig precision – räknar med att det går åt 12 unggranar per fem meter gärdesgård krävs det till en mil gärdesgård 24 000 granar. Det blir ett närmast ofattbart arbete att utföra: fällning, kvistning, transport och slutligen slitet med själva gärdesgårdsresningen…

stensjöby_05Stilrent och harmoniskt. Folket på landet hade förr i världen ofta ett välutvecklat sinne för proportioner. Här har dagens arkitekter mycket att lära. Ekonomibyggnaderna har takspån av trä, medan bostadshusen har tegeltak.

stensjöby_04Nån form av våt- eller ängsmark som sprängt sig in mellan åkertegar och skogspartier. Stensjö by var före utdikning av området ”en stenig ö”.

stensjöby_14Vi har aldrig sett så rena kreatur som den rödkulliga i Stensjö by. Hårremmen är rödbrun och tät och glansig. Både kor och kalvar var dessutom nyfikna och lugna. 

stensjöby_21En liten bäck var guld värd på den tiden det inte bara var att lyfta på luren och beställa brunnsborrning.

stensjöby_23På sina ställen finns mera sten än betesmark. Förr lade man ofta upp stenarna i stora högar, så kallade odlingsrösen eller röjningsrösen. Stensjö by nämns första gången i skrift 1351. Den stavades då Stenzöö – ”den steniga ön”.

stensjöby_07Det finns en hel del får i byn. Dessa lär vara av rasen ryafår. Tidigare fanns även getter. Småland lär vissa perioder ha varit det gettätaste landskapet i landet.

stensjöby_16Landskapet är omväxlande med frodiga åkrar som skär in bland kullar, våtmarker, hagar och ängar. De svenska blomsterängarna är faktiskt bland de artrikaste i hela världen.

stensjöby_22Rödkullig boskap. Den har sitt ursprung i den utdöda Smålandskon.

stensjöby_25Här och var har inlandsisen kastat av sina fripassagerare. De mindre av dessa återfinns i Smålands alla mil av stenmurar, som är livgivande tillhåll för örter, ormbunkar, mossor, lavar, möss och ormar.

stensjöby_10Det är stenigt. Det är magert. Men det är vackert.

stensjöby_18Alla byggnader förefaller utplacerade på sina rätta ställen. Lägg märke till den ovanligt lilla ”knäcken” på mansardtaket på huset till höger.

stensjöby_06Bygata. Utmed den finns ladugård, vedbod, hönshus, svinstia och redskapsbod. Där finns också vagnsbod, stall, höskulle, tvättstuga och utedass. Till vänster skymtar brunnen. Det blev många hinkar när korna och hästarna skulle vattnas.

stensjöby_08Här och var ligger rödkullorna och betraktar världen till stilla idisslande.

stensjöby_09Vackert målade lador. Det krävdes stora utrymmen för hö men också för löv och kvistar från hamlade träd. Man räknade med att ett enda får behövde 200 lövkärvar för att klara vintern. Till detta kom foder till grisar och höns. Råg och havre torkades i skylar, i Småland även kallade ”snesar” eller ”krakar”.

stensjöby_24Omväxlande småländskt landskap med många lövträd, ormbunkar och enar. Och alla fält är omringade av gärdesgårdar. Runt byn kan du gå inte mindre än fyra olika vandringsleder.

stensjöby_17Denna utsikt över delar av byn hade tjänstejonet ”Titti” från sitt hus. De två mindre husen till höger i bild är tvättstugor.

stensjöby_03Falurött och gräsgrönt i milt sommarljus.

stensjöby_11Siesta i Bredgottfabriken. Kalvarna är utanför bild. Om dessa kor ska benämnas dikor eller amkor är jag inte man att avgöra.

stensjöby_20Stilren arkitektur. Enkelt och sparsmakat. Jag blir imponerad av vad människor förr kunde bygga av det lilla som fanns tillhands – med enkla redskap.

stensjöby_28Det finns flera olika slingor att vandra i och runt Stensjö by. En av dem går till den vackra Virån varifrån man kan fortsätta till den 16 mil långa Ostkustleden.

stensjöby_26I Virån finns över 20-talet fiskarter, många ganska ovanliga, bland annat mal.

stensjöby_19Här fattas bara ett skogsrå och ett troll för att sagobilden ska fulländas.

stensjöby_27Gångbro över Virån.

stensjöby_29Ett mindre muséum med företrädesvis bruksföremål finns också i Stensjö by.

stensjöby_30I denna märkliga by kan du också se en vacker utställning om ödehus. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns många anledningar till att besöka Stensjö by. Väldigt många.

Taggad

emigrationsutställning i Södra Möckleby, II

Gösta Wahlgrens emigrationsutställning på biblioteket i Södra Möckleby stänger i kväll klockan 19:00. Men hinner du inte dit finns hela visningen här på Alvarsamt.

Bakom varje bild nedan finns ett omfattande material att hämta hem. Du kan plocka hem utställningen bit för bit eller hela expon i en enda fil, som du hittar längst ned.

Bilder och planscher talar för sig själva.

Nedan ser vi den hemmagjorda parlör, Den lilla engelska tolken, som två emigranter från Hammarby norr om Degerhamn hade med sig till det stora landet i väster. I den kan man exempelvis finna översättningen till engelska av denna vardagliga fras:

”Nej, nere vid ån är en inhägnad, som Ni icke kan komma öfver, men om Ni går upp till träden på backen, så finns där en stig, som leder direkt till Littlecreek.”

Hela Den lilla engelska tolken hämtar du som pdf-fil här.

 
I november 2004 fick Gösta Wahlgren ett brev från Barbara Meyer i Plymouth utanför Sacramento, Kalifornien. Kuvertet rymmer öländska öden. Du hämtar brevet som pdf-fil här.
 
Hela filen med emigranter hämtar du som pdf-fil här. Listorna innehåller även emigranter till andra länder än Amerika, samt uppgifter hämtade ur Södra Möckleby Kyrkbok mellan 1895 och 1932. 
 
Många gav sig iväg till Amerika – men en hel del av dem återvände, förr eller senare. Hela listan med återvändare kan du hämta som pdf-fil här.
 
I denna pärm hittar du utställningens mest hjärtskärande läsning. Wilhelminas avskedsbrev till släktingarna och brodern i Degerhamn är nästan smärtsamt att ta del av. Brodern Johan var 13 år då Wilhelmina utvandrade. När brevet kommer till Degerhamn är han 83 och bor på ålderdomshemmet Alungården. Hämta filen här.
 
Slutligen, du kan hämta hem HELA utställningen i en enda pdf-fil om du vill. Den är på 37 MB. Klicka här.
 
Nu väntar vi med spänning på Göstas nästa utställning…
Taggad

Emigrationsutställning i Södra Möckleby

Drygt 400 invånare i Södra Möckleby emigrerade mellan 1867 och 1926. Det är – om jag minns rätt – ungefär lika många som bor i byn i dag. Lek med tanken att inte en enda människa bor kvar i Södra Möckleby om knappa sextio år. Alla har då lämnat byn, hemlandet, vännerna, sin ungdom, sin relativa trygghet för ett liv i ovisshet i ett främmande land. Visst är tanken spännande!? Det tyckte som bekant också författaren Vilhelm Moberg, som ägnade stora delar av sitt liv åt dessa alldagliga, sälla och tragiska emigrantöden i ”Amerikat på andra sidan jordklotet där alla blev rika och lyckliga”.

Att så inte alltid blev fallet visar både Mobergs utvandrarepos och Gösta Wahlgrens lilla men innehållsrika utställning på biblioteket i Södra Möckleby. Visningen har blivit mycket uppskattad och har därför förlängts. Du som missat den har två dagar på dig att se den: Biblioteket är öppet i dag 5 november mellan 14 och 19 och på torsdag 8 november 10 till 16.

Foton och texter talar för sig själva. I nästa inlägg, måndag 12 november, öppnar vi både brev och luntor för att tränga längre in i dessa mer eller mindre fantastiska människoöden.

Gösta Wahlgren har tyvärr varit lite krasslig under utställningstiden. Därför har jag inte kunnat fotografera honom ”på plats”. I stället väljer jag detta foto från en annan av Göstas utställningar – ”Dalsjö i ord och bild”, som han i somras kreerade tillsammans med Birgitta Söderhielm, Gunnel Sjöberg och Laila Rickardsson. Inläggen om den utställningen hittar du längst ned.
 
Den tvåbenta utställningen i ett hörn av biblioteket. Gösta Wahlgren har gjort allting själv. Texter, foton och annat finns på båda sidor av ”planket”. Materialet är mer omfattande än man kanske kan tro vid en hastig överblick.
 
 
 
 
 

För dig som vill veta mer om emigration i allmänhet och till Amerika i synnerhet:

Emigrationen på Öland
Emigrationen från Sverige till Nordamerika
Utvandringen från Källa
20 länkar om emigrationen
Utvandringen från Sverige
Amerikautvandringen
Emigrationen
Allehanda register med sökfunktion

För dig som snabbt vill få en bild av hur det var att komma till Amerika som nybyggare finns en utmärkt länk här.

Du som vill läsa även den finstilta texten i exempelvis tidtabeller – eller vill skriva ut fotot – kan hämta större, högupplösta versioner. Klicka och spar hem foto för foto. Alla är skärpta. Lägg alltså inte på ytterligare skärpa, eftersom bilderna då börjar ”pixla”. Storleken är 1,5 till drygt 7 MB/foto. Observera att bilderna är copyrightmärkta, men du får använda dem privat.

bild 1
bild 2
bild 3
bild 4
bild 5
bild 6
bild 7
bild 8
bild 9
bild 10
bild 11
bild 12
bild 13

Du kan också hämta alla foton i en PDF-fil om cirka 7 MB här.

Nedan hittar du alla inlägg om gångna sommarens utställning Dalsjö i ord och bild.

Dalsjö I
Dalsjö II
Dalsjö III
Dalsjö IV
Dalsjö V
Dalsjö VI

Taggad ,

Dalsjö II

Fyra personer har jobbat i två år med utställningen om livet på tretton fastigheter utmed havet i Dalsjö, Degerhamn.

– Ändå är det här bara början, säger Birgitta Söderhielm, en av ”de fyra”. Vår förhoppning är att ordna flera utställningar småningom – och på nåt sätt få materialet digitaliserat.

Birgitta Söderhielm, Gunnel Sjöberg, Gösta Wahlgren och Laila Rickardsson i partytältet som rymmer utställningen ”Dalsjö i ord och bild”.

En naturlig fråga är förstås om en sån liten del av världen kan bli intressant även för andra än ”de närmast sörjande”. Svaret är ja. Allt hänger på innehållet och presentationen. Att ta fram tillräckligt med innehåll är nog inte svårt. Gösta Wahlgren har 175 pärmar med ”lokal historia” som han samlat på sig under 55 år.

– Jag har intervjuat massor av människor här i bygden, berättar han. Jag la alltid fokus på hur det verkligen var, alltså fakta. Inga romanskriverier här, inte! Tyvärr ligger nästan alla av dom på kyrkogården nu…

Laila Rickardsson visar mig snabbt genom utställningens alla tretton gårdar – på foton. Den ena är invävd i den andra, även om vissa av dem sålts till andra än genuina bybor. Det finns trådar och skikt åt alla håll och de flesta människor här är mer eller lite mindre släkt med varandra.

På ena sidan av tältet visas fastigheterna i Dalsjö. Laila Rickardsson pekar på sin.
 
Gösta Wahlgren tillsammans med Inga-Britt Thorneman, i dag bosatt i Färjestaden. – Jag är född uppe i Södra Möckleby, berättar hon. Ibland cyklade vi ungar ner hit till kafeet och åt bullar. Min pappa var Carl Trofast som startade affären i Södra Möckleby, som då kallades ”Filial” och som i dag heter ICA Trofast. Min bror Rolf tog över den efter pappa och min brorson Lasse blev Årets Ölänning. Det är en fin utställning men jag blir lite sentimental när jag går runt här och tittar och minns…
 

Låt oss titta på några av de äldre fastigheterna i Dalsjö. Fotona får tala för sig själva. Många är påverkade av tidens tand, men just därför så ”talande och levande”.Som alltid på Alvarsamt kan du klicka på ett foto för att få det större.

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Läs mer om Dalsjö i morgon. Då koncentrerar vi oss på hur man försörjde sig i byn ”på den gamla goda tiden” – som kanske inte alla gånger var så god.

Taggad