dammar på båda sidor öland

Den folktomma stranden på sydöstra Öland, väster om Näsby, där Johan Parboäng har en av sina jordbruksfastigheter. Vinden är frisk denna näst sista dag i maj och växtligheten frodas i det starka solskenet. Det doftar tång och livet känns enkelt.

Johan Parboäng nöjer sig inte med en gård på Öland. Han har två. En i väster, en i öster. Han nöjer sig inte heller med en damm. Han har två. En på västra sidan ön, en på östra. Den i öster är grävd, den i väster är naturlig. I båda dammarna häckar fåglar och i den västra kläcks dessutom varje vår tusentals gäddyngel. Den har i mediala sammanhang ofta kallats ”gäddfabrik”, ett ord som Johan ogillar.

– Fabrik låter som om vi föder upp och slaktar. Men dammen är ingen fabrik, den är en helt naturlig lekplats för gädda och från den släpps gäddorna efter lek ut i havet! Men dammen har flera funktioner. Den är fågelsjö. Och den är en fosfor- och kvävefälla för dom gödselrester som eventuellt finns i vattnet i dom två tillflödena, berättar Johan. Såna ämnen blir kvar här och kommer alltså inte ut i havet.

Dammens funktion är egentligen mycket enkel. De lekmogna gäddorna går upp i den genom ett dike tidigt om våren. De leker bland de täta vattenväxterna och vandrar senare tillbaka till havet. Ynglen går kvar en bit in på sommaren. Då släpps också de ut i frihet – kanske för att återkomma några år senare för att själva leka.

Johan driver en blandning av jordbruk och naturturism med bland annat naturupplevelser och uthyrning av stugor. Han är rak som en linjal i sina åsikter.
– Jag diskuterar aldrig, jag för monologer, säger han och drar ett exempel på sin en aning morska attityd:
– Ringer nån och frågar ”hur mycket får jag skjuta?” är det kört. Då är alla stugor upptagna. Jag håller stenhårt på att om man tar ut från naturen ska man fan i mej också ge tillbaka, gärna med råge.

Johans ”sjöar” är goda exempel på den inställningen. Han utfodrar fåglarna och ser till att fisken reproducerar sig. Som ”tack” låter han sina gäster skjuta några tiotal gäss per år. Johan tycks ha en inbyggd känsla för naturlig balans.

Telefonen ringer. Johan säger ”ja, nej, ja, jo, ja”. Sen är samtalet slut.
– Jag måste bryta nu. En kompis behöver låna en maskin och en gäst är på väg hit… Hej då.

Sådan är han, Johan Parboäng.

Vi ser delar av den östra, grävda dammen – och Johan, förstås! Förhållandena här måtte vara idealiska för fåglar som är beroende av vatten. Här finns lugnt sötvatten och ”bråkigare” havsvatten.

Kameran tittar norrut. Man får lätt intrycket att vi är på en obebodd Söderhavsö. Det fattas bara några palmer. – Jag lever och arbetar i paradiset, säger Johan.

Som en sentida Robinson Crusoe vandrar Johan på den öde stranden. Hela tiden pågår monologen – om hållbart lantbruk, om KRAV-odling, om mjölkpriser, om jakt, om fiske, om turism, om husbilar, om ställplatser och ungefär 10 000 andra ämnen – i stort sett samtidigt.

Betesdjuren här nere kan nog inte ha det bättre. Omväxlande grödor och egen vattenho, modell större. Och den friska vinden håller flugorna borta.

Ljuset här nere på södra Öland är speciellt, ibland påminnande om ”Skagenljuset”. Så här i maj stryker fågelsträcken utmed kusten. Överallt kacklas det. Och den vita stranden synes evig…

Den naturliga dammen i väster, strax söder om Grönhögen. Den är utformad i samarbete med föreningen Sportfiskarna. Här i djungeln av vattenväxter trivs de lekmogna gäddorna. Upptill i bild ser vi två foderspridare på torn. De kastar ut några få kilo spannmål per dygn till både gästande och fastboende fåglar. 

Till höger om Johan ser vi en av flera dammluckor. Med dem reglerar man vattenståndet i dammen. Det har varit lågt i år beroende på den ynkligt lilla nederbörden.

Från luften ser vi havet till vänster och en liten del av dammen till höger. I det på bilden ökentorra diket till höger vandrar de lekmogna gäddorna upp. I mitten av fotot ser vi ett annat dike – med lucka. Men den kan man dels reglera vattenståndet, dels släppa ut både kläckta yngel och färdiglekta gäddor.

i röret…

En stor örn anföll i går Alvarsamts fotograf – inomhus! Nej då, nu överdriver vi. Fågeln hänger i taket på det nya Naturum Ottenby, som vi besökte. Ljudligt reportage med massor av foton publiceras inom nån vecka. Men först kommer inlägg om ”den skrikande alrunan” och Sune Flisas första lektion i vattensökning: Vi lär oss använda den makalösa slagrutan. Vi ska också tillbaka till gäddlekvattnet i Parboäng och titta närmare på allt intressant där i både luft och vatten. Och så blir det nog mer om vattenbristen och en del annat smått och – förhoppningsvis – gott. 

våtmark för gäddlek

I Svenska Dagbladet maj 2014 kan man läsa att det har startats en ”gäddfabrik” på södra Öland. Fabriken är ett våtmarksområde tillhörande Parboäng gård, Grönhögen. Enligt SvD ska den översvämmade betesmarken producera mängder av gäddyngel. I slutet av sommaren töms dammen och ynglen når Kalmarsund. Låter fascinerande. Alvarsamt forskar mer i ämnet ”gäddfabrik” – och återkommer…

Vattensystemet har en mängd små holmar och reglerade tillflöden och utlopp. Längst upp till vänster ser vi Parboäng gård.

Vi tittar söderut och skymtar Kalmarsund till höger i bild. Våtmarken till vänster.

Gäddlekvattnet sett från den smala markremsan mellan våtmarken och badstranden i Grönhögen. Ännu vet jag inte vad de två foderautomaterna används till, kanske till utfodring av fåglar? Se dem uppifrån på bilden under.

Öarna med foderautomater sedda rakt uppifrån. Som synes är det botaniska livet i vattnet både intensivt och ymnigt.

En annan rakt-uppifrån-bild visar också den botaniska mångfalden – och en svan som ligger och ruvar i sitt rede, nere till höger i bild. Om man skulle detaljgranska originalbilden, inte denna lilla bloggversion, skulle man eventuellt kunna se nån större gädda. Gäddan leker april-maj.

Som gammal gäddfiskare vet jag att gäddan gillar att leka i sådana här grundvatten med mycket vegetation. Jag har själv sett hur gäddor ”slog och plaskade” under lek i Stockholms skärgård. Men det var många år sen. I dag är gäddbeståndet tyvärr decimerat i hela Östersjön. I bakgrunden Karl X Gustavs mur.

 

 

---