Etikettarkiv: konsthallen

Erling Fredriksson, konstnär

Vi stannar vid Ateljé Slagerstad och går mot den stora byggnaden med skylten Konstutställning. Utifrån, i det starka solljuset, ser det becksvart ut där inne. Men några lampor dinglande högt upp i taket och surret från en fläkt röjer något slags aktivitet. Vi går in.

Två män sitter och stirrar ned i ett schackbräde. En är rullstolsburen, toppad i basker och insvept i en stor jacka och med en värmefläkt vid sidan. Han heter Erling Fredriksson och är konstnär. Den andre heter Tommy och är Erlings assistent.

Erling berättar:
– Mina föräldrar drev lanthandel här i byn. Lanthandeln var en kultur i sej, en mötesplats. För mej blev det aldrig fråga om att ta över. Det skulle bli för jobbigt för en rullstolsburen. Jag drömde om att bli sjöman, men blev konstnär i stället, småningom.

Erlings stora passion, vid sidan av konsten och schacket, är att resa.
– Jag reser så mycket jag kan. Senast var vi till södra Tyskland och i april var jag en månad på Bali. I Tyskland besöker vi min särbos släkt. Vi är där några gånger om året och i augusti blir det Tyskland igen. Vi är bjudna på 50-årskalas. Det ser jag fram mot.

Han som drömde om att bli sjöman men blev konstnär i stället är produktiv. Väggarna är tapetserade av Erling Fredrikssons tavlor, teckningar, böcker och almanackor.
– Eftersom jag har en begränsad rörelseförmåga jobbar jag mest i små format med punkter. Vi kan kalla det en sentida pointillism, mest i olja och gouache. Och tusch. Ibland målar jag över tuschteckningarna med färg, mycket tunt så tuschen lyser igenom.

Erling gör också Ölands Konstalmanacka.
– Det är tredje året nu. Temat för nästa år är kyrkor. Du ser den där borta, säger Erling Fredriksson och pekar.

På Ateljé Slagerstad sköter Erling konsthallen. Loppisen sköter hans särbo.
– Jag sitter bara här och tar betalt, säger Erling och ler.

Det var sannolikt dagens understatement från denne ytterst flitige skapare, resenär och schacklirare.

Vi anar något därinne i den stora konsthallen… Det lyser i taket, något surrar…
 
Erling och hans assistent Tommy spelar mycket schack. De är jämspelta. På schackonline kan du spela mot Erling och andra.
 
Den gamla skylten är från tiden då Erlings föräldrar drev lanthandel i Slagerstad. Den upphörde 1983.
 
På alla väggar hänger konst av Erling Fredriksson. Tekniken han oftast använder kan liknas vid en egen form av pointillism.
 
Mellan konstverken i den stora lokalen finns mycket annat att titta på och fascineras av, den här märklig planschen exempelvis. Varför kan man hänga den högra gungflickan i tre olika fästen? Ännu konstigare: På det högra gungbrädet står ordet ”radion”. Hur som helst, denna silhuettkonstruktion för mina tankar, troligen felaktigt, till ”Hagasessorna”
 
Många kommer och går vid Ateljé Slagerstad, både människor och djur. – Besöksfrekvensen varierar mycket. Ibland är det full rulle, ibland kommer inte en själ, berättar Erling medan han drar f7 – f6.
 
Mellan partierna, och för all del även under dem, konverserar Erling om allt och ingenting med besökarna. Snart är Tommy tillbaka och då fortsätter kampen vid brädet.
 
Tuschteckningar. Ibland lägger Erling tunn färg över dem, sannolikt en teknik han är rätt ensam om. 
 
För tredje året i rad gör Erling Fredriksson Ölands Almanacka. Hos Erling kan du köpa den för 200 kronor.
 
Ännu så länge är ställningen jämn. Erling vann förra partiet. Tommy det förrförra.
Taggad ,

Ventlinge konsthall

En väderkvarn fångar mitt intresse. Bredvid den står ”en låda”. Lådan visar sig vara en konsthall. Om den i Näsby är Ölands och kanske världens minsta är konsthallen i Ventlinge den näst minsta.

Konsthallsföreståndaren och bonden Ingvald Petersson berättar:
– Om man räknade fel på 20 miljoner för konsthallen i Kalmar rör det sej här om nån tusenlapp.

Ingvald har arrenderat ut marken till sonen men har ändå mycket att göra.
– Gårdsbutiken kräver sitt. Och snart ska majslabyrinten fixas.
– Majslabyrinten?
– Ja, kom ska jag visa dej.

Ingvald Petersson drar iväg mej tjugo meter, pekar ut över ett halvt hektar brunjord med små gröna plantor på.
– Du ser majsen. Snart är den två meter hög. I den ska gångarna fixas, labyrintgångarna. Och ute bland dom ställer vi ut konst. Under konstnatten har vi till och med belysning. Det är den enda majslabyrinten i Sverige och det kommer massor med folk.

Så ska en slipsten dras. Lite snack. Mycket verkstad.

Taggad ,