Etikettarkiv: lunden

Albrunna lund – 15 april

I dag såg vi den, arontorpsrosen. Det är ett vackert namn, liksom dess andra: våradonis. Den är så skön att det gör ont i ögonen – förbanne mig!

Lunden är rena paradiset nu, varm och stilla och fåglarna har petat in trean i den femväxlade lådan. Snacket går om äggläggning och barnuppfostran. Det ångar från marken och alla med sensibla sinnen kan känna den stegrade livslusten. Något är på gång. Snart…

Liten, anspråkslös och blyg står violen i glesa fält runt våradonisen, ofta övervuxen av det högre gräset. För att till fullo förstå dess enkla skönhet måste man inta horisontalen och låta objektivet sjunka ned i gräset framför den – och fotografera den.

För den fotointresserade:
Sigma 150/2,8 APO Macro
bl 11-22
100-200 ISO
med och utan blixt, 1/8-effekt
fullformatscanon

Taggad ,

Albrunna lund

Om du kör söderut genom Albrunna kan du 200 meter efter rastplatsen ta vänster upp till en lund som inte går av för hackor. Parka bilen och gå stigen rakt in i djungeln. Efter en kort sträcka blir en stig tre. Det är bara att välja. Givetvis är lunden vackrast när löv och blommor har slagit ut, men redan nu ger den ett magiskt intryck. Häng med ut i Albrunna lund, men gör som jag: Återkom om en månad – och om två!

 
Så här i mars är naturligtvis det mesta grått och dött, men det börjar spira utmed stigkanterna…
 
Skogspartierna här är en mix av buskar, sly och kraftiga träd. Och det finns gott om törnen. Jag blödde friskt om ”shortsbenen” efter besöket.
 
Det som skapar den genuina stämningen här måste bero på att ”allt som ramlar ned eller dör” får ligga kvar. Det ord jag kommer att tänka på är naturskog.
 
Gölarna inne i skogen lyser kraftfullt blåa.
 
Utmed den stig vi valde låg säkert ett halvdussin ”jordkällare”, mycket vackert byggda med svängda ingångsmurar. Av en ortsbo fick vi senare veta att de har använts av militären.
 
Interiör av ”jordkällare”. Här inne är becksvart men med blixtens hjälp kan vi se vad som finns här: högar av sand! Eller är det något annat?
 
Ytterligare en vacker entré. Röda fjolårslöv och färgskimrande mossor förstärker intrycken.
 
En äng nära gränsen mot alvaret. Kanske betyder det något än i dag att lunden betades så sent som under 1960-talet.
 
Till vänster äng, till höger alvar och mellan dem (kliv)stättan som förbinder de tu…
 
Murarnas stenar har påtagligt rundade kanter. Jag har ingen aning om varför.
 
Lunden rymmer många murkna trädstammar. Att dessa är viktiga har man förstått i exempelvis Finland.
Taggad