Etikettarkiv: Öland

alvarsamt fortsätter på alvarsamt2

Denna blogg är full men den fortsätter på Alvarsamt2.

Längst ned i bloggen hittar du sökruta. I den kan du söka personer, orter, händelser och mycket mer bland 1 760 inlägg med nästan 7 000 foton.

Kontakt: alvarsamt@yahoo.se

* * *

Sista inlägget på Alvarsamt

Sommaren var het och lång – och torr. Solen på ett strålande humör. Regndropparna ensiffriga. Men så slog det om. Sydvästan knockades av nordostan. Öland bytte ansikte. Löven ställde ut skorna över en natt och drösade i backen. Färgorgierna uteblev. Det ljuva Öland blev ett grått Östtyskland.

Ja, så kändes det – till en början. Men man vänjer sig vid allt. Efter tio till tjugo mörka ”ska-vi-gå-i-ide-dygn?” kom livslusten tillbaka. Regnet och den eviga ryssvinden kändes som utmaningar. Det var bara att kavla upp mungiporna och börja streta. Då pajade datorerna. Östtyskland blev Nordkorea. När går nästa kärra till Spanien!?

Men allt går över. Även Nordkorea. Det handlar om tid. Om när? Inte om, utan när? Ha det i åtanke när du ser videon nedan.

När!?

* * *

Svartvitt foto intresserar mig allt mer. Visst kan färg ge mervärden – för att prata byråkratiska. Men den kan också stå i vägen – för att prata politikiska. Efter att ha tagit denna bild vid en välskött rastplats satte jag mig ned för att försöka förstå. Jag lyckades inte.

miljosvinUt med spisen bara! Låt andra ta hand om skiten. Jag lever under egna lagar.

Nu står det första hjulparet på det nylagda spåret vid den gamla stationen i Torngård. Det är förstås järnvägsentusiasterna i Ölands Järnväg som jobbar vidare på sin vision att ”på något sätt återskapa en liten del av Ölands tidigare järnvägsnät”. Man arbetar konsekvent och steg för steg.

vagnsaxel_torsgards_stationHjul och axel. Vi väntar med spänning på nästa steg i utvecklingen…

Gråvädret håller Öland i ett järngrepp. Mitt på dagen måste jag använda 400 ISO för att få något så när hyfsade slutartider. Ljuset är spännande, eller ska jag säga ”frånvaron av ljus är spännande”? Mellan bilderna nedan från Seby läge är det bara minuter.

sebykust_soderutSöderut. Regnet har upphört och molnen lättat en aning.

silverstrandLjuset vid Seby läge växlar från sekund till sekund när mörka moln flyger fram på himlapällen. I rådande lågvatten blottas stora delar av kalkstensstranden.

kalkflakKalkstränderna är ofta indelade i nästan färglösa ”rutor”. 

maktigstrandLandskapet är många gånger paradoxalt, platt men kraftfullt.

Ännu har inte alla flyttfåglar dragit söderut. Det kacklas rätt friskt där uppe i skyn, även nattetid i kolmörker. Om vinden inte är för hård hör man ”gåsasnacket” på sannolikt en kilometers avstånd.

gasplog_utan_skrap_efter_gas_6Väldresserade gäss flyger precis som jag vill och bildar vertikal från hörn till hörn. Bra jobbat!

Det är ofta intressant att detaljstudera sina foton. Ibland hittar man spännande – eller skrämmande – detaljer. På bilden ovan har jag retuscherat bort den. Men i delförstoringen nedan ser vi den tydligt: ”pinnen”. Jag kan ingenting om fåglar. Därför undrar jag om nån läsare har en aning om vad som hänger efter gås nummer tre – nedifrån räknat?

gasplog_detaljJa, vad har gåsen hängande efter sig? Objektet har formen av en lång pinne med en ”visp” i änden.

Det fina med gråväder är att det, fotografiskt sett, finns så många möjligheter till udda bilder. Gråvädret suddar ut våra invanda bildschabloner av exempelvis landskap och vyer. Öland brukar oftast bada i sol och färg. Nu liknar ön ”visuellt gråpapper”. Nedan har jag tagit vara på det ännu gröna gräset i förgrunden mot det tristbruna fältet och den nästan helt färglösa bakgrunden.

falt-mot-sverigeSkördat fält i sluttning ned mot Kalmarsund. Strimman vi ser längst bort i bild är Sverige.

_ _ _ _ _

Alvarsamt är numera en måndagsblogg. Nästa inlägg publiceras 06:30 den 31 oktober.
Taggad , , , , ,

fallen fallos ska resas

albrunnastenenDen så kallade Albrunnastenen föll samman i tre delar för några år sedan. Nu ska den på något sätt räddas för eftervärlden. Men originalet är i för dåligt skick för en restaurering/sammanlimning. Alternativen är att hugga eller gjuta en kopia. Länsstyrelsen håller i projektet och Linnéuniversitet är också inblandat. Alvarsamt följer på nära håll arbetets gång…

fallenSå här utslagen och föga iögonenfallande har stenen legat paketerad några år. Men nu stundar nya tider…

Taggad , , ,

det ångar

Och så kom det då: regnet! Skyfall på skyfall anföll det stackars uttorkade Öland, som sög åt sig som ett tacksamt läskpapper. Och det var på tiden. Betena på alvaret liknar ökenområden och grundvattennivåerna har slagit i botten. Nu finns hopp om livet – och om annorlunda foton. Bilder som ångar. Livslust som ångar!

efter regnet_2Mer eller mindre redan döda vildblommor i regnkvällens sena timme. Det ångar om den varma marken.

efter regnet_1Fuktigheten blir ännu markantare om man låter motljuset från solen invadera – och färga in – bilden.

Taggad , ,

snart är segraren korad…

När detta inlägg publiceras återstår ”bara” maratonloppet – eller drygt två timmar – av Ironman Kalmar 2016. Bilderna nedan är tagna i Södra Möckleby efter ungefär fem mils cykling från Kalmar. Återstår 13 mil. Och så lite löpning på det… 😉

Ironmanuttryck_08

Ironmanuttryck_11

Ironmanuttryck_01

Ironmanuttryck_02

Ironmanuttryck_03

Ironmanuttryck_04

Ironmanuttryck_05

Ironmanuttryck_06

Ironmanuttryck_07

Ironmanuttryck_09

Ironmanuttryck_10

Ironmanuttryck_12

Ironmanuttryck_13

Ironmanuttryck_14

Ironmanuttryck_15

Ironmanuttryck_16

Ironmanuttryck_17

Ironmanuttryck_18

Taggad , ,

vi går på loppis, del I

Loppis hör Ölandssomrarna till. I juli går det två loppisar på varje ölänning eller tiotusen på en polis. Nu i augusti blir de färre men fortfarande kan man göra det där fyndet man drömt om så länge: en okänd Picasso för en tjuga eller Donald Trumps lögngenerator för en tia. Vi tittade först in i Kastlösa Fyndbutik

KastlösaFyndbutik_01Släktingar? Att fotografera loppisar är nyttig fotografisk träning. Ljuset är dåligt och ofta komplicerat sammansatt, färgerna är ”för många”, hyllor ger ”kolgruveskuggor” och ”högt i tak” tar ofta udden ur blixtljus. Det krävs ofta intensivt efterarbete för att få bilden ok. Speciellt färgtemperaturen kan trilskas. Ingen kamera klarar alla slags blandljus – gud ske lov!

KastlösaFyndbutik_02Här i Kastlösa är det ordning och reda som gäller. Rent och snyggt allting även om det är trångt mellan prylarna. Här dominerar ”trägult” och ”glasblått” – en svår kombination, eftersom gult och blått som bekant blir grönt. Var ligger den absoluta balansen? Dessa foton i .jpg-format blev inte bra. Färgåtergivningen blev rent crazy. Därför är alla skott gjorda från .raw-filer. Många kameror kan i dag samtidigt spara bilder i både .jpg- och raw-format.

järn_KastlösaEtt järn eller två sitter väl sällan ivägen?

KastlösaFyndbutik_03En världssensation: Svävande katt!  En sån måtte betinga skyhöga priser.

KastlösaFyndbutik_04De flesta loppisdirektörer säger att koppar är helt ute i dag. Utom bland tjuvarna.

KastlösaFyndbutik_05Oj, oj, oj. Vad var det jag skulle ha nu då? En grisfösare eller en kapskiva? En 14-millimeters fast nyckel eller en plastask märkt PSBM?

KastlösaFyndbutik_06Den ologiska och slumpartade mixen av mojänger och mackapärer är loppisarnas charm. En radio, en skulpterad servetthållare, en korg, några lampor. Färgerna är extremt uppkäftiga i denna bild. Men i .raw går de ganska lätt att tygla.

KastlösaFyndbutik_07Det  jag inte längre använder kan uppskattas av någon annan. En fin tanke med loppisar och second hand.

KastlösaglasGlas gör sig ofta bra på foto. Men då ska det helst vara i hårdare motljus än här. Naturljus  från fönster spetsat med lite blixtljus i taket. Ju knepigare ljus, desto bättre att använda .raw.

Kastlösa_diverseJa visst, ja. Jag skulle ha en citronpress också! Och sugrör. Och en tratt, för bövel´n!

Taggad , , ,

utställningen flätverk spurtar mot mål

Den imposanta utställningen Flätverk öppnade i Näsby i början av juli och det finns fortfarande möjligheter att se den. Sista dag är 14 augusti. Kulturföreningen Karneval håller i tåtarna. 18 konsthantverkare/konstnärer ställer ut och Alvarsamt visar nedan några av deras verk.

flätverk_01Utställningen hålls i hela detta vackra hus bredvid Galleri Tinnert, Näsby.

flätverk_02Pampiga kungsljus lyste i den gassande vernissagesolen. Det var 9 juli.

flätverk_03I mina ögon tycktes även växtligheten ha tänt på utställningens titel: ”Flätverk”.

flätverk_04Ulf Wickbom invigningstalade – med inlevelse.

flätverk_05Vernissagen. En sån är alltid en blandning av mingel, genuint intresse och ytlig nyfikenhet.

flätverk_06Helle Kvamme i vernissagens performance.

flätverk_07Alla konsthantverkare presenteras på foton, vilket förstärker dialogkänslan mellan dem och betraktaren. Uppifrån: Lina Lundberg, Suzy Strindberg, Karlheinz Sauer.

flätverk_08Ett slags tagelsömnad/tagelflätning av Cke Lavér.

flätverk_09Keramik av Caroline Möller. Kärlen är ”saggarfired”, alltså först skröjbrända och senare brända igen i tunna med olika brännmaterial. Före skröjbränningen sprutas/målas objekten med tunn lerengobe, så kallad ”Terra sigillata”.

flätverk_10Ölandsmotin i målning av Elisabaet Lindstedt.

flätverk_11Målning av Helena Vikestam.

flätverk_12Skålar av Lena-Maria Berg.

flätverk_13”Vattenhyacintrep doppade i indigo” står det på Jeanette Schärings visitkort. Av någon anledning är Jeanette inte med i den vådligt påkostade utställningskatalogen. 

flätverk_14Korgar av vattenhyacint gjorda av Helena Hansson.

flätverk_15Figurer av Bodil Göransson.

flätverk_16Foto av Helle Kvamme.

flätverk_17Lars Gustavsson har gjort denna exklusiva väska.

flätverk_18Gallerilokalen.

flätverk_19Konst och konsthanverk väcker känslor. Här framför ”fiberart” av Kicken Ericson.

flätverk_20Figurer av Bodil Göransson.

flätverk_21Broderier av Frida Breife.

flätverk_22Carl-Oscar Karlsson gör möbler, se bilden nedan.

flätverk_24Stolar från Elakform.

flätverk_25Flätverk av Bodil Göransson.

flätverk_26Lampa gjord av Carl-Oscar Karlsson, Elakform.

Taggad , , , , , ,

peeken är passerad

Högsommar börjar så sakteliga plana ut mot höst. Växtvärlden har nått det viktigaste målet: Att få fröna mogna och därmed säkra släktets fortlevnad. Nu retarderar det växande. Personligen tycker jag växterna är som vackrast nu; erfarna, bedagade.

Eftersom mina botaniska kunskaper är (skamligt) begränsade visar jag bilderna utan text.

vilda_växter_08

vilda_växter_02

vilda_växter_01

vilda_växter_03

vilda_växter_04

vilda_växter_05

vilda_växter_06

vilda_växter_09

vilda_växter_10

vilda_växter_11

vilda_växter_12

vilda_växter_07

vilda_växter_13

Taggad , ,

var är turisterna?

Östran 7 juli, artikel om Jakob Franzén, destinationsutvecklare, och Staffan Smedfors, verksamhetschef och marknadsansvarig vid Ölands nya turistorganisation.

Staffan Smedfors: ”_ _ _ – Vi tittar på vilka trender som finns och på hur vi kan utveckla Öland mot de rådande trenderna. Marknaden styr mycket.”

_ _ _ Tidningen fortsätter: ”Jakob Franzéns främsta uppgift är att öka attraktionskraften för Öland som destination och han menar att deras två roller går hand i hand. – Destinationen måste leva upp till det vi marknadsför.”

Efter sådana intetsägande branschtypiska klyschor påstår man i alla fall att Trafikverket har räknat fram att det var drygt 13 000 fler personer på Öland under midsommar än förra året.

Det låter ju bra. Men jag tycker mig märka att vi har färre turister här nere i sydväst denna sommar. Det är fullt ös nere vid Fyrplatsen men i Degerhamn, Södra Möckleby och på cykelleden är det stilla. Jag kan bara hoppas att jag har fel.

enVackerDag_3Gårdagen var en fullkomlig sommardag. Men var fanns alla människor? Vi såg bara nån enstaka person på stranden vid Södra bruket. Och cykelleden hade vi för oss själva.

enVackerDag_2Växtligheten har satt gasen i botten sen vi fått regn. Det fula kravallstaketet utmed cykelleden mellan Södra bruket och Albrunna syns snart inte längre.

enVackerDag_1Det var inte många människor vi mötte under vår cykeltur under denna kanske ”sommarens hittills skönaste dag”…

Taggad , , , ,

stensjön – igen!

Stensjön_021_B

Är du i trakterna av Albrunna kan en kort vandring till Stensjön ”löna sig”. Du kliver över stättan vid Albrunna torg mitt i byn och följer leden märkt med vitmålade stenar. Kreaturen i hagen är inte farliga. Det kan jag som tidigare mjölkbonde intyga.

Sjön är ett gammalt kalkbrott. Cementa började bryta sten här redan 1888 och lite längre bort bakom Stensjön bryts fortfarande sten för tillverkning av cement. Om det brottet berättar vi i kommande inlägg.

Fågellivet lär vara rikt vid Stensjön. Informationsskyltar berättar att du kan se backsvala, gråhakedopping och skogsduva här. Dock säger vissa kännare att fågellivet här gått ned en aning under senare tid. Orsak okänd.

Stensjön_007Ytterligare en stätta måste bestigas innan du är framme vid Stensjön.

Stensjön_011Den första anblicken av sjön. Kalkstenen lyser på många ställen vit runt stränderna.

Stensjön_013Vassruggar och öar. Öarna syns bäst från skyn, se flygbilden längre ned.

Stensjön_024Den geologiskt intresserade kan nog finna intressanta detaljer.

Stensjön_025Stensjön skulle nog kunna ”uppdateras” till en spännande sportfiskesjö. Kanske endast för flugfiske? Nån som nappar – på idén?

Stensjön_026Här ligger kalkskivorna som brädor i en brädstapel.

StensjönFrån luften ser vi Stensjön mot Kalmarsund. Sjön går på båda sidor om vägen i bildens nederkant. Bebyggelsen är Albrunna.

Stensjön_036På större delen av sjön anar man botten. Är det nån som vet hur djup Stensjön är på djupaste stället?

Stensjön_204Här syns tydligt hur kalkstenen ligger i närmast identiskt jämntjocka lager. En och annan liten fisk bryr sig inte om detta utan simmar till synes planlöst omkring i det grunda och varma vattnet. Jag har ännu inte kunnat artbestämma dem.

Stensjön_207Långa stycken är stränderna lodräta. Det gäller att inte gå och drömma för mycket…

Taggad , , ,

västra mark

Västra_Mark_046_BVi passerar Kungsstenarna en ljuvlig junidag. Det är 25 grader varmt och blåser sex meter per sekund från nordost. Högst upp i bild ser vi Ottenby Kungsgård. Kungligare än så blir det inte på Alvarsamt under Sveriges nationaldag, eftersom jag ogillar nationalism, flaggor och andra heraldiska uttryck. 

Taggad , , , , ,

dagens ölandsbild 180

Sandbyborg_31maj_2016Grävningarna vid Sandby borg är igång igen. Man ska gräva i fem veckor. Foto från 31 maj. Alvarsamt bevakar utveckling och resultat…

Taggad , , , , ,

i väntan på…

_ _ _vatten kan vi se att landshövdingen och kommunerna blir allt desperatare i jakten på just den varan. Hela uppslag i tidningarna visar allvarliga ansikten, torra fakta. Landshövding Carlsson yrar åter om geoskanning, ett projekt som Alvarsamt för länge sedan erbjöd sig att genomföra för halva priset. Hövdingen svarade inte ens, så nu blir det inga fler förmåner från Alvarsamts sida. Nu kan hövding Carlsson bjuda hur många miljoner som helst, Alvarsamt rör icke ett finger! Linda i växeln lägger till och med på luren bara hon hör hans röst. Bud, bud kommer aldrig igen.

Annars är det enkelt att samla in vatten till rabatter och odlingar. Senaste två regndagar gav oss runt 500 liter ur ett enda stuprör. Låt oss leka med tanken att det finns 100 000 stuprör på Öland och att alla ger lika mycket som vårt. Det skulle bli den nätta lilla skvätten 50 miljoner liter eller modiga 50 000 kubikmeter.

Låt en med C i matte fortsätta räkna vattenvolymer. Öland är 1 347 kvadratkilometer stor. Det är lika med 13 470 000 kvadratmeter. De senaste två regndygnen gav enligt tidningsuppgifter runt 50 millimeter regn, ”nästan en rotblöta”. Hur många liter vatten föll då på ön? Håll i dig nu. Om jag räknat rätt plaskade 673 500 000 liter ned mellan norra och södra udden. Det är lika med 673 500 kubikmeter.

Jag räknar vidare… Varje dag körs 260 kubikmeter vatten över bron – från det hemska Sverige. Tvådagarsregnet motsvarar 2 590 dygns vattenbilskörning, eller drygt sju års svängande och tutande med 260 kubikmeter vådis per dygn.

För en gångs skull är det kanske vettigt att tänka mer himmelskt än jordiskt.

vattenbunkringDelar av vårt insamlade regnvatten. I den stora svarta hinken i mitten ser vi Sune Flisas slagrutor ligga i blöt. Snart kommer hans lektion i hanteringen av detta moderna precisionsinstrument, som enligt Sune är helt överlägset stenåldersmetoder som geoskanning, provborrning, avsaltning, regndans, bön.

Allan von Kompost
ledarskribent
Taggad , , ,

nu är det dags att smörja hojen och…

_ _ _ styra ut på cykellederna. Bilden nedan är från i går. Alvarsamt hoppas på snar information om vad som händer i projektet Fyr till fyr. Vi söker projektledaren Bo Thoor…

cykelleden

Taggad , ,

södra delen av södra bruket

södra-bruket_södra-delenVi ser de två sydligaste husen i Södra bruket. Diagonalt över bilden går cykelleden mellan Degerhamn och Albrunna. Avstickaren i botten av bilden går upp till Geologiska trädgården och den gamla pumpkvarnen. Bilden är tagen i april.

Taggad ,

vatten, bara vanligt avsaltat vatten

Tidningarna är proppfulla om vattenfakta, vattenbrist, vattenbristlösningar. Kommunledningarna har fått panik. Bolaget som lägger rör mellan Sverige och Stora Rör har gått i kk och arbetet har avbrutits. Landshövdingen yrade inledningsvis om geoskanning, men sen blev det tyst. Bevattningsförbudet kvarstår men många bryter mot det. Nu ska avsaltning rädda läget.

Vad som inte står i tidningarna är ofta intressantare. Avsaltat vatten smakar inte gott. Fråga nån som jobbat på kryssningsfartyg! Det kan dessutom vara giftigt. Och det kan – i vissa fall – bli jäkligt dyrt, eller vad sägs om ett literpris på över fem kronor.

Makten och härligheten bör kanske tänka till ytterligare ett varv. Och ta ett glas vatten för att dämpa paniken…

 

Taggad ,

erkänner mer än gärna maktlöshet

Läser om nån vattenansvarig i kommunen som beredvilligt tidningsförklarar att kommunen inte har några lagliga vapen mot dem som bryter mot bevattningsförbudet. Lika intelligent brukar polisen vara i sitt desperata döljande av sin egen inkompetens:
– Mot trimmade mopeder står vi totalt maktlösa. Dom där ungarna är för smarta. Mot dom har vi inte en chans.

Min slutsats: Det är ibland fult att tala sanning. Givetvis skulle vattenansvarige ha sagt att ”nu ska vi jävlar anamma sätta åt smyg- och nattvattnarna.”
Ty vem skulle göra sig besväret att kolla upp om kommunen har laglig rätt att kräva bevattningsstopp?

Och polisen kunde väl nån enstaka gång kavla upp ärmarna och visa lite stake och säga nåt riktigt modigt, som exempelvis: ”Moppetrimmarna här i byn ska få ett helvete den närmaste tiden!”

Men sånt går väl inte för sig i den svenska stiltjen… Snart styr vi kosan mot Spanien. Där spelar polisen den roll den ska spela. Den inger respekt.

Taggad ,

sune flisa skriver limerick

Den 4 mars fick landshövdingen pappersbrev från Alvarsamt. I det fanns lösningen på den i dag akuta vattenbristen. Brevet är ännu obesvarat. I stället har hövdingen i maskopi med kommunerna återgått till Hedenhösmetoder som exempelvis ”tankbilar med vatten över bron”. Paniken sprider sig, skattemiljonerna flyter iväg…

I samma veva framkommer att hövdingen – som nästan alla i maktställning gör efter en tid – börjat slarva med redovisning och kvitton. ”Jag har viktigare saker att ägna mig åt”, säger han i Östran. Kan även jag använda detta argument – jag har viktigare saker att ägna mig åt – när Skatteverket frågar om varför jag inte redovisat utlägg på avdragsbegärda 14 000 Gurra?

Alvarsamts moraliska vindflöjel Sune Flisa har tagit mycket illa vid sig och i ”mental desperation” åkt tillbaka till Shimla.
– Jag står inte ut i denna perversa ankdamm. Publicera denna sanningens limerick – nu drar jag mot friheten! Får jag inte Nobelpriset i år heller kommer jag aldrig mer hem, blev hans sista ord när han lämnade redaktionen i öländskt tokraseri. Han liftar just nu tillbaka till sitt kära Shimla i Indien.

Och Alvarsamt publicerar naturligtvis den första limericken ur poetens, rallyförarens, jonglörens och gravörens stora fatabur. Håll till godo.

Det var en bandklippande och törstig landshövding uti Kalmar
som fick brev med vattenbristlösningen på Ölands malmar.
Men han fann det viktigare att slarva bort kvitton från krogen än att svara,
denne man som hellre sa nej till råd på pränt än till flytande lyxvara,
så gick det som det brukar och intresset för honom kallnar.

Taggad , , , ,

Mardröm

Vid Kastlösa är vägen avstängd. ”Tillträde förbjuden” lyder texten på bocken som spärrar väg 136. Tjernobyl! Jag ringer ett informationsonummer och får veta att jag är välkommen ned till Ottenby för att titta på fåglar om jag betalar 500 kronor.

Jag ringer kommunen.

– Nej, där nere i öknen finns inga mataffärer. Det är längesen dom klappade igen. Dom få som bor där åker till Kalmar och köper ost för en krona mindre men pröjsar glatt och villigt 500 i bilkostnader. Vad vill du veta mer? Om du tittar dej omkring och inte frågar så mycket dumt ser du väl att det står Lidl och Coop och ICA-Kvantum på kassarna. Vi är inte helt väck i pallet här på vischan! Och kommunen stöder all lokal handel. All!

– Men…

– Ja, så brukar bonnläppar börja sina jerimiader. Man känner igen lössen på gången. Ha ha ha.

– Men…

– Nu är det som det är. I samarbete med Trafikverket och Länsstyrelsen har vi infört nolltolerans på södra Öland. Med det menas att endast fågelskådare får passera Kastlösa, att hastigheten därifrån och söderut är noll kilometer i timmen, att bredband är förbjudet, att nytänkande bör stoppas, att influenser och ”tilltag” måste få ett slut.

– Men…

– Tack. Inga fler men… Tack och välkommen åter.

Taggad

mörbylångapromenad – igen!

Vintern 2013 gjorde jag en Mörbylångapromenad. Den blev två inlägg. Första här. Andra här. Häromdagen var det dags igen för ett planlöst flanerande i den tysta, stilla och närmast ödsliga centralorten.

Fotona får tala utan texter.

Mörbylångapromenad_01

Mörbylångapromenad_02

Mörbylångapromenad_03

Mörbylångapromenad_04

Mörbylångapromenad_05

Mörbylångapromenad_06

Mörbylångapromenad_07

Mörbylångapromenad_08

Mörbylångapromenad_09

Mörbylångapromenad_10

Mörbylångapromenad_11

Mörbylångapromenad_12

Mörbylångapromenad_13

Mörbylångapromenad_14

Mörbylångapromenad_15

Mörbylångapromenad_16

Taggad ,

miljoner träd dör i svampsjukdomar

Är en alm angripen av almsjukan är det kört. Då är frågan inte om utan när den dör. Den kan dö på ett par månader. Den kan dö efter ett par år. Det har Alvarsamt tidigare berättat om i ett flertal inlägg, exempelvis detta.

Mörka bilder målades upp av Pia Barklund vid Sveriges Lantbruksuniversitet när hon i går höll föredrag i Smedby sockenstuga:
– Ett träd kan smittas på våren och dö redan under hösten. I exempelvis södra Storbritannien finns i dag inte en enda levande alm!

Trots att almsjukan har funnits i Sverige sedan 1950-talet år är det först under senare år den slagit till med våldsam kraft på Öland. Och vad värre är, under 1980-talet kom en aggressivare variant av sjukan till Sverige. Ingen kan nog förklara varför, men Pia menade att många faktorer spelar in. Ett träd dör sällan av bara en orsak.
– Världen krymper, vi reser mer än tidigare, folk tar med sej växter hem från andra länder och importen av träd och växter är stor. Miljöförändringarna och stigande temperaturer kan också spela in. Dom flesta organismer som orsakar sjukdomar gillar värme.

Frågorna efter Pia Barklunds föreläsning blev många. Det är tydligt att informationen om almsjukan bör bli bättre – och tydligare. Alvarsamt går här inte in på alla komplicerade faktorer för sjukdomens uppkomst. Viktigare för oss lekmän är vad vi ska göra – och inte göra – för att bekämpa sjukdomen:

  • Såga inte i alm.
  • Hamla inte alm.
  • Spar inte delar av träd. Ta bort hela trädet.
  • Ta ned trädet så snart du upptäckt almsjukan – så tidigt som möjligt på året innan det blir vår. Under våren börjar nämligen almsplintborren att flyga – och sprida den svamp som orsakar almsjukan.
  • Lagra inte almved. Förflytta den inte.
  • Barka gärna färskt almvirke men elda upp barken.
  • Alla verktyg som används vid arbeten med alm måste desinficeras med T-sprit, eller ännu hellre brännas med gasol. Det gäller även om du inte ser tecken på almsjuka.

Pia Barklund var trots alla smittor och svampar och sjukdomar och utbrott och destrueringar ganska optimistisk inför framtiden.
– Massor av träd kommer att dö men skogarna överlever, om än artfattigare.

Det lät bra. Ganska bra. Eller: Inte helt åt skogen.

Den intressanta tillställningen avslutades med gott kaffe och prima bullar.

åhörare_Pia_BarklundPia Barklund från institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet längst till vänster i bild. Ett 30-tal personer kom för att lära mer om almsjukan. – Men vi hade räknat med många fler, sa Jeanette Sköld, för tillfället besviken kassör i Ölands Smedby Hembygdsförening.

_MG_5741_RAlmsjukan i schematisk form. Till denna ska läggas det slags smitta som sker under jord, mellan rotsystem. – Den smittan gör att träd i alléer är särskilt utsatta, berättade Pia. En bra sajt för att lära mer om skador på skog hittar du här. En fin summering av almsjukan och askskottssjukan är skriven av Pia Barklund. Ett kandidatarbete om almens vara eller icke vara, med bland annat fakta om resistenta almar, läser du här.

_MG_5750Pia Barklund berätta även en del om askskottssjukan som också härjar på Öland. Den är dock inte riktigt lika ”hätsk” som almsjukan, men de flesta angripna träd dör. Askar som under lång tid levt tillsammans med den svamp som orsakar sjukdomen kan faktiskt bli resistenta. Forskarna kallar en sådan samexistens för coevolution. Försök tyder också på att sjukdomen går att bromsa en aning. Läs mera här

Taggad , ,

Alvarsamts vattenletningskurs del I: att tälja sig en slagruta

Bra ölänning reder sig själv, heter ett gammalt ordspråk. Medan makten surrar och tjafsar om hur vattnet ska rinna till på ön startar Alvarsamt sin vattenletningskurs. I ett antal inlägg går vi från slagruta till porlande vatten.

Slagrutan skär du helst av vide/sälg. Men jag har också testat rönn med gott resultat. Skär den nu på våren då den är mjuk och vattenstinn. På bilden ser du endast en perfekt slagruta – den längst till höger. De andra har mindre eller större fel. Jag kan inte de korrekta beteckningarna för slagrutans delar men låt oss kalla skänklarna för handtag, uppåt i bild. Nedre delen  av slagrutan kallar jag skaftet. Var klykan sitter säger sig självt.

Mer om slagrutan kan du läsa här.

Slagruta 1, från vänster: Här har jag tvingats skära bort utväxande gren precis i klykan. Ger mycket sämre hållfasthet.

Slagruta 2: Vänster handtag är för klent. Det är mer en gren på det högra handtaget.

Slagruta 3: Höger handtag för klent. Kraftiga knoppar och skott på vänster handtag. Risk för brott när handtagen ska vinklas ut.

Slagruta 4: Kraftigt skott, som en ”bula”. Risk för brott.

Slagruta 5: Felfri. Ungefär lika grova handtag utan för stora knölar, knoppar och annat. Långt och relativt rakt skaft. Spetsen på skaftet brukar jag skära snett, med skärytan uppåt. Men jag har ingen aning om detta påverkar slagrutans funktion.

Ursprungligen tänkte vi engagera den erfarne slagrutemannen Edwin Rutthén från Timmernabben för undervisning i arbetet med slagrutan. Dessvärre har Edwin drabbats av ett så kallat bakslag (skaftet på slagrutan far uppåt med våldsam kraft, vilket kan tyda på att han gått rakt in i en nickelfyndighet). Edwin ligger just nu chockad på Oskarshamns lasarett med en kraftig bula i pannan och beräknas inte vara på benen förrän om en vecka. Alvarsamt har därför blixtinkallat Slagrutekonstens Konung, Sune Flisa, som helt gratis åtagit sig uppdraget. Snart ska vattnet upp i dagen! Snart ska vattnet porla och flöda på hela Öland! Snart går Sune lös med klykan! I väntan på första lektionen kan du tälja dig en slagruta enligt råden ovan.

slagrutaFyra dåliga och en bra slagruta. Förvara slagrutan med skaftet nedsänkt i en hink med vatten. Då håller den sig mjuk. Torkar den ut bryts den vid användning.

Taggad , , ,

fyrarna byter plats

_MG_4638Flera olika yrkesgrupper och forskare invaderade under påskhelgen fyren Långe Jan inför den kommande flyttningen till norra Öland. Man gjorde mängder av olika mätningar och utförde vissa stabiliseringsinsatser. Fyrområdet var avstängt under hela påskhelgen men Alvarsamt kunde från sandreveln norr om fyren ändå fotografera den arbetande personalen uppe i fyrtornet.

Fyren Långe Jan ska byta plats med fyren Långe Erik, enligt ett så kallat samrådsbeslut mellan Mörbylånga och Borgholm kommuner, godkänt av Sjöfartsverket och EU:s maritima enhet inom sfären navigation och sjöfartssäkerhet.

– Orsaken är de sättningar i grunden som olyckligtvis inträffat under ombyggnaden av Naturum Ottenby, berättar stadsingenjör Sven Dregert för Alvarsamt. Sättningarna skedde redan i mitten av februari och risken är stor att Långe Jan med tiden rasar, eftersom fyrens lutning successivt ökar. Men genom att byta plats på fyrarna skulle problemen vara lösta. Långe Erik är lägre och – framför allt väger han mindre och har mindre vindfång. Dessutom skulle berggrunden där Långe Erik står i dag passa Långe Jan väl. Den är stabilare än här i söder, säger Sven Dregert.

Men nån omedelbar risk med att vistas i området är det ännu inte. Under påskhelgen var personal från Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Sjöfartshögskolan vid Linnéuniverstitetet, Göteborgs Universitet, Länsstyrelsen samt representanter för två bygg- och ett transportbolag på plats i toppen av Långe Jan för att mäta bland annat lutningsökningen men också beräkna totalvikt och nödvändig lastkapacitet på den specialbil som ska utföra den 15 mil långa transporten.

– Vi arbetar enligt den beprövade metoden TDDPU (take down, drive, put upp) som framgångsrikt använts vid flera fyrflyttningar i Louisiana efter de stora översvämningarna orsakade av tornadon Katrina 2005, berättar Bengt-Olof Pliberg, professor i rörelsefysik vid Göteborgs Universitet.

Professor Bengt-Olof Pliberg tror inte att transporterna av fyrarna ska vålla allmänheten några större problem. – Fyrarna körs på av Trafikverket godkända ekipage för de allra största vindkraftverken, och hittills har vi bara hittat en enda passage där vägen måste stängas av, men bara för en halvtimme. Sträckan som stängs är korsningen Köpingevägen-Pensionatsvägen öster om Borgholm. Vi återkommer om exakt tid.

Nedmonteringen av fyrarna inleds måndagen 11 april och om allt går enligt schemat har fyrarna bytt plats måndagen 25 april då det blir fest vid båda fyrplatserna. Vid Långe Erik i Ottenby talar landshövdingen klockan 11:00. Klockan 15:30  håller han ett nytt tal vid Långe Jan vid Stora grundet i norr. Ölandskända sångduon Kärlekens trubadurer uppträder och viss fri förtäring utlovas av lokala representanter och aktörer, som uppmanar till att ta med egen stol, eftersom man väntar mellan 2 000 och 3 000 besökare vid varje fyrplats.

Taggad , , , ,

alvarsamt tar påskledigt – mycket läsgodis väntar vid återinträdet i bloggosfären…

gäddlikChanna obscura, en synnerligen rovgirig mat- och akvariefisk från Centralafrika. Den är skicklig hoppare. Stora exemplar har sån hoppkraft att de kan slå sönder akvariets täckglas. Ormhuvudfisken, som den heter på svenska, går då och då upp till ytan för att hämta luft genom munnen. Det syre den tar in genom gälarna räcker inte. Är vattenytan helt täckt av något kvävs den.

  • Apropå den gäddlika ormhuvudfisken ovan ska vi snart till ett fascinerande område där man på diverse sätt hjälper den öländska gäddan till lyckad lek och framtid.
  • Vi ska också ut på Alvaret och skåda ett historiskt pionjärarbete för att säkra Ölands vattentillgångar. För längesen hånades det. I dag har vi vattenbrist på Öland. Pendeln slår…

vattenledDet är i detta vackra vattendrags riktning som vi ska ta oss till det i dag glömda pionjärarbetet för att säkra Ölands vattentillgångar…

  • Bland de första blogginläggen efter påskuppehållet ska vi bli så nostalgiska att vi gråter smalspårs-tuff-tuff-tårar tills vi går som på räls och växlar in på framtidsspåret och förstår vilket puffjobb man gör på FÖJ…
  • Det har kommit ett mejl från Sune Flisa. Han är sjuk. Men han håller sig vid liv genom att att utveckla helt nya sidor i sin personlighet. Nu siktar han mot stjärnorna – mot Nobelpriset…
  • Vi följer också en arborists arbete med en knepig almfällning hos en som är känd för betydligt mindre växter: perenner.
  • Så snart vinden bär flyger vi över Sandby borg.
  • Mot mitten av april drar vi den hemska alrunan ur jorden – till hjärtskärande skrik. Det inlägget ska icke läsas av nervsvaga.
  • Vi inväntar också mejlsvar från diverse myndighetspersoner…

Alvarsamt tar nu några dagars påskledigt och önskar alla läsare, inklusive landshövdingar och landstingsråd, en riktigt färgsprakande och kuckimaffens påsk!

Taggad , , , ,

i röret…

Alvarsamt kommer att handla en hel del om vatten framöver. Vatten håller på att bli bristvara och ska sanningen fram har nog politiker och experter hanterat vattenfrågan rätt klantigt de senaste decennierna. Alla har tagit för givet att vatten finns hur mycket som helst. Det är bara att öppna kranen. Men så är det inte längre. Den tiden är sannolikt förbi.

Som alltid finns föregångsmän. Efter påsk ska vi se vad en sån gjorde redan för 25 år sen för att trygga vattentillgången. Då fick han på moppe av allmänhet och i press. ”Han förstör Alvaret”, hette det. Snart tar Alvarsamt fyrhjulingen långt ut i ödemarken för att se det pionjärarbete som skulle ha kunnat utvecklas vidare för att trygga vårt framtida färskvatten.

Läs också förra I röret för att se vad som väntar bakom hörnet…

Taggad , , ,

starkt varierande vattenflöden

levande-bottenDet botaniska livet tycks vårstarta tidigare i vatten än på land. Vi ser här ned från en bro. I det kristallklara vattnet frodas mängder av gröna, gula, bruna och till och med rödbruna gräs och alger.

bäcken_uppströmsPå andra sidan bron ser vi ned mot kalkflaksbotten, sannolikt slipad av rinnande vatten under tusentals år. Vattnet är glasklart och djupet några decimeter. Ännu så länge finns det alltså vatten i åarna på södra Öland. Men de torkar ut snabbt. I kommande inlägg tittar vi lite mer på just denna bäck och vilka konsekvenserna kan bli för vårlekande fisk.

Taggad , , , , , ,

i röret…

Influensan släpper långsamt sitt förlamande strypgrepp om redaktionen. En efter en har fått lämna sjukhus och vårdhem. Inom kort blir det världspremiär då Alvarsamt publicerar Ölandsbilder tagna från den nya radiostyrda kamerariggen under kiten (draken). Med bättre och bättre flygbilder hoppas vi kunna berätta allt mer om södra Ölands skönhet för den övriga världen!

Vi ska också höra de förfärliga skriken då vi drar den ur jorden med hjälp av ett fyrspann oxar. Det handlar om Årets växt vid Albrunna perenner, den kanske hemskaste planta som växer på vår jord. Orädde plantskoleägaren Lars Henell utmanar allt: ödet, hälsan och historiska fakta. Känsliga personer ombedes att varken läsa, lyssna eller titta på detta inlägg som redan är dödskallemärkt av Svenska Bloggcencurnämnden, SBCN – trots att det ännu inte är gjort. Det säger en del om ämnets stora känslighet och biologiskt explosiva karaktär.

Sen åker vi ännu längre söderut och hamnar i grunda men inte grumliga vatten för att titta på storslagna planer för att stödja gäddans lek och framtida population. Marinbiologen Olof Engstedt kan ämnet och ger oss en inblick i hur vattennivåer, miljöer och dikesrensningar påverkar och försvårar gäddans framtid. Men även vårlekande id, abborre och höstlekande öring kommer att få det mottigt att leka på Öland på grund av uttorkade bäckar. Att bäckarna på Öland är konstruerade för att så snabbt som möjligt föra regnvattnet mot havet gör också att grundvattennivån sjunker – något att tänka på när Mörbylånga kommun infört bevattningsförbud och hela Öland måste importera vådis från det hemska Sverige.

Vi besöker också kommunens högborg i Mörbylånga där trafikansvarig svarar på åsikter om tokiga hastighetsbegränsningar i bland annat Södra Möckleby, tidigare omskrivna av vår reporter Sune Flisa i inlägget The Oland disaster.

Slutligen konstaterar vi att landshövdingen ännu inte har svarat på Alvarsamts generösa bud om billiga georadarundersökningar i jakt på just vatten. Redaktionen tar dock för givet att det inom kort kommer ett positivt svar med ”en pekuniärt uppmuntrande gest”…

Så häng med Alvarsamt – landets enda sant feministiska kulturutgåva som rullar ut sanningen hur stygg den än är!

Taggad ,

i röret…

Vattenbristen lägger sin torra hand över Öland. Mörbylånga kommun har nu infört bevattningsförbud, förbud mot fyllning av pool, biltvättförbud. Landshövding Stefan Carlsson agerar snabbt, det skissas bland annat på rör under Kalmarsund. Men det är Hedenhösmetoder! Här gäller att tänka nytt. Att tänka stort. Alvarsamts geniala, magiska och moderna lösningen är nu på väg i pappersbrev till Stefan i länspalatset. Måndag morgon kan du läsa det här på Alvarsamt. När Stefan har insett att Alvarsamts lösning är vida överlägsen vattenbilar, rör, avsaltning, regndans och böner är problemet ur världen. Nån vecka senare är det bara att öppna kranarna igen! Måndag morgon, alltså!

Vi gör också vårt årliga besök på Albrunna Perenner, där vd och växtmäster Lars Henell visar upp den kanske hemskaste växt som nånsin funnits. Den är så farlig att om den ska dras upp ur jorden måste det göras av oxar. Ägaren till marken måste stå långt därifrån med förbundna öron, ity växten skriker hjärtskärande då den lämnar jorden… Ja, det blir till och med hemskare än så…

Influensan tär fortfarande hårt på de redaktionella styrkorna. Planerade enkäter i olika byar liksom reportage från kommunens frukostmöte i Kastlösa 3 mars fick ställas in. Nästa möte lär hållas i Färjestaden och då är Alvarsamt förhoppningsvis med på banan. Vårt näringsliv är lika viktigt som den luft vi andas.

Våren är på väg och tidigare än man tror visar sig blommor, lavar och kryp på alvar och strand. Alvarsamt rullar ut några tips för dig som vill testa makrofotografering med enkel kompaktsmälla eller avancerad systemkamera.

Plus lite annat smått och gott…

/redaktionen

Taggad , , ,

the oland disaster

Som vi tidigare berättat på nyhetsplats har vi bett vår utrikeskorrespondent i Indien, Sune Flisa, att sammanfatta vad indiska nyhetstidningar skriver om strypningen av det logistiska livet på södra Öland. Nedan följer hans cyrrydoftande Indienreportage, spetsat med dödligt kobragift och mixed blend rökelse av de hallucinogena sorterna.

Vi önskar våra läsare en angenäm skräckupplevelse.

Allan von Kompost
tidigare nyhetschef

 

IndiskTidningFörstasidan av gårdagens indiska drake Wepmapmolooa med 560 miljoner läsare. I texten under mitt grandiosa porträtt kan man läsa följande: ”Sune Flisa är entomologen, bowlingspelaren, astronomen och strupsångaren som ser världen i stort. Det han noterar i mikroskopet förlänar han vishetens sken i sina böcker om den lilla människans hårda villkor och begränsade möjligheter. Mest känt är hans magnum opus, ”Med världens bästa för ögonen” – en samhällskritisk analys av det västerländska samhällets uppgång och fall. I höst ger denne sagolike författare ut en ny titel i sin serie ”En doft av krut” med titeln ”Utrota varenda jävel – om hastighetsbegränsningar som vapen”.

– Den blir en uppgörelse med det Öland jag tvingades lämna i nattsvart desperation, säger Sune Flisa, numera bosatt i Shimla, Indien, varifrån han rapporterar för Sveriges enda sanna och oberoende kulturtidskrift, Alvarsamt.”

Shimla/fredag.

Det är med stor tacksamhet jag i dag ser tillbaka på mitt beslut att fly från Öland till Indien för att kort därefter utnämnas till Alvarsamts utrikeskorrespondent. I denna min första Indienkrönika tar jag upp de indiska tidningarnas berättelser om vanvettets gräshoppslika spridning över hela min barndoms paradis, från bron ned till Ottenby.

Mina nya husorgan, de indiska dagstidningarna Wepmapmolooa (560 miljoner läsare), IndinaaWest (210 miljoner) och SraringaNews (46 miljoner), publicerar dagligen minst ett uppslag var om Trafikverkets, Länsstyrelsens och kommunens symbiosstrangelering av invånarna och utvecklingen på södra Öland. Dessa helt fria och journalistiskt högtstående demokratiska tidningar berättar detaljerat och med stor noggranhet om politikernas mål att södra Öland ska bli en stillastående öken, en förstelnad lekpark för borgholmare, svenskar och penningstinna kryssningsturister. Den massiva rensningen ska ske genom en successiv hastighetssänkning från 50 till 40, från 40 till 30, från 30 till 20, från 20 till 10 och från 10 till noll – då allt liv avstannar och det fasansfulla målet är uppnått.

Wepmapmolooa skriver för sina 560 miljoner läsare (jag översätter hindin till svenska eftersom väl alla inte läser den lika lätt och ledigt som jag):

”Att kommuner på detta sätt, i maskopi med diverse samarbetspartner, på ett systematiskt och ickedemokratiskt sätt berövar människogrupper frihet och meningsfullt liv är ingenting annat än moralvidrig maktpolitik med rötter i medeltiden, vars motsvarighet vi inte sett i Indien under de senaste 4 000 åren. Liknande försök har gjorts i vårt diktatoriska grannland Kina med miljontals offer, ingrepp som lever kvar som evig skam för efterföljande generationer. Nu blir södra Öland som Kina: Maktfullkomligheten bestämmer – folket lyder!”

På sidorna 20-48 visar tidningen även foton och karikatyrer av de politiker och tjänstemän som står bakom besluten att långsamt och plågsamt åderlåta södra Öland under devisen ”First we take Skogsby, then we take the rest”.

Jag vill tillägga att Indien är en, till skillnad från Sverige, högtstående och modern demokrati. Befolkningen är kunnig, pressen välinformerad och alla i landet älskar att skratta, eftersom vardagslivet för de allra flesta saknar den dästa och gasdrivande låt-oss-titta-på-Så-ska-det-låta-och-sen-spelar-vi-bingolotto-livs-attityd som i dag präglar mitt gamla hemland. Det gör följetonger som The Oland disaster till landets överlägset mest lästa. Tidningen skriver:

”Sällan har så många roade läsare hört av sig till vår redaktion. Samtliga berättar att de aldrig tidigare har skrattat så hysteriskt mycket åt just utrikesnyheterna. Kan det ni skriver verkligen vara sant? Står Oland verkligen på undergångens brant? är de två vanligaste frågorna vi får.”

Och tidningen fortsätter i samma träffsäkra anda:

”För att våra läsare ska få en bättre geografisk bild av denna ”själsliga förlisning på dårskapens hav” kommer vi i kommande nummer att publicera kartor och diagram som dag för dag visar sjukdomens värsta varbölder och sannolika faser i den utdragna och plågsamma nedbrytningsprocessen mot den totala implosionen. Just nu rapporterar vår utsände grävande journalist JinggooMoalnapa om att läget är värst i Skogsby, Kastlösa, Södra Möckleby och Grönhögen. Men JinggooMoalnapa har hört rykten om att sjukdomen även har slagit klorna i Norra Möckleby, något han skriver om i nästa veckas specialbilaga ”The slow death on the southern part of Oland.”

Och JinggooMoalnapa avslutar sitt stort uppslagna 30-sidorsreportage med en enda mening:

”Må gud vara med invånarna på södra Öland.”

Reportaget är gjort i en djärv layout. Exempelvis är alla marginaler fyllda med små tårdrypande bilder av professionella gråterskor med svarta mambor i håret för att illustrera allvaret i den öländska katastrofen.

Nedan vill jag i all blygsamhet visa er några av mina foton som ackompanjerat alla de tusentals gjorda reportage och artiklar i indisk press om ”The Oland disaster”.

Kastlösa40Detta unika foto har gjort mig till en rik man, eftersom det väcker uppmärksamhet över hela världen – utom på Öland. Tidningar betalar överpriser för att få använda bilden av en flygraka genom ödebyn Kastlösa med extremt låg hastighetsbegränsning. ”Här skulle vi faktiskt nödgas bromsa in våra oxkärror”, skriver en tidning (Dehli News) i pur förvåning och undrar om bilden inte i stället föreställer huvudbanan på Arlanda eller Skavsta flygplatser.

albrunna_70Även detta mästerskott ger skjuts i pengafloden in på mina Schweizbaserade konton. På den smala och mycket hårt trafikerade vägen genom Albrunna är hastighetsbegränsningen satt till 70 kilometer i timmen. ”Den där vägen ser ut som våra getstigar på vischan”, skriver en indisk kvällstidning, India Night.

albrunna70_cykelledTill vänster utmynnar cykelleden mellan Degerhamn och Albrunna. Där tillåts trafiken dundra fram i 70, trots flera ansökningar om hastighetsreduktion. Men makten har ständigt sagt nej. Sägas skall att bilderna är tagna med min Voigtländer Superb laddad med farsans efterlämnade Tri-X från 1969. Känsligheten har under dessa år sjunkit från 400 till 15 ISO. Exponeringsfakta: 1/15 sekund vid bländare 4. Filmen är soppad i D 76 och färglagd för hand medelst mårdhårspenslar och specialfärger från Calcutta.

_MG_3655Indiska tidningar talar ofta om ”det allmänmänskliga beteendet” i olika sammanhang. I ett typfall används ofta denna bild som skolexempel på feltänk. ”The India Truth” skriver: ”Så snart en bilförare ser trafikmärken som tillåter högre hastigheter trycker 99 av 100 människor genast på gaspedalden – även om det är långt kvar fram till skyltarna. I denna korsning mellan två vägar och en cykelled har därför i stort sett alla bilister ökat från 40 till 70.

_MG_3656Vi har här kommit längre ned på samma väg som ovan. Här smalnar vägen av och korsas av cykelleden och strax bakom den ligger infarten till återvinningsstationen. Här får man blåsa på i 70 knyck från båda hållen! Tänkbar devis: ”Ju flera och smalare korsningar och ju flera cyklister, desto högre hastighet.” Några indiska nyhetsorgan har under senare tid infört spel som går ut på att gissa månad och år för nästa hastighetssänkning. Priserna är fina, allt från en säck ris till nyaste modeller från Asiens största bilfabrikat.

_MG_3665Vi åker i högsta tillåtna hastighet, 60 kilometer i timmen, men ser 80-skyltarna och ökar givetvis farten just i korsningen med vandringsled till vänster och vägen upp till Strömmelns gård till höger. Just den vägen är hastighetsbegränsad på det märkligaste sätt: 60 uppför och 70 nedför. Den är en smal slingrande och brant historia med parkeringsplats nära vägen strax efter snäv kurva. Där finns också utfarter för gårdens traktorer och andra tunga fordon.

_MG_3668Vid skyltarna får du öka från 40 till 60 eftersom en cykelled går tvärs över vägen och det ligger en lekplats/fotbollsplan alldeles till höger om vägen. Dessutom trafikeras detta vägavsnitt av de riktigt stora transporterna till och från Cementa.

backen_UPPI backen upp råder 40. Men som vi ser på skyltarna smalnar vägen av en bit längre fram. Den gör det vid överfartsstället för cyklister på cykelleden. Därför får du nu öka från 40 till 70! Men redan före övergången kommer in- och utfarten till återvinningsstationen. De radikalaste indiska tidningarna talar om ”kommunplanerade likvideringar av oliktänkande”…

_MG_3676Den sommartid hårt trafikerade väg 136 vid Alunskolan i Södra Möckleby. Vid detta övergångsställe rådde tidigare 30 kilometer i timmen. Nu har skolan flera barn än på länge – i den kommunala logikens namn har man därför höjt hastighetsbegränsningen från 30 till 40 kilometer i timmen.

_MG_3685Genom Södra Möcklebys farligaste korsning höjer man lägsta hastighet från 40 till 70. Bilisten i bilen längre bort har ingen fri sikt förrän uppe på krönet av backen (Strömmelnbacken). Från vägen till höger i bild kommer bland annat skolbussen och hemtjänstbilar. Eftersom det inte står några skyltar på vägen in till höger, Alunvägen, må det tolkas som att man får köra 70 genom hembilsparkering och äldreboende. En liknande hastighetshöjning har gjorts vid södra Ölands farligaste dubbelkorsning, vid nedfarten från 136:an mot Färjestaden. Där har man höjt från 50 till 60.

ingångsvärdenMan kan beskriva denna fartbegränsning som en paradox på Stefan Löfvéns fras om ingångsvärden och utgångsvärden. När indiska tidningar berättar om denna bild brukar många indier slå sig på knäna i skrattparoxysmer och gå ned i nåt slags små-grodorna-liknande-ställning och hoppa runt i ring och flabba hysteriskt. Tvärsvägarna på Öland är nämligen fartsträckor och här kommer bilister från östra ön till Södra Möckleby. Ingångsfarterna är här ofta över 100 och saktat ned till utgångshastigheten 40 kilometer i timmen har bara en av tio bilister gjort när de når macken eller väg 136 längst bort i bild. En fartkontroll här skulle ge svensk polis ett årligt tillskott om flera miljoner till den skrala kaffekassan… Men senast en kontroll rapporterades var ”en högsommardag 1971”.

_MG_3698Här kan man ta till vänster uppför Strömmelnbacken. Du får då köra 60. Mötande bilister får dock köra snabbare, 70 kilometer i timmen. Trots stora och resurskrävande insatser har ingen indisk tidning – hittills – lyckats hitta den underliggande orsaken.

I min nästa Indenkrönika tar jag upp betydligt trevligare frågor än The Oland disaster. Jag kommer att skriva om den fria anden, om hur jag har lösgjort mig ur den trånga svenska ångestuniformen, om nya sätt att tänka fritt och stort, och om det paradis jag just nu är på väg att bygga upp i Indien – mitt nya Öland.

Garam Masala-hälsningar

från Eder Sune

suneflisa
Sune Flisa i badkläder, Gräsgårds Hamnbad 1998.
Foto: Theresia Flinga.
Taggad , ,

i röret…

I morgon 08:00 läggs första ledtråden ut i sista omgången av Vart är vi på väg? Därpå följande månadsskiften tar en ny tävlingsform över en tid. Den blir en mix av denna skiss + vissa ”bildgåtor”. Hen som vinner blir världsberömd över en natt, åtminstone på Öland.

Bloggens innehållsmässiga framtid beror mycket på vädret. Helt väderoberoende är dock de sockenboksförfattare som med närmast sjuklig entusiasm endera dan strålar samman för att diskutera framsteg och bakslag. Alvarsamt berättar om rubbet: suckar, strykningar, djupare suckar, smågarv, tillägg, hysteriska garv, fiaskorädslor, hybristendenser, allvarsord, fräckisar, omtag, sammanbrott och uppbrott.

Helt väderberoende är däremot fortsättningen av fotograferingen av Öland från luften…

Taggad