Det kom mejl till redaktionen. Avsändare: Sune Flisa. Alvarsamts redaktion har efter ett åtta timmar långt möte utan pinkepaus beslutat att publicera det.
– Omvärldens gigantiska intresse för frågan, speciellt i USA, Grönhögen, Syd- och Mellanamerika gör att en publicering känns ofrånkomlig, sade tf nyhetschefen Allan von Kompost under mötets slutskede och fick medhåll av samtliga 276 medarbetare. Håll till godo, kära läsare.
Bowlingkäglorna är borta. En varningsskylt står på sniskan som ett tragiskt minne över ett groteskt feltänkande. Foto: Sune Flisa, oktober 2015.
Sune Flisas mejl:
Efter ett uppoffrande tvåfrontskrig, nästan lika långt som det som avslutades med westfaliska freden, har jag Sune Flisa nedgjort allt motstånd och vunnit en förnuftets och hoppets seger över Trafikverkets påfund, den över hela världen i dag ökända chikanen i Torslunda. Bombardemanget mot den har utgjort front ett. Nu återstår front två: 40-begränsningen genom Kastlösa.
Utpumpad, sårad, törstig och hungrig har jag med bruten sabel och med den rena tankens spjut naglat fast den sanning som mänskligheten så väl behöver för sin fortsatta utveckling: Mot dumheten känns segrarna som störst!
Vid övergången i Torslunda – som naturligtvis måste göras helt säker för gångtrafikanterna – byggdes i andlig desperation ett slags förvänd ”chikan” bestående av ett märkligt krokigt kritstreck, garnerat med ett antal vita bowlingkäglor. Dessa käglor har, som jag Sune Flisa förutspådde, mejats ned gång på gång på gång på gång – av bilar, av lastbilar, av bussar, av älgar, av cyklister, av vinden och av andeväsen. Trafikverket har agerat kägelresare, och till slut har käglorna mer liknat hårdmanglade fendertar från regalskeppet Vasa än effektiva varningsstolpar för vägbruk under 2000-talet. Tanken med chikanen var god, men utförandet skapade ideliga förvirringar, panik- och krockungar.
Nu är äntligen de vita bowlingkäglorna borta, och jag Sune Flisa för därför över all trupp från front ett till front två, ty även det kriget ska naturligtvis vinnas. Efter några nätters firande med stärkande våtvaror tillsammans med mina heroiska mannar på nattklubben La Dolce Vita ute på alvaret återupptas striderna i gryningen någon av de närmaste dagarna. Och jag konstaterar: Mot frihetstörst är nederlaget axiom.
med ödmjuka hälsningar
Eder Sune Flisa,
härförare
alvarsamt 