Etikettarkiv: Ottenby

oändlighetens landskap

Att vandra nere på Ölands sydspets leder ofta till att du invaggas i ett tidlöst tillstånd. Tystnaden får tiden att stanna under det eviga himlavalvet. Timmar, dagar och år upplöses. Men här var tiderna bråda redan för mycket länge sedan.

Här betade får för över tusen år sen, och invånarna fiskade sill och gjorde affärer med kött, skinn och ull. Ännu i dag betar fåren här. Och korna. Och människan går på sina stigar, på de märkta lederna. Ett ledmärke ser du i bildens nedre högra hörn, en stolpe. Det finns många leder i Ottenby som tar dig till olika mål.

Fåren har sina stigar, sina egna smala leder. En sådan ser du i övre bildens vänstra del, som ett mörkt streck ritat i det ännu gröna septembergräset. I bilden möts fårens stig och människans led. Söderut går vi följaktligen på samma stig, eller ska vi säga på samma led?

Att gå åt samma håll är inget problem, men när man möter får på denna vår gemensamma vandringsled viker de artigt åt sidan, tittar på dig med tidlös nollställd blick – frågande, avvaktande, inte rädda men försiktiga. Man får intryck av att de är medvetna om att de har gått här i tusen år, och att de tänker gå här i många tusen år till.

vandringDen smala fårstigen går lodrätt in i bildens vänstra del. Människans led gör entré i nedre högra hörnet.

udden_mot_norrOändlighetens landskap sett från motsatt håll. Trots att vi är bra mycket högre upp än Långe Jans topp ser vi inte så värst mycket längre än till Kungsgården – uppe i vänstra hörnet. Den ligger knappt tre kilometer från fyren. Jordytans krängning begränsar synfältet. Vi skulle ha sett mycket längre om vi levde när jorden var platt. Men då måste vi backa minst 2 366 år. Detaljer ser vi alltså dåligt på stora avstånd. Ljus ser vi bättre. Skenet från Långe Jan, nästan 42 meter hög, kan i mörker ses på drygt fyra mils avstånd. En intressant detalj är det alldeles svarta vattnet i bildens nederkant. I den här vinkeln mot vattenytan blir vattnet alltså svart, men skulle jag tilta kameran en aning nedåt skulle svart förvandlas till ett färgfyrverkeri – som i detta inlägg.

Taggad , , , , , ,

vattenfärger

Från stranden ser havet ofta ganska enformigt ut, färgmässigt sett. Det är blått, lite mörkare vid horisonten men bara blått. Eller gråblått. Eller grönblått. Från luften ser vi det enformiga havet i helt andra färger. Färgskalan går från tristbrunt med inslag av violett till flera nyanser blått till djupgrönt, mintgrönt och neongrönt. Naturligtvis är det de olika bottentyperna som skapar detta färgfyrverkeri, ity vatten i sig är helt färglöst. Rubriken på detta inlägg är alltså vetenskapligt felaktig. Men den får stå kvar eftersom den är dubbelbottnad och lagom kryptisk.

Gårdagens eftermiddag var strålande. Vår enda flygning varade i en timme och efter många dyk och stig fick vi – äntligen! – den bild som vi jagat så länge. Det sa bara klick – och där satt den! Jag måste säga att det blev en makalös bild som inte ingår i detta inlägg. Den blir fin i ett helt annat sammanhang…

vackerDagFyrplatsen i går. Här tar Öland slut. En makalös sensommardag med – hör och häpna – nordostliga vindar. Men de var varma och lyfte kiten med kamera lugnt och fint ut över havet söder om Långe Jan. Titta på vattnet från vänster till höger. Det går över många gröna till violetta nyanser. Och blå.

vackerDag_2Nordostlig vind 6 meter/sekund. Apelsinsol med enstaka tunga mörka moln. Rätt mycket folk, de flesta sa titt som tätt ”sehr schön” eller till och med ”Ich liebe Oland”…

Taggad , , ,

västra mark

Västra_Mark_046_BVi passerar Kungsstenarna en ljuvlig junidag. Det är 25 grader varmt och blåser sex meter per sekund från nordost. Högst upp i bild ser vi Ottenby Kungsgård. Kungligare än så blir det inte på Alvarsamt under Sveriges nationaldag, eftersom jag ogillar nationalism, flaggor och andra heraldiska uttryck. 

Taggad , , , , ,

Ölands sydöstra slut

Ölands_sydöstra_uddeLånge Jan från norr. Södra Ölands östra slut har jag inte sett tidigare, eftersom det är avstängt för allmänheten. Men så här ser det ut – från luften: En föga märklig stentunga som långsamt kryper ned i Östersjön och försvinner. Nere till höger i bild ser vi Ottenby Fågelstation.

Taggad ,

dagens ölandsbild 171

DagensÖlandsbild171Ottenbyskog.

Taggad ,

mot söder!

Bo Thoor, ledare för cykelledsprojektet Fyr till fyr, tittade i dag in på redaktionen, vecklade upp sina stora kartor och började rita och berätta om vad som händer med ledens fortsättning söderut från Albrunna.

– Om allt går som vi vill fortsätter vi alldeles utmed havet, förbi dom två vattendammarna nedanför Albrunna fram till ungefär Albrunnalundsreservatets södra gräns. Där går vi rakt upp mot väg 136, som vi cyklar bredvid – inte på. Efter Kristinelund bär det av rakt ned mot kusten igen. Vi smiter utmed havet ända ner till norra änden av golfbanan. Därifrån knixar vi oss vidare mellan dammen och husen utmed vägen, ned mot klubbhuset, träskofabriken och badplatsen vi Parboäng.

– Sen blir allt lite mer komplicerat, säger Bo.

Han syftar på de olika markägarna. Statens Fastighetsverk äger marken söder om Gustav X:s mur. Kungsgårdens arrendatorer har åsikter, hovet har åsikter liksom Länsstyrelsen. Och vägen ned från 136 till fyren är Trafikverkets.

– Därför kan jag inte säja så mycket om sträckningen söder om Parboäng i dagsläget. Ambitionen är att leden ska gå utmed och söder om vägen mot Ås. Hur det blir ned mot fyren får vi avvakta med. Vi har en del komplicerade frågor på den här sträckningen. Det är rödlistade djur, rödlistade växter, fornfynd, fågelliv, gamla murar och mycket annat.

Ekonomiskt är läget ok.

– Vi har i dag runt 60 miljoner kronor, berättar Bo Thoor. I år byggs inte mycket men det ska byggas desto mer 2017 och 2018. Faller alla bitar på plats kan vi kanske fortsätta från Albrunna i höst, men osvuret är bäst.

Sedan rullade Bo Thoor ihop sina stora kartor, sa mors och försvann mot nya kontakter, nya diskussioner, nya möjligheter…

AlbrunnadammHär till höger om dammen är det tänkt att fortsättningen av cykelleden ska gå vidare söderut från Albrunna. De två dammarna ska bli en med dubblerat vatteninnehåll. Vi cyklar alldeles utmed havet bort till gränsen för Albrunnalunds naturreservats södra gräns…

Taggad , , ,

majestätisk rotvälta

rotvältaEn rotvälta modell större med tre stammar ligger kvar nere vid nya fågeltornet vid Södra lungsjön i Ottenby.

Taggad ,

sällsamma ängar

DSCF4373Vi flyger norrut hundra meter ovanför schäferiängarna på östra sidan av Ölands södra spets. Längst till höger den märkliga sandreveln, som i visst ljus lyser alldeles vit mot det knallblå havet. Mellan reveln och fastlandet ligger ”insjön” Norrvik. Vi befinner oss rakt öster om det gamla fågeltornet på mark som nu är förbjuden att beträda. Orsak: häckande fåglar.

DSCF4474I oerhört starkt motljus bleknar färgerna. Åt söder denna sista dag i mars ser solens speglingar i Norrvik ut som smält tenn. Utanför den ligger den fyra kilometer långa sandreveln och utanför den ligger Östersjön. Längst bort vid horisonten sticker fyren Långe Jan upp ur soldiset. Från bildens övre högra hörn kan du följa linan från kiten ned mot oss ”piloter” på marken.

DSCF4401Växlande molnighet är ofta ett bra flygfotoväder. När solen lyser mer på reveln än på havet blir reveln ibland lika vit som kritklipporna i Dover. Vita små skumtrådar surfar i vinden på vattenytan från höger till vänster. Vi ser också att vattendjupet i ”insjön” bara är någon halvmeter; många stenar sticker upp ovanför vattenytan.

DSCF4397Foto taget rakt ned mot backen. Vi ser havet ovan och strandängen nedan. Färger och detaljer förbryllar. Vad är exempelvis de ”gröna horisontella linjerna i bildens mitt” för något?

DSCF4357En källa bubblar upp mellan några stenar som Inlandsisen tappade för ungefär 10 000 år sedan. Flyghöjden är runt 20 meter. Längst bort vid skogskanten i mitten av bilden ser vi den stora ladan och det gamla fågeltornet (synligt bara för dig med falkblick).

DSCF4355Man kan också undra vad som åstadkommer ”det grönare bältet med gropar i” från bildens högra nedre hörn upp mot det övre vänstra?

vattenDet är sannolikt redan mycket varmare i den grunda ”insjön” än ute i öppna havet. Olika vattenväxter lyser gröna. Detta syns mycket bättre uppifrån luften än från backen.

murMan ser också andra detaljer i landskapet mycket bättre från ovan än i marknivå. Här är exempelvis resterna av en mur som går horisontellt över bilden.

landningDet börjar bli sent och vinden har ökat i styrka. Bäst att ta ned kiten med riggen och kameran innan hela klabbet sliter sig och går till sjöss. Landningen gick perfekt och några timmar senare blev denna sagolika schäferiäng ”förbjuden mark”…

Taggad , , , ,

ensligt och mystiskt – men ännu vackrare från luften

vid reveln_1Inte på någon annan plats har vi känt samma slags ”vackra enslighet och ödsliga mystik” som på Schäferiängarna. Ljuset liknar det som fascinerade Skagenmålarna. Helhetsintrycket blir: unikt!

_MG_4923I ett kort teleobjektiv ser sandreveln ut att ligga mycket närmare ängen än den gör. Så här från landbacken är det fullständigt omöjligt att uppskatta djupet i ”insjön” hitom reveln. Det går bara att göra från luften. Läs mer i nästa bildtext.

vid reveln_2Det är onekligen vackert här. Ändå kan det bli så oerhört mycket vackrare! I morgon kan du följa med Alvarsamt upp i luften i en svindlande flygtur. Från mer än 100 meters höjd ser vi samma landskap men i helt andra färger, med intressanta detaljer och spännande mönster i både mark och vatten. Där uppifrån ser vi sånt som inte går att se från marknivå. Vid 8-snåret i morgon bitti lyfter vi!

Taggad , , ,

sällskap

_MG_5006Tio hjortar följde oss under en längre sträcka nere i Ottenbyskogarna. Vi gick på leden, de strövade fritt. Då och då tittade de upp för att kolla att vi inte kommit för nära varandra…

Taggad ,

en egen ö

_MG_5033Under två dagar har vi rört oss i Ottenbyskogar och på Shäferiängar utan att se en människa. Men hjortarna är just nu ovanligt sociala och vandrar gärna med oss – om de får hålla runt 50 meters säkerhetsmarginal. Södra Öland går från klarhet till klarhet…

Taggad ,

stängt för säsongen

tillträdesförbudSchäferiängarna och dynerna ned till sandreveln är nu stängda för besök av hänsyn till häckande fåglar. Men du kan trots det följa med Alvarsamt ned till vattnet då och då i kommande inlägg.

Taggad , ,

äntligen!

Våren är här. Äntligen! Den dödens tråkiga påsken är slut. Äntligen! Vinden var visserligen lite för svag men trots det kunde vi under eftermiddagen flyga över de magiska schäferiängarna i Ottenby. Äntligen!

Och Alvarsamt är tillbaka efter produktionsuppehåll… 😉

äntligen

Taggad , ,