Etikettarkiv: sylvester stallone

Att marknadsföra södra Öland

Efter en kort Danmarkssemester bilade jag i dag runt södra Öland. Nästan sommarhetta i luften, varmt ljus över land, kallare blått över hav – häftiga färgkollisioner, vackert så man nästan grät.

Håll i er nu! Trots att Sydöland är vackert är det ingenting att hänga i gra´n i jämförelse med västra Jylland. Inte ett barr! Ljuset på Jylland är minst lika fascinerande och varierande som här; det uppskattades och avgudades redan av Skagenmålarna. Atlantens vågor är större än Östersjöns. Atlantvattnet är renare än Östersjöns. Atlantvattnet är varmare än Östersjöns.

Det finns lika spännande skogar på Jylland som på Öland. Lantbruket är lika intensivt, lika mångfacetterat. Krogarna är i regel några snäpp bättre än här. Vägarna är som biljardbord, cykelbanorna likaså. Campingbyarna är helt oslagbara, museerna många, det finns hur mycket som helst att göra, ofta till lägre priser än här. Och så har vi vinerna. På Jylland ger du åttio kronor för en låda prima rödvin på macken eller Netto. Du deltar i underhållande vinprovning på gågatan i Ribe. På södra Öland har vinet för länge sedan runnit bort och hittas först i en enda butik i Färjestaden. Men säg inte det till en dansk. Då tror han att vi är galna hela bunten.

Att marknadsföra Sydölands badstränder är en lek med livet – och samvetet – som insats. Ser en dansk eller danmarksturistande tysk Mörbylånga kommuns badstrandsutbud dör han sannolikt på fläcken – av skratt. Du förstår vad jag menar om du jämför med bilderna nedan, tagna några mil nordväst om Esbjerg.

Men Sydöland ger sig aldrig. Enligt ovanstående matchreferat leder Jylland med 20-0 över Sydöland, som raglar som en drucken Sylvester Stallone i ringen. Domaren ser ut att vilja bryta matchen när som helst. Jylland är nära en enkel knockoutseger. Bara nådastöten återstår…

Då reser sig Sydöland på nio efter senaste nedslagningen, tar några vingliga steg, jabbar tafatt med vänstern och laddar omärkligt med högern: Pang! Matchen är över!

Analys: Sydöland såg redan från första ronden ut som en loser. Jylland har så oändligt mycket större slagrepertoar. Sydöland har bara ett vapen, som det tog tid att hitta: Det stora alvaret. Men ett enda vapen kan räcka långt – om det är unikt. Efter att ha träffats av detta monsterslag är det få som fortsätter matchen. Om ens någon.

Det finns runt 30-35 mil(!) sandstrand utmed västra Jylland. Här lite norr om Esbjerg är den ungefär 100 meter bred men kan på sina ställen vara mycket bredare. Man hittar lätt ett ostört läge även under den intensivaste turistsäsongen.
 
Stranden består bara av fin sand. Här kan du inte ens hitta ett gruskorn. De små ”föremål” som eventuellt syns i sanden är snäckskal och små tångbitar. Det förekommer utåtgående strömmar. Råkar du ut för en sån ska du ta det lugnt och flyta med ut. Den avtar rätt snabbt i styrka och du simmar då åt sidan och i en båge tillbaka in mot land. Jag råkade aldrig ut för någon sådan ström.
 
Atlantens vatten är ett kapitel för sig. Det växlar ideligen färg och temperaturen är behagligt hög och stabil. I början av september gick det utmärkt att simma nån timme eller två. Vid frånlandsvind är det förbjudet att flyta på madrass. Det kan bli en lång resa till Amerika…
 
Stranden är nästan helt vågrät. Delen under vattnet sluttar något brantare men kan ändå karaktäriseras som långgrund. På delar av stränderna är biltrafik tillåten på körbanor av packad sand, tjugo- trettio meter breda i båda riktningarna. Här finns utrymme åt alla, och i ett kommande inlägg ska jag visa några aktiviteter på både strand och vatten.
 
 För danskarna – och för all del även för turisterna – är livet på stranden en naturlig del av livet. Många tar bilen dit och riggar olika slags vindskydd, somliga  fantasifulla, andra roliga.
 
Dessa nyckelpigor som dansar i vinden är exempel på dansk ”strandhumor”. Den största är ungefär en meter stor och ingen av dem har någon som helst praktisk funktion.
 
Morgnar och kvällar promenerar många med sina hundar på stranden. Och man kan gå mil efter mil efter mil…
 
En hel del fåglar kutar runt och letar föda som vågorna spolar upp på stranden. Tillåt mig gissa att detta är några slags ”snabbfotade snäppor”?
 
Det är sällan man ser så här många badare på så pass begränsad vattenyta. Ofta har du knappt en badare inom synhåll – så enorma är stränderna.
 
För många har naturligtvis promenaden på stranden, till vågornas eviga brus, ett kontemplativt inslag.
Taggad ,