Att fotografera är att modellera med ljus. Blixtljus ska – oftast – märkas så lite som möjligt, tycker jag. Helst låter jag blixtljuset studsa i tak, golv och väggar för att få ett mjukt ljus utan hårda skuggor. Det går av naturliga skäl inte att göra utomhus. Men ute i det fria finns andra tillfällen att använda blixt – även i fullt dagsljus. Nedan visar jag ett exempel på ”blixten som stämningsförstärkare”.
Oktober 2014. Vi är på den gamla tennisbanan i Degerhamn. Jag har slagit blixten mot domarstolen och nätet. Bakgrunden med de gamla skorstensliknande ugnarna förblir opåverkad. Blixteffekten förstärker intrycket av ”förfall” och ”från en gången tid”. Fotovärlden skulle bli bra mycket tråkigare om alla bara fotograferade banala solnedgångar, väderkvarnar i motljus och söta kattor. Att skildra ”det övergivna och det fula” är fotografiskt intressant och görs ofta under knepiga ljusförhållanden. Att plåta avloppssystem, tunnelbanelinjer och övergivna industrier har blivit en folkrörelse som kallas urban exploration. Ett sevärt exempel är dessa foton från den tidigare så välmående bilstaden Detroit. Ett lokalt bildsvep i samma anda hittar du här.
alvarsamt 