Snapshots, fredag

Hettan har lagt sitt växthusglaslock över Öland och stillat vinden. Man orkar intet, kroknar plötsligt som en anemisk manet med en drinkares sug efter iskall bägare hå-två-o. Hojen på rull mot havet där endast en laber bris orkar svalka en sekund – eller fem. Förbannade stiltje! Ölands uppförsbackar känns som Himalayastigningar, en hundring för en bit is! Nyfnissad daycruiser pilar in mot hamnen med vita mustascher om stäven; ståndsmässig angöring eller simpel skilsmässa till hösten med båtupplägg i kaptensmössa med guldskrot på skärm? – Håll ut i babord, käring! Men för helvetes jävlars, kan du aldrig lära dig?!

Djupt i den varma skuggan läser jag om Martinsons djuriska hetta på tramper i “Resor utan mål”. Det eviga skyfflandet framför den glödande kolbädden gjorde män av glin. Och Harry skriver:

”Fartyg: S/S Fernmoor av London, en hårdfyrad trettontusentonnare som brände sextiofem ton kol pr dygn. Vindstilla. Röken steg kolugnt hundra meter innan den böjde sig. En bedövande hetta. Två värmeslag förekommo i pannrummen.

S/S Fernmoor hade fyra dubbeleffektpannor, tolv fyrar. Varje vakt stodo vi två man på durken och eldade med stora argentinska spannmålsskyfflar. Varje eld skulle ha etthundratjugo skyfflar kol varje påfyrning. Det blev åttahundratjugo skyffeltempon pr man för varje matning.”

Man gick också in i Afrika, upp på dess floder. Harry skriver:
”Och kocken tänkte: nu skalar jag potatis i det inre av Kongo.”

Möter så G på väg med jord i skottkärra till sommarhuset. Han mejlade nyligen från Djibouti vid Adenviken – om piratjakt, getter och bastkjolar och jag svarade med Ölandsfakta om kall vår, hårda vindar och turistkommunikativa synergier i Södra Möckleby. Snart är han G där igen, i Adenviken, den piraternas flaggblå vattenkil som Harry M plöjde för nittio år sen på vackert målad koleldad S/S-stånka med svart och svettigt inre i resor utan mål.

Öland-Kongo-Djibouto-Öland. Pärlband av husvagnar och husbilar glider fram i grupp och på led. Han vid ratten, 60 plus, hon bredvid som åsyna vittne till den händelselöshetens repetitiva repertoar som spelas upp: En glass! En camping! Ett kungarike för en ställplats – med el, förstås! – Vi ska grilla i kväll och sen blir det fotboll för fan – på platt-TV, gu nås! Och runt vagn och bil i kvällssolens nickande dis sicksackar frun över den gröna mattan med den medhavda motorgräsklipparen. Inte ett strå får vara längre än ett annat!

Så gick mina tankar om världen denna dag: Så färdas vi i dag och förr. På land och upp på vatten. I resor utan mål…